Yttrande över förslag till föreskrifter och allmänna råd om stöd till energieffektivisering i flerbostadshus

Förslagsställaren föreslår att föreskrifter och allmänna råd införs till regeringens förordning (2021:664) om stöd till energieffektivisering i flerbostadshus.

Förslag till ändring i föreskrifter (2017:2) om statsbidrag till allmänna samlingslokaler

Rubricerade ärende, ert diarienummer 1715/2021, har remitterats till Regelrådet.

 

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över förslag till föreskrifter om skydd mot buller i byggnader

Förslaget till nya föreskrifter medför att delar av det som idag utgör allmänna råd istället blir föreskrifter. Avsnitt 7 i Boverkets byggregler (BBR) upphävs med förslaget.

Med förslaget ska byggnadsnämnden inte behöva ta ställning till huruvida förutsättningarna för mindre avvikelser är uppfyllda. Byggherren får ansvar för att en åtgärd uppfyller kraven på skydd mot buller och ska kunna avgöra huruvida en mindre avvikelse från föreskrifterna kan tillämpas. Byggnadsnämnden kan neka start- eller slutbesked om reglerna om mindre avvikelse bedöms ha tillämpats felaktigt av byggherren samt kan vid behov utöva tillsyn i efterhand.

 

I förslaget tydliggörs att med fackmässigt avses att projektering, utförande och kontroll baseras på vedertagna metoder. Genom en fackmässig projektering och ett fackmässigt utförande säkerställs att byggnaden efter färdigställande kan uppfylla kraven på skydd mot buller. Det säkerställer även att byggnaden kan underhållas vid behov, i syfte att byggnadens skydd mot buller ska kunna upprätthållas över tid. Vidare slås det fast att vedertagen metod bygger på vetenskapliga studier och metoder eller kan vara hävdvunna. Förslaget pekar inte ut någon särskild lösning eller referens till någon av Svenska institutet för standarder eller Svensk Elstandard framtagen standard. Andra metoder ska därför kunna betraktas som vedertagna. Hur tillämpningen av en vedertagen metod har genomförts ska framgå av de handlingar som upprättats under projekteringen, utförandet och kontrollen av skydd mot buller i byggnader.

 

Avsnitt 2 i BBR avseende projektering, förundersökning och utförande blir med förslaget föreskrifter, vilket innebär krav om att skydd mot buller i byggnader ska projekteras och utföras på ett fackmässigt sätt. Detta i sig medför vidare att när projekteringen och utförandet av skydd mot buller i en byggnad innefattar moment där dimensionering görs genom beräkningar, provningar eller mätningar ska denna dimensionering baseras på vedertagna metoder. Liksom dimensioneringsmoment under projekteringen och utförandet ska basers på vedertagna metoder ska de kontroller som utförs med hjälp av provning, mätning eller besiktning i den färdiga byggnaden baseras på vedertagna metoder. De föreslagna nya föreskrifterna om skydd mot buller i byggnader utgår ifrån att projekteringen ska dokumenteras, om detta inte är uppenbart obehövligt.

 

Vid ändring av byggnad ska under projekteringen en förundersökning genomföras, där det klarläggs om den planerade åtgärden kan medföra försämrade nivåer för de tekniska egenskapskraven.

I förundersökningen ska det klarläggas om åtgärden kommer medföra en negativ påverkan på byggnadens kulturvärden och hur en sådan negativ påverkan i sådana fall kan undvikas. En förundersökning ska även omfatta en översyn av om byggnaden har brister avseende någon teknisk egenskap och om bristen rimligen skulle kunna åtgärdas inom ramen för den planerade åtgärden.

Under projekteringen av en ändringsåtgärd medger föreskrifterna att erfarenheter från den befintliga byggnaden får användas. Avsikten med detta är att om en lösning hittills har fungerat tillfredställande, och förutsättningarna inte har ändrats, finns det ingen anledning att projekteringen måste utgå från mer moderna metoder.

 

För att kvalitetssäkra byggprocessen föreslås att det införs bestämmelser om att kontroller av skydd mot buller i byggnader ska genomföras och att resultatet av dem dokumenteras. Det anges även hur kontrollerna ska utföras, beroende på när i byggprocessen de genomförs, samt hur olika typer av kontroller kan kombineras för att säkerställa att kraven uppfylls. Kontroll kan vid uppförandet av ny byggnad eller vid ändring genomföras i tre olika skeden; under projekteringen, under utförandet och i den färdiga byggnaden. Det anges att det kan vara tillräckligt att endast genomföra kontroller under projekterings- och utförandeskedet eller endast i den färdiga byggnaden.

 

Det införs vidare krav på att redovisa uppgifterna i bullerskyddsdokumentationen i ett samlat dokument. Kravet avser även innehållet i dokumentet och gäller endast lov- eller anmälningspliktiga åtgärder.

 

De krav som avser bullerskydd i bostäder motsvarar i stort sett de kvantitativa krav som anges i allmänna råd i BBR för luftljudsisolering och stegljudsnivå i normalfallet. Kravet i BBR om att särskilt ljudisolerande åtgärder ska vidtas om bullrande verksamhet gränsar till bostäder har tagits bort i förslaget till nya föreskrifter.

I förslaget utvidgas vilka maskiner som omfattas av kraven om lågfrekvent ljud. Detta genom att begreppet ”installationer och hissar” ersätts med ”installationer och motordrivna anordningar”.

Värdet för lågfrekvent ljud som i BBR reglerats med en C-vägd ljudnivå kommer i de föreslagna föreskrifterna i stället att omfatta nio tersband inom området 31,5–200 Hertz (Hz) för att överensstämma med Folkhälsomyndighetens allmänna råd.

När det gäller ljud från installationer och motordrivna anordningar har krav införts på lågfrekvent ljud i utrymmen för daglig samvaro. Tidigare gällde det endast utrymmen för sömn och vila. Ändringen görs då det under projekteringen är svårt att på förhand bedöma vilka utrymmen som i realiteten kommer att användas för sömn, vila eller daglig samvaro. Inga kravvärden anges för utrymmen för matlagning respektive hygienrum i bostäder.

Kravnivån för ljud från yttre ljudkällor är i stort sett oförändrad jämfört med BBR. Det har tydliggjorts att för trafik gäller ljudnivåer för ett trafikårsmedeldygn och för övriga ljudkällor gäller när källorna är i drift. Vidare införs även krav på lågfrekvent ljud för andra yttre ljudkällor än trafik. Kravet omfattar tersbandsvärden 31,5–200 Hz samt ett skärpt krav om ljudet innehåller toner, vilket stämmer överens med Folkhälsomyndighetens allmänna råd.

 

Efterklangstid regleras inte med kvantitativa krav i bostäder. Det regleras i stället genom det generella kvalitativa kravet, att efterklangstiden ska dämpas i den omfattning som den avsedda användningen kräver. Det tidigare allmänna rådet i BBR som angav värden för trapphus och korridor har ingen motsvarighet i de nu föreslagna nya föreskrifterna. Förslaget medför att för lokaler ska skydd mot buller enbart regleras med kvalitativa krav.

När en byggnad ändras är utgångspunkten att den ändrade delen omfattas av samma krav för skydd mot buller som gäller för uppförande av ny byggnad. Dock får anpassning och avsteg av kraven i vissa fall göras med hänsyn till ändringens omfattning, byggnadens förutsättningar eller om det behövs för att uppfylla varsamhetskravet eller tillgodose förbudet mot förvanskning. I vissa fall kan även en försämring av byggnadens skydd mot buller accepteras, men då endast om det krävs för att kunna tillgodose ett utformningskrav, ett annat tekniskt egenskapskrav eller för att tillvarata byggnadens kulturvärden. En försämring kan även godtas om den kan anses vara försumbar eller om byggnaden efter utförd åtgärd ändå uppfyller kraven i 1 kap. och 2 kap. de föreslagna nya föreskrifterna. I förslaget anges även att om en byggnad ändras genom att den ges en ändrad användning, ska ändringens omfattning bedömas utifrån om den nya användningen ställer högre krav på byggnadens skydd mot buller jämfört med den tidigare användningen. Jämfört med gällande regler vid ändring av byggnad saknar förslaget särskilda föreskrifter om ombyggnad, betydande och avgränsbar del samt påtaglig förnyelse.

Vid ändring av byggnad ska hänsyn tas till varsamhetskravet enligt 8 kap. 17 § PBL, för att kunna fastställa i vilken mån det finns skäl att göra avsteg ifrån och anpassa de krav som gäller vid uppförande av ny byggnad. Avser åtgärden dessutom en särskilt värdefull byggnad, enligt 8 kap. 13 § PBL, gäller även förvanskningsförbudet. Detta i sig kan påverka vilka åtgärder som är möjliga att utföra.

Tillämpningen av varsamhetskravet och förvanskningsförbudet är därför av central betydelse, när det gäller att fastslå kravnivån för skydd mot buller vid ändring av byggnad.

Yttrande över Boverkets förslag till föreskrifter om klimatdeklaration för byggnader

Remissen innehåller Boverkets förslag till föreskrifter om klimatdeklaration för byggnader. Föreskrifterna baseras på lagen (2021:x) om klimatdeklaration för byggnader och förordningen (2021:x) om klimatdeklaration för byggnader[1]. I klimatdeklarationen ska, utöver de uppgifter som följer av 7 § lagen om klimatdeklaration för byggnader och 6 § förordningen om klimatdeklaration för byggnader även redovisas de uppgifter som följer av Boverkets formulär för klimatdeklaration.

Vid en beräkning av klimatpåverkan i produktskedet[2] föreslås att specifika klimatdata[3] eller generiska klimatdata[4] ska användas. Specifika klimatdata ska vara från en miljövarudeklaration som är framtagen enligt en beräkningsmetod som följer produktspecifika beräkningsregler med inventeringsdata ur ett livscykelperspektiv. Miljövarudeklarationen ska vara tredjepartsgranskad eller motsvarande. Generiska klimatdata ska vara data ur Boverkets klimatdatabas för klimatdeklarationer.

Vid beräkning av klimatpåverkan i byggproduktionsskedet[5] föreslås att specifika klimatdata eller generiska klimatdata ska användas. För uppgifter om transportavstånd, transportslag, bränslen, energianvändning och byggspill i byggproduktionsskedet kan specifika klimatdata eller generiska klimatdata användas som indata i beräkningen. Specifika klimatdata för transportavstånd, transportslag och bränslen ska användas åtminstone för de tre byggprodukter som står för de största mängderna i vikt. Generiska klimatdata ska vara data ur Boverkets klimatdatabas för klimatdeklarationer.

En klimatdeklaration ska ges in av deklaranten på ett formulär som Boverket har fastställt

[1] Regelrådet har yttrats sig över ärendet Klimatdeklaration för byggnader (Ds 2020:4), vid sammanträde den 29 april 2020. Ärendenummer RR 2020-36.
[2] Med produktskede avses enligt föreskriftsförslagets 2 § råvaruförsörjning, transport och tillverkning av byggprodukter.
[3] Med specifika klimatdata avses enligt föreskriftsförslagets 2 § data för en specifik resurs eller för specifika förhållanden för byggnaden.
[4] Med generiska klimatdata avses enligt föreskriftsförslagets 2 § data för resurs som är representativ för svenska förhållanden. Med resurs avses enligt föreskriftsförslagets 2 § material och energi.
[5] Med byggproduktionsskede avses enligt föreskriftsförslagets 2 § transport till byggarbetsplatsen samt bygg- och installationsprocessen.

Förslag till föreskrifter om stöd för gröna och trygga samhällen

Rubricerade ärende, ert diarienummer 5386/2020, har remitterats till Regelrådet.

 

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Förslag till ändring i föreskrifter (2017:2) om statsbidrag till allmänna samlingslokaler

Rubricerade ärende, ert diarienummer 3047/2020, har remitterats till Regelrådet.

 

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Förslag till ändring i föreskrifter (2017:2) om statsbidrag till allmänna samlingslokaler

Rubricerade ärende, ert diarienummer 5084/2020, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över förslag till ändring av Boverkets föreskrifter (2007:4) om energideklaration för byggnader

Remissen innehåller förslag till ändringar i Boverkets föreskrifter (2007:4) om energideklaration för byggnader (BED). Förslaget följer av ändringar i lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader, förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader samt plan- och byggförordningen (2011:338). Det anges att ändringarna gäller inspektioner av uppvärmningssystem eller kombinerade uppvärmnings- och ventilationssystem samt luftkonditioneringssystem och kombinerade luftkonditionerings- och ventilationssystem. Inspektioner ska göras om den nominella effekten överstiger 70 kilowatt. Ändringarna anges i huvudsak utgöras av nya paragrafer som preciserar nya lydelser i lagen och förordningen om energideklarationer för byggnader. Ändringarna berör bland annat fastställande av nominell effekt i uppvärmningssystem eller luftkonditioneringssystem och möjlighet till undantag från krav på inspektion.

Förslag till föreskrifter och allmänna råd om utrustning för laddning av elfordon

Rubricerade ärende, ert diarienummer 287/2020, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Förslag till Boverkets föreskrifter om planbeskrivning

 

Rubricerade ärende, ert diarienummer 6352/2018, har remitterats till Regelrådet.

 

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

 

Yttrande över förslag till Boverkets föreskrifter om detaljplan

I remissen ingår förslag till Boverkets föreskrifter om detaljplan.

Det anges att föreskrifterna reglerar formerna för överföring av detaljplaneinformation för att möjliggöra återanvändning och i framtiden skapa förutsättningar för nationell åtkomst. Kommuner tvingas att efter en given tidpunkt producera detaljplaner med stöd av programvara som kan uppfylla kraven i föreskrifterna. Förslaget reglerar inte detaljplanens presentation utan utgår från dess funktionalitet.

Förslag till föreskrifter om stöd till byggemenskaper

Rubricerade ärende, ert diarienummer 4896/2019, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över förslag till ändringar i Boverkets byggregler (2011:6)

Förslaget avser ändringar i Boverkets byggregler (2011:6) och innebär att energiprestandan i byggnader ska beräknas med viktningsfaktorer istället för primärenergifaktorer för de olika energibärarna el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och gas som levereras till byggnaden. Viktningsfaktorerna sätts så att energibärarna fjärrvärme, bergvärmepump och pelletspanna likställs och ger lika bra energiprestanda i en byggnad, liksom att fjärrkyla och kompressorkyla likställs. På så sätt får en byggnad samma energiprestanda oavsett vilket av dessa uppvärmningssystem som väljs. För olja och gas sätts viktningsfaktorerna så att en byggnad får samma primärenergital med direktverkande el, oljepanna eller gaspanna.

Vidare föreslås ändrade nivåer för minimikrav på energiprestanda uttryckt i primärenergital. Det finns olika kravnivåer för byggnadskategorierna småhus, flerbostadshus och lokaler. Denna systematik behålls med förslaget, men beräkningarna av byggnadernas primärenergital förändras. En kravnivå ska gälla för en byggnadskategori, oavsett effektiv uppvärmningslösning.

Den föreslagna metoden att fastställa viktningsfaktorer utgår från beräkningar av kostnadsoptimala typbyggnader. Beräkningarna ger mängden levererad energi per typbyggnad i ett kostnadsoptimalt utförande.

Nuvarande regler innebär att högsta tillåtna primärenergital för lokaler och flerbostadshus i vissa fall får justeras upp med ett så kallat ventilationstillägg. Dagens utformning av ventilationstillägget behålls med förslaget, men det reduceras som följd av förbättrad prestanda i värmeåtervinningen med modern ventilationsteknik. Dagens tillägg är beräknat utifrån en värmeåtervinningsgrad på 50 procent och med förslaget ändras det till 70 procent.

Som en följd av ändrade krav på byggnaders primärenergital föreslås också ändrade krav på klimatskärmens[1] genomsnittliga värmegenomgångskoefficient. Kraven skärps för småhus och lokaler, men lämnas oförändrade för flerbostadshus. Kravet för småhus och lokaler under 50 kvadratmeter lämnas också oförändrat. Det föreslås därutöver att vissa definitioner införs och andra följdändringar.

