Yttrande över Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft

Motivering till Regelrådets ställningstagande

Regelrådet kan för det första konstatera att utredningen har haft i uppdrag specifikt att lämna förslag på modeller för finansiering och riskdelning för nya kärnkraftreaktorer, så att elmarknadens aktörer i konkurrens har möjlighet att bygga ny kärnkraft, enligt vissa redan nämnda kriterier. Det kan också konstateras att det i utredningsdirektiven anges att konsekvensutredningen som förslagsställaren ska göra ska avse hur modellen påverkar de offentliga finanserna, elmarknaden och elkonsumenterna.

Regelrådet gör bedömningen att utredningen inom ramen för denna uppdragsbeskrivning har gett en förhållandevis tydlig bild av hur en modell för finansierings - och riskdelning skulle fungera utifrån de parametrar som utredningen föreslår. Det framgår att modellen skulle kunna vara gynnsam för kraftbolag som vill investera i kärnkraft. Det finns beskrivningar av kostnader och intäkter. Det framgår också att den slutliga utformningen av en sådan modell kommer att behöva bli föremål för en bedömning av om den uppfyller de EU-rättsliga kraven på statsstödsområdet. Det finns också vissa jämförelser av hur elmarknaden skulle utvecklas givet investeringar i enbart vindkraft jämfört med ett scenario där såväl vindkraft som ny kärnkraft ingår. Det kan inte anses finnas en tydlig analys av hur företag som inte direkt berörs av stödmodellen annat än som finansiärer påverkas, men det finns viss information. Givet att uppdraget är att ta fram en modell av det slag som föreslås, går det att sluta sig till att ett nollalternativ inte är förenligt med uppdraget. Det finns en beskrivning av hur elmarknaden fungerar idag, vilket kan anses ge en ögonblicksbild av vad situationen är när en stödmodell inte existerar. Däremot säger det mindre om en utveckling framåt. Det har emellertid gjorts jämförande analyser av olika investeringsscenarier, med och utan ny kärnkraft, som nämnts. Givet förutsättningarna i uppdraget kan alternativa lösningar och nollalternativ anses tillräckligt beskrivna. Givet det uppdrag som utredningen har och de begränsningar som angetts i vad en konsekvensanalys ska avse, finner Regelrådet att samtliga aspekter utom frågan om hur och när en utvärdering kan ske och särskild hänsyn till små företag finns belysta.

Det är inte Regelrådets uppgift att göra allmänpolitiska bedömningar. Det kan likväl konstateras att uppdragsbeskrivningen är snäv och att en konsekvensutredning som tagit upp fler aspekter skulle ha kunnat vara väsentligt mer transparent om förslagets effekter. Utifrån givet uppdrag är den emellertid tillräcklig.