Yttrande över tre rapporter från Boverket om genomförandet av direktivet om byggnaders energiprestanda

Motivering till Regelrådets ställningstagande

Regelrådet konstaterar att de tre rapporterna har remitterats i ett tidigt skede, vilket är positivt, och att de författningsförslag som kommer att följa ska innehålla mer utvecklade analyser av förslagens effekter för berörda företag. Regelrådet konstaterar att analysen av förslagens effekter för berörda företag i nuläget är tunn och att kompletterande analyser av flera delaspekter är nödvändiga. Vad gäller påverkan på berörda företags intäkter, såväl som kostnader, är informationen i konsekvensutredningarna mycket kortfattad och av kvalitativ karaktär. Regelrådet konstaterar att förslagen kan innebära mycket omfattande konsekvenser för berörda företag men att det, utifrån den information som framgår i konsekvensutredningen, i stora delar tycks kunna innebära en positiv påverkan i form av fler arbetstillfällen mot bakgrund av de olika åtgärder som kommer att krävas av fastighetsägare när förslagen träder i kraft. Samtidigt kan förslagen leda till ökade kostnader för företag, bland annat för de företag som är fastighetsägare. Regelrådet finner således beskrivningen av påverkan på berörda företags kostnader och påverkan på berörda företags intäkter bristfällig. Vidare hade analysen kunnat inkludera eventuella kedjeeffekter för företag. Ett sådant exempel kan vara om förslaget leder till att företag som bygger bostadshus ställs inför krav att investera i solenergi och att anpassa konstruktion och materialval för att uppfylla en ny energiklassning, vilket i sin tur kan påverka konsumentbeteenden.

Regelrådet konstaterar att analyser av påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag samt särskilda hänsyn till små och medelstora företag vid reglernas utformning saknas i konsekvensutredningen, vilket är en brist. Vad gäller beskrivningen av berörda företag finns viss övergripande information om berörda branscher. Däremot saknas information om antalet berörda företag samt om de berörda företagens storlek, vilket är en brist. Regelrådet finner därför beskrivningen av berörda företag bristfällig.

Förslagsställaren beskriver i viss utsträckning åtgärder som har vidtagits för att begränsa förslagets kostnader och andra effekter, vilket är positivt. Informationen som framgår är dock relativt knapphändig och fokuserar framför allt på att föreskrifter har valts för att införliva EU-direktivets bestämmelser. Det är angeläget att bygga ut denna analys i det fortsatta arbetet. Regelrådet finner därför beskrivningen av åtgärder som har vidtagits för att begränsa förslagets kostnader och andra effekter godtagbar trots önskvärda förtydliganden.

Regelrådet konstaterar att en beskrivning av nollalternativet saknas för två av rapporterna, vilket är en brist. Vidare saknas en samlad analys av hur förslaget förhåller sig till minimikraven på EU-nivå. Gällande vissa specifika förslag belyser förvisso förslagsställaren att förslaget till genomförande ligger på en lägstanivå jämfört med direktivet, men ytterligare information om hur förslaget i sin helhet förhåller sig till det berörda EU-direktivet behövs. Regelrådet finner därför beskrivningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten och om förslaget går utöver minimikraven godtagbart trots önskvärda förtydliganden.

Regelrådet finner övriga delaspekter, som inte har nämnts i motiveringen till Regelrådets ställningstagande ovan, godtagbara.