Förslaget avser därutöver borttagande av en hänvisning till en nordisk standard om boendesprinkler med anledning av att standarden har upphävts och ersatts med en europeisk standard. En ny hänvisning till den europeiska standarden förs in i föreskrifterna. Förslaget som avser boendesprinkler kommer inte att behandlas vidare i yttrandet.

[1] En klimatskärm isolerar det inre av en byggnad från omvärlden så att endast en låg mängd värme kan passera igenom. Sid. 28 Boverkets remiss.

Förslag till Boverkets allmänna råd om omgivningsbuller från industriell verksamhet och annan verksamhet med likartad ljudkaraktär vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder m.m.

Rubricerade ärende, ert diarienummer 2002/2019, har remitterats till Regelrådet.

Remissen innehåller endast förslag till allmänna råd. Remissen omfattas därmed inte av Regelrådets granskning och borde därför inte har remitterats till Regelrådet.

Yttrande över förslag till ändring av Boverkets byggregler (2011:6)

Förslaget avser ändring i Boverkets byggregler (2011:6) så att de krav som infördes på rumsvärmare vid regeländringen år 2017 återtas för produktgruppen köksspisar genom att köksspisar stryks i den tabell i avsnitt 6:7412 som anger reglerade produktgrupper. Ändringen innebär att varken installationer av nyproducerade eller begagnade köksspisar ska omfattas av utsläppskrav.

 Därutöver görs mindre ändringar i avsnitt 3, 6 och 7. Ändringarna berör avsnitten 3:144 Hissar och andra lyftanordningar, 6:53 Fuktsäkerhet, 6:5322 Dränering, 6:743 Skorstenshöjd och 7:12 Definitioner. I huvudsak rör det sig om en uppdatering av hänvisningar.

 

Yttrande över Boverkets förslag till föreskrifter om detaljplan med planbeskrivning och förutsättningar för hur uppgifter i detaljplaner m.m. ska tillgängliggöras och behandlas digitalt

I remissen ingår förslag till Boverkets föreskrifter om detaljplan och planbeskrivning samt förslag till författning med hänvisning till lagen (2010:1767) om geografisk miljöinformation.

Det förstnämnda förslaget anges reglera visualiseringen av detaljplanen och hur olika planbestämmelser får användas och formuleras. Bland annat anges hur plankartan, legenden, planinformationen samt övrig information om planen ska utformas och vilket innehåll dessa olika delar ska ha. Den viktigaste delen för att möjliggöra senare återanvändning av planinformationen anges finnas i bilaga till författningen där det som tidigare varit Boverkets planbestämmelsekatalog återfinns. Där finns hela bestämmelsesystemet och med unika koder för att möjliggöra hantering i de programvaror som används för planproduktion, anger förslagsställaren. Det andra författningsförslag som lämnas innehåller bestämmelser om förutsättningarna för att kunna hantera och överföra uppgifter i detaljplaner med planbeskrivning. Där anges en definition för digital detaljplaneinformation som uppgifter i detaljplan med tillhörande planbeskrivning i digital form. Vidare anges att vid överföring av digital detaljplaneinformation ska den information som föreskrivs i Boverkets föreskrifter om detaljplan och planbeskrivning ingå och den informationen ska kunna återges i den form som föreskrivs i dessa föreskrifter. Det anges också att digital detaljplanerinformation ska vara lämplig för arkivering. Därutöver anges att informationen som avses ska vara digitalt kodad så att planbestämmelserna och andra objekt är identifierbara och lägesbestämda och att informationen i lägesbestämningar ska utgå från ytor. Slutligen anges att digitala detaljplaner ska vara i format som möjliggör digital överföring enligt vad som föreskrivs med stöd av lagen (2010:1767) om geografisk miljöinformation.

Regelrådet har tagit emot de båda författningsförslagen som del av två separata remisser[1]. Eftersom det är tydligt att det finns ett nära samband mellan ärendena behandlar Regelrådet de båda remisserