Yttrande över lagrådsremissen En ny funktion för operativ krishantering i den finansiella sektorn

Motivering till Regelrådets ställningstagande

Regelrådet konstaterar att kompletteringar har gjorts jämfört med den tidigare version av förslaget som Regelrådet yttrade sig över (RR 2024-50), samtidigt som flera av de delaspekter som beskrevs i den föregående konsekvensutredningen saknas i det aktuella ärendet. Vad gäller beskrivningen av berörda företag så är denna tydlig. Samtidigt uppfattar Regelrådet att förslaget innebär att fler företag än de som anges i konsekvensutredningen kan komma att ingå i krishanteringsfunktionen, beroende på om och hur Riksbankens föreskrifter ändras. Regelrådet finner beskrivningen av berörda företag godtagbar, men vill understryka behovet av att konsekvenser av en eventuell framtida föreskriftsändring utreds.

Förslagsställarens beskrivning av påverkan på företagens kostnader är kvalitativ och uppskattningar av påverkan på företagens kostnader, såväl som intäkter, saknas. Regelrådet uppfattar att det finns utmaningar i att till exempel kvantifiera vilka arbetsinsatser som kan komma att krävas av företag i händelse av kris då det beror på krisens omfattning och varaktighet, och att det därmed finns utmaningar i att uppskatta relaterade kostnader för företagen. Regelrådet finner dock att konsekvensutredningen hade kunnat kompletteras med exempelberäkningar utifrån ett eller flera scenarion. Regelrådet finner således beskrivningen av påverkan på företagens kostnader bristfällig. Vad gäller påverkan på företagens intäkter finner Regelrådet inget i konsekvensutredningen som talar för att någon sådan direkt påverkan uppstår, likväl bör det i konsekvensutredningen finnas en beskrivning samt motivering till varför en redogörelse av förslagets påverkan på företagens intäkter saknas. Regelrådet finner därmed avsaknaden av en beskrivning av påverkan på företagens intäkter bristfällig.

Regelrådet konstaterar vidare att en beskrivning av särskilda hänsyn till små och medelstora företag saknas. En beskrivning av särskilda hänsyn till små och medelstora företag är en väsentlig del i en konsekvensutredning till ett förslag som innebär effekter för företag. Om en sådan beskrivning saknas så bör det motiveras. I detta fall ser dock Regelrådet, utifrån den information som framgår i konsekvensutredningen, inget som talar för att små och medelstora företag påverkas särskilt. Regelrådet finner dock att en motivering hade varit önskvärd med en motivering till varför en beskrivning av särskilda hänsyn till små och medelstora företag saknas. Regelrådet finner avsaknaden av en beskrivning av särskilda hänsyn till små och medelstora företag godtagbar.

Beskrivningar av alternativa lösningar, nollalternativet, hur och när förslaget kan utvärderas och åtgärder för att begränsa förslagets kostnader eller andra effekter saknas, vilket är en brist. Regelrådet finner övriga delaspekter, utöver de som nämns ovan, tillräckligt tydligt redovisade och därmed godtagbara.

Avslutningsvis konstaterar Regelrådet att konsekvensutredningen i lagrådsremissen saknar en del av den information och de resonemang som fanns i konsekvensutredningen till promemorian. Vad gäller de brister som Regelrådet påpekade i det tidigare ärendet, gällande kvantifiering av påverkan på företagens kostnader, har inga kompletteringar skett. Därutöver har en ny förordning om konsekvensutredningar (2024:183) trätt i kraft som ställer ytterligare krav på vad en konsekvensutredning ska innehålla. Konsekvensutredningen har inte kompletterats utifrån dessa nya krav. Sammantaget finner Regelrådet därför att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar.