Yttrande över Skyddet genom nationell fridlysning anpassas till arternas skyddsbehov och andra angelägna intressen

Motivering till Regelrådets ställningstagande

Problembeskrivningen och syftet med förslaget framgår tydligt. Förslagsställaren anger att nuvarande fridlysningsbestämmelser är svåröverskådliga och kan ge oproportionerliga effekter i förhållande till bevarandemålen, vilket anges motivera behovet av en mer nyanserad och rättssäker reglering. Regelrådet bedömer att redovisningen i denna del är tillräcklig. Även förslagets förhållande till EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektivet behandlas på ett relativt tydligt sätt, där det framgår att förslaget syftar till att säkerställa överensstämmelse utan att gå utöver minimikraven.

Konsekvenserna av om ingen åtgärd vidtas redovisas översiktligt. Det anges att rätts-tillämpningen fortsatt skulle vara svårförutsägbar och medföra ett ineffektivt artskydd som i liten utsträckning är anpassat till olika arters skyddsbehov men som kan ha stor påverkan på andra allmänna och enskilda intressen med mycket små möjligheter att ta hänsyn till motstående intressen. Regelrådet bedömer att redovisningen i denna del är tillräcklig.

Regelrådet har inte kunnat utläsa någon tydlig redovisning av alternativa lösningar, vilket medför att delaspekten bedöms bristfällig.

När det gäller berörda företag framgår att verksamheter inom jord- och skogsbruk, bygg, energi och infrastruktur kan påverkas. Detta ger enligt Regelrådet en rimlig bild av berörda branscher, men uppgifter om de företag som påverkas – såsom antal och storlek – saknas. Detta försvårar bedömningen av hur stor påverkan som kan väntas av förslaget. Ingen kvantitativ analys görs heller avseende hur företagens kostnader och intäkter kan komma att påverkas, trots att vissa av förslagen verkar kunna medföra effekter i form av förenklad markanvändning i vissa fall, kompensationsåtgärder eller fördröjda projekt i andra. Konsekvensutredningen innehåller inte heller några uppgifter om i vilken utsträckning nuvarande artskyddsbestämmelser hindrar pågående verksamhet.

Effekterna på konkurrensförhållanden mellan företag berörs inte, trots att förändringar i tillämpning och dispensmöjligheter kan få konsekvenser för konkurrenssituationen mellan företag som verkar inom likartade områden men under olika ekologiska förutsättningar. Regelrådet bedömer redovisningen som bristfällig även i denna del.

Det framgår inte heller om särskild hänsyn tagits till små- och medelstora företag vid reglernas utformning, trots att många skogs- och jordbruksföretag är småskaliga och därmed särskilt känsliga för förändringar i tillståndsprocesser och kompensationskrav. Även redovisningen av åtgärder för att begränsa kostnader och andra negativa effekter är begränsad.

Tidpunkten för ikraftträdande är tydligt angiven, men det saknas information om planerade informationsinsatser eller stödmaterial som kan underlätta företagens anpassning. Någon plan för hur och när konsekvenserna ska följas upp eller utvärderas finns inte redovisad.

Sammantaget bedömer Regelrådet att konsekvensutredningen uppfyller kraven endast i delar som avser problembeskrivning, syfte, bakgrund, konsekvenser av om ingen åtgärd vidtas, förslagets överensstämmelse med EU-rätten och om de går utöver minimikraven samt gällande tidpunkt för ikraftträdande. I övriga delar – särskilt vad gäller redovisningen av berörda företag, ekonomiska konsekvenser, konkurrenspåverkan, alternativa lösningar, särskild hänsyn till små företag samt uppföljning – är utredningen bristfällig. Den sammantagna bedömningen är därför att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven.