Beslutsdatum 23 november 2022
Yttrande över Ökad motståndskraft i betalningssystemet (promemoria)
Regelrådets ställningstagande:
Remissen innehåller förslag till lag om clearing och avveckling av betalningar; förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden; förslag till lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.; förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti; förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument; förslag till lag om ändring i lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden; förslag till lag om ändring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag; förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400); förslag till lag om ändring i lagen (2014:484) om en databas för övervakning av och tillsyn över finansmarknaderna; förslag till lag om ändring i lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning samt förslag till lag om ändring i lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion.
I promemorian anges att clearingbolag som bedriver verksamhet med clearing och avveckling av betalningar tillhandahåller finansiell infrastruktur för betalningar. Clearingbolaget är mellanhanden mellan banker och förmedlar betalningar i ett clearing- eller avvecklingssystem. Den svenska lagstiftningen på området togs fram under mitten av 1990-talet. Sedan dess har det skett stora förändringar på betalningsmarknaden, såsom den snabbt ökade digitaliseringen. Lagstiftningen har inte heller uppdaterats i förhållande till vad som gäller internationellt. I promemorian föreslås därför att det ska införas en ny lag om clearing och avveckling av betalningar. Lagen ska tillämpas på svenska clearingbolag och filialer till utländska clearingbolag, utom när det gäller bestämmelserna om styrelse eller för aktiebolag som associationsform.
Vidare anges att det finansiella systemet skapar förutsättningar för att betalningar ska kunna ske snabbt, smidigt och säkert vilket är nödvändigt för att ekonomin som helhet ska fungera på ett effektivt sätt. Kortvariga störningar i betalningssystemet riskerar att få stora konsekvenser för samhället och längre avbrott kan dessutom innebära risk för störningar av den finansiella stabiliteten i stort. Det föreslås därför att det ska ställas nya krav på bland annat riskhantering, beredskap och cybersäkerhet.
Enligt förslaget ska definitionen av clearingverksamhet anpassas till vad som gäller internationellt. Det innebär att det tillståndspliktiga området utökas till att omfatta hela betalningsprocessen. Det ställs också nya krav vid utkontraktering av verksamhet som bland annat innebär att ett uppdragsavtal ska godkännas av Finansinspektionen om det innebär en förändring för förutsättningarna för clearingverksamheten. Slutligen föreslås att det ska ställas nya krav på kapital och styrning. Sammantaget bedöms förslagen bidra till ökad motståndskraft i betalningssystemet.