Beslutsdatum 28 oktober 2025
Yttrande över Remittering av Kemikalie-inspektionens Rapport-1-2025-Regeringsuppdrag om den reviderade CLP-förordningen: Analys och förslag till nationella författningsändringar
Regelrådets ställningstagande:
Motivering till Regelrådets ställningstagande
Regelrådet vill framhålla vikten av att eventuella konsekvenser för företag som kan följa direkt av EU-lagstiftning, i detta fall CLP-förordningen, tydliggörs i någon del av lagstiftningskedjan.
Regelrådet anser att den reviderade CLP-förordningen kan förväntas få betydande effekter för svenska företag. Regelrådet vill härvidlag erinra om sitt tidigare yttrande över EU-kommissionens förslag till ändringar i förordning (EG) 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, med tillhörande konsekvensutredning (RR 2022-310)[1]. I konsekvensutredningen bedömde kommissionen att förslaget kommer att medföra betydande kostnader för producenter av kemikalier, såväl årliga administrativa kostnader som anpassningskostnader i termer av frivillig substitution mot bakgrund av att fler ämnen kommer att ingå i de nya faroklasserna. Då konsekvensutredningen inte innehöll några analyser som tydliggjorde vad konsekvenserna av förslaget skulle bli för svenska företag, ansåg Regelrådet i sitt yttrande att en kompletterande svensk konsekvensutredning behövde upprättas snarast. Regelrådet framhöll att en sådan borde innehålla en redovisning av de aspekter som återfinns i 7 § i förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning, med särskilt fokus på vilka kostnader de olika bestämmelserna i kommissionens förslag medför för svenska företag samt hur konkurrensen och situationen för de små och medelstora företagen påverkas.
Regelrådet kan konstatera att en kompletterande svensk konsekvensutredning inte har tagits fram, vilket hade varit behövligt för att kunna belysa konsekvenserna för svenska företag, såväl för företagarkollektivet som för skilda typer av företag. Förslagsställaren anger att det inte finns anledning att tro att förutsättningarna för Sverige som genomsnitt skulle skilja sig från kommissionens EU-övergripande konsekvensanalys i någon betydande omfattning och att konsekvenserna som tas upp i föreliggande rapport är begränsade till de effekter som ett införande av sanktioner kan tänkas innebära för berörda. Regelrådet vill här återigen påminna om vikten av att konsekvenser för företag som följer direkt av EU-lagstiftning tydliggörs i någon del av lagstiftningskedjan, vilket alltså inte har gjorts i detta fall. Således finner Regelrådet redovisningen av påverkan på företagens kostnader och intäkter bristfällig.
Vidare noterar Regelrådet att påverkan på konkurrens beskrivs mycket kortfattat och övergripande. Eftersom kostnaderna för berörda företag av förslagen inte anges, och dessutom är betydande, anser Regelrådet att det inte kan uteslutas att det uppstår påverkan på konkurrensförhållandena, inte minst mellan stora och små företag. Detta belyses inte i konsekvensutredningen, och Regelrådet finner därmed redovisningen bristfällig.
Avseende särskild hänsyn till små och medelstora företag samt åtgärder för att begränsa kostnader och andra negativa effekter saknas information i remissen. Mot den bakgrunden finner Regelrådet dessa aspekter bristfälliga.
Övriga delaspekter bedöms tillräckligt väl redovisade och således godtagbara.
Sammantaget finner Regelrådet att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven.