Yttrande över förslag till föreskrifter om vissa kriterier för gammal skog

Motivering till Regelrådets ställningstagande

Det uppges att föreskrifterna i sig inte medför några ökade administrativa kostnader för berörda företag utan att dessa följer av bestämmelserna i förordningen om anmälan för samråd. Enligt Regelrådets uppfattning är det svårt att utläsa från konsekvensutredningen hur stora förslagets effekter blir för de berörda företagens kostnader och framför allt intäkter. Det framgår att Skogsstyrelsen utgått ifrån uppgifter i tidigare remitterad promemoria samt regeringsuppdrag där vissa fasta förutsättningar fastslagits redan i uppdraget, vilket begränsar handlingsutrymmet. Regelrådet hade dock gärna sett en tydligare redovisning av hur innehållet i föreskrifterna påverkar berörda företag, särskilt vad gäller alternativa lösningar och intäkter.

Regelrådet har tagit del av de remissvar som kommit in till den ovan nämnda promemorian. Där framgår bland annat att flera remissinstanser är positiva till att det införs tydliga definitioner av vad som avses med gammal skog och att det är viktigt att ta hänsyn till de skillnader som finns mellan olika delar av landet. Det har dock även kommit in synpunkter på att medelåldern för gammal skog i norra Sverige bör sättas till minst 200 år.

Exempelvis skriver Norra skog i sitt remissvar att privata skogsägare under lång tid haft traditionen att låta skogen stå och växa till hög ålder innan avverkning. Detta har bidragit till att stora delar av den brukade skogen utvecklat naturvärden. När man inför generella åldersgränser för när skog inte längre får brukas uppstår dock en risk att effekten blir den motsatta. Skogsägare som värnar om sin brukanderätt kan känna sig pressade att avverka tidigare än de annars skulle ha gjort, av oro för att annars förlora möjligheten att bruka sin mark. En sådan utveckling skulle på sikt kunna leda till att färre skogar tillåts bli riktigt gamla, vilket i sin tur minskar den naturliga variationen och de naturvärden som uppstår i äldre bestånd. Samtidigt ska det understrykas att när en skog avverkas så växer annan skog upp och når högre ålder, vilket bidrar till en kontinuerlig förnyelse och en dynamik i landskapet. Särskilt genom ett aktivt brukande enligt vetenskapliga och beprövade metoder skapas ofta flerskiktade skogar som både kan ge produktionsvärden och bära viktiga biologiska värden.

Regelrådet bedömer att förslagsställaren borde ha kunnat utveckla redovisningen av alternativa lösningar, inte minst för att tydliggöra varför man ansett att det föreslagna alternativet är att föredra i förhållande till möjliga alternativ. Regelrådet är medvetet om tidigare instruktioner men anser likväl att det hade varit behövligt, vid regelgivning, med en tydligare redovisning av de grundläggande skälen till de föreslagna definitionerna rörande den föreslagna skogliga åldern. Detta särskilt som flera remissinstanser till remissen avseende överordnad reglering har framfört önskemål om en högre åldersgräns. I avsaknad av sådan redovisning är alternativa lösningar bristfälligt redovisad. Vidare hade det varit behövligt med ett utvecklat resonemang kring kostnader men särskilt intäkter kopplat till de risker som kan uppstå för skogsägare genom förslaget. Exempelvis kan skogsägare känna sig tvingade att avverka skog tidigare än de annars gjort av oro för att förlora rätten att bruka sin mark, vilket möjligen kan skapa en rakt motsatt effekt till den som rimligtvis eftersträvas. Detta utifall skogsägare kan få starka incitament att forcera avverkning jämfört med alternativet att avverka på traditionell affärsmässig grund. Det kan i sin tur innebära att skogsägare kan behöva alternativ finansiering för att avverka sin skog, till högre kostnader, liksom att skog avverkas vid en inte optimal tidpunkt utifrån rådande marknadsläge. Regelrådet vill inte ge sken av att överdriva negativa konsekvenser för berörda företag men kan likväl konstatera att resonemang om möjliga konsekvenser, och förslagsställarens värdering av sådana möjliga konsekvenser, helt saknas i konsekvensutredningen.

Regelrådet bedömer att alternativa lösningar, påverkan på kostnader och intäkter, påverkan på konkurrens och särskilda hänsyn till små och medelstora företag är bristfälligt redovisade. De två senare eftersom beskrivning av dessa delaspekter helt saknas. Regelrådet vill påminna om att alltid redovisa samtliga delaspekter i konsekvensutredningen. Samtliga övriga delaspekter bedöms vara godtagbart redovisade. Sammantaget bedömer Regelrådet dock att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i förordningen om konsekvensutredningar.

Regelrådet behandlade ärendet vid sammanträde den 26 november 2025.