Yttrande över promemorian Ändrade regler om fördelning av avdrag för mervärdesskatt

Motivering till Regelrådets ställningstagande

Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen har vissa brister, särskilt vad gäller beskrivningen av påverkan på företagens kostnader, intäkter, konkurrens och särskilda hänsyn till små och medelstora företag. Det uppges att den offentligfinansiella effekten uppskattas till 1 miljard kronor per år, men det finns ingen närmare beskrivning av den motsvarande kostnaden för företag. Regelrådet erfar att förslaget kan komma att innebära ytterligare osäkerheter i en redan komplex lagstiftning och att reglerna skulle bli mer oförutsebara, vilket i synnerhet mindre företag kan ha svårt att hantera. Regelrådet erfar vidare att de administrativa kostnaderna skulle kunna komma att bli betydligt högre än vad förslagsställaren uppskattat. Enligt Regelrådets uppfattning hade det varit behövligt med ett tydligare kvalitativt resonemang kring påverkan på kostnader och intäkter för att tydliggöra hur företagen påverkas av förslaget. Utifrån vad Regelrådet erfar om reglernas komplexitet skulle även förslagsställarens bedömning av att det inte krävs några särskilda informationsinsatser kunna ifrågasättas. Även om förslagsställaren uppger att de nuvarande reglerna efter HFD:s dom riskerar att bidra till snedvridningar och påverka hur företag väljer att organisera sig bedömer Regelrådet att det hade behövts en tydligare redovisning kring konkurrenspåverkan. Regelrådet hade också velat se ett närmare resonemang kring vilka alternativa lösningar som finns för att kunna genomföra de aktuella bestämmelserna i mervärdesskattedirektivet på ett korrekt sätt. Med hänsyn till detta bedömer Regelrådet att även redovisningen av om förslaget går utöver minimikraven är bristfällig.

Regelrådet bedömer att delaspekterna problembeskrivning och syftet med förslaget, konsekvenser av om ingen åtgärd vidtas, särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och förslagets överensstämmelse med EU-rätten är godtagbart redovisade. Det framgår tydligt varför det behövs en ändrad reglering och vilket problem förslaget syftar till att lösa. Enligt Regelrådets uppfattning hade konsekvensutredningens kvalitet förbättrats om förslagsställaren varit tydligare med vilka branscher som berörs utöver finans- och fastighetsbranschen, men Regelrådet bedömer ändå att beskrivningen av berörda företag är godtagbar. Regelrådet hade även velat se en mer utförlig beskrivning av åtgärder för att begränsa förslagets kostnader och andra effekter som hur och när konsekvenserna av förslaget kan utvärderas, inte minst med tanke på den regelbörda som tillämpningen kan innebära för företagen, men bedömer ändå att dessa delaspekter är godtagbart redovisade. Sammantaget bedömer Regelrådet dock att konsekvensutredningen har alltför stora brister och att den inte uppfyller kraven i förordningen om konsekvensutredningar.