Yttrande över Åtgärder för att säkerställa veterinär beredskap under jourtid (Ds 2025:27)

Motivering till Regelrådets ställningstagande

Regelrådet finner att problembeskrivning och syfte med förslaget har redovisats på ett tydligt sätt. Även alternativa lösningar har beskrivits utförligt och tydligt och sett utifrån de aspekter som Regelrådet har att särskilt beakta är det inte minst positivt att för- och nackdelar för företag med de alternativ som inte väljs har beskrivits i förekommande fall. Även konsekvenser av om ingen åtgärd vidtas är tillräckligt tydligt beskrivet och detsamma gäller för berörda företag. Det finns en kvalitativ beskrivning av påverkan på företagens intäkter. Det finns också, som refererats ovan, en exempelberäkning av kostnader för staten för den ersättning som företagen får, under vissa förutsättningar. Regelrådet uppfattar att statens kostnader för den beredskapsersättning som företag som utför beredskap kan ses som en approximation på intäktspåverkan för de berörda företagen. Detta kan inte anses vara en påtagligt tydlig beskrivning av intäktspåverkan, men likväl en indikation på storleken på en sådan påverkan under de angivna förutsättningarna för exemplet. Mot bakgrund av att det är frivilligt för företag att åta sig beredskap finner Regelrådet att den beskrivning som finns av intäktspåverkan kan anses tillräcklig. En större tydlighet hade emellertid varit önskvärd om koppling mellan statens kostnader och företagens intäkter. Även påverkan på konkurrensförhållanden kan anses tillräckligt tydligt beskrivet utifrån dessa förutsättningar. Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser har också beskrivits tillräckligt tydligt och detta gäller även förslagets överensstämmelse med EU-rätten.

Däremot är det en brist att det varken finns någon kvantifiering av kostnadspåverkan för företagen eller någon förklaring till varför någon sådan inte har gjorts. Det är också en brist att det, såvitt Regelrådet kan se, inte finns någon beskrivning av särskild hänsyn till små och medelstora företag. Regelrådet kan inte heller finna någon beskrivning av åtgärder för att minska kostnader eller andra negativa effekter av förslaget. Skulle bedömningen vara att sådana åtgärder inte är motiverade skulle detta ha behövt anges. Det är också en brist att inget anges om hur och när konsekvenserna av förslaget kan utvärderas. Slutligen är det visserligen så att det framgår att förslaget är ett nationellt initiativ och inte handlar om genomförande av ny EU-rätt. Detta skulle såvitt Regelrådet kan förstå kunna tala för att frågan om minimikrav enligt EU-rätten blir mindre relevant, men om så är fallet hade det behövt kommenteras, vilket hade kunnat göras i all korthet. Att inget tydligt sägs om förslaget går utöver EU-rättsliga minimikrav är således en brist.

Sammantaget finner Regelrådet likväl att konsekvensutredningen håller tillräcklig kvalitet för ett förslag som är frivilligt för berörda företag. När exempelvis den kostnadspåverkan som kan bli aktuell är möjlig att undvika är bristande tydlighet om hur stor den är ett mindre problem. Regelrådet vill ändå understryka dels att den generella utgångspunkten är att alla aspekter i förordningen ska belysas, dels vikten av utvärdering i detta fall, inte minst när det gäller om den ökade konkurrensneutralitet som eftersträvas med förslaget uppnås.