Beslutsdatum 27 november 2024
Yttrande över förslag till ändrade föreskrifter om kvalitetskontroll av frukter och grönsaker
Regelrådets ställningstagande:
Motivering till Regelrådets ställningstagande
Regelrådet finner att beskrivningarna av problemet och syftet med förslaget, alternativa lösningar, effekter av om ingen reglering kommer till stånd, tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser är tydliga och därmed godtagbara.
Regelrådet uppfattar att förslaget sammantaget uppskattas innebära relativt begränsade effekter för berörda företags kostnader. Det ändrade tillämpningsområdet innebär samtidigt att berörda företag påverkas av en tillkommande kostnad, samt behov av ändringar i verksamheten, som för särskilt små företag kan vara kännbar. Regelrådet uppfattar vidare att effekten av kontrollen kan variera över tid beroende på riskanalys och kontrollresultat. Jordbruksverkets beskrivning av kostnaderna är tydlig. Samtidigt saknas information om berörda företags storlek och det är oklart hur man kommer fram till att ungefär 100 företag berörs, vilket är information som är av vikt även för kostnadsuppskattningen. Regelrådet finner att beskrivningen av berörda företag hade kunnat kompletteras med information om hur man kommer fram till detta. Vidare konstaterar Regelrådet att det är otydligt vilka uppgifter i bilagan, med redogörelsen av förslagets kostnader, som korresponderar med den uppskattade kostnad (100 000 kr) som framgår i konsekvensutredningen. Vidare uppskattar Jordbruksverket i bilagan att förslaget leder till minskade administrativa kostnader om 300 000 kr. Det är för Regelrådet otydligt hur man kommer fram till denna siffra. Regelrådet finner därför att det hade varit önskvärt med förtydliganden i denna del.
Vidare saknas en beskrivning av påverkan på berörda företags intäkter. Regelrådet finner i detta fall inget som uppenbart talar för att det skulle uppstå en sådan påverkan, men finner likväl att det hade varit önskvärt med information om varför en beskrivning av påverkan på intäkter saknas. Regelrådet finner därför beskrivningen av påverkan på berörda företags kostnader och intäkter, samt berörda företag, godtagbara trots önskvärda förtydliganden. Påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag beskrivs på ett tydligt och godtagbart vis.
Vad gäller beskrivningen av åtgärder för att begränsa förslagets kostnader och andra effekter så anger Jordbruksverket att det inte finns några alternativ till att uppdatera föreskrifterna och tillämpa dem. Regelrådet konstaterar samtidigt att Jordbruksverket föreslår vissa undantag, som i sig är ett exempel på åtgärder som kan begränsa förslagets effekter. Regelrådet finner därför denna delaspekt godtagbar trots önskvärda förtydliganden, då Jordbruksverket med fördel hade kunnat komplettera beskrivningen utifrån de undantag som föreslås. Vad gäller hur och när förslagets konsekvenser kan utvärderas så är beskrivningen i denna del otydlig och Regelrådet finner den därmed bristfällig. Det hade här varit nödvändigt med kompletterande information om det exempelvis finns någon bestämmelse om utvärdering i EU-förordningen eller om man avser att utvärdera på nationell nivå, och i så fall när. Likaså saknas en beskrivning av särskilda hänsyn till små företag, vilket är en brist. Eftersom det saknas information om berörda företags storlek så är det svårt att bilda sig en uppfattning om vilka effekter förslaget kan väntas innebära för små företag.
Vidare konstaterar Regelrådet att beskrivningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten är tydlig och därmed godtagbar. Vad gäller beskrivningen av skälen till att förslaget går utöver direktivets miniminivå så konstaterar Regelrådet att det i detta fall rör sig om en förordning, vilket också är Jordbruksverkets argument till att en beskrivning inte är aktuell. Regelrådet vill här dock upplysa om att Regelrådet i sin tolkning av den nya förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar valt att inte enbart begränsa sig till direktiv, utan även till annan EU-rätt då det ofta finns möjligheter till nationell flexibilitet inom ramen för annan lagstiftning än enbart EU-direktiv. Ett exempel är i just detta fall där Jordbruksverket också anger att det finns flexibilitet till undantag på nationell nivå, som man också föreslår att tillämpa. Regelrådet finner således beskrivningen godtagbar trots önskvärda förtydliganden.
Sammantaget finner Regelrådet att förslagets effekter beskrivs tillräckligt väl, särskilt i förhållande till dess omfattning. Regelrådet finner därför att konsekvensutredningen uppfyller kraven i förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar.
Regelrådet önskar vidare belysa att förslaget remitterades till Regelrådet i ett sent skede i remissrundan varför Regelrådets möjlighet att granska konsekvensutredningen har varit begränsad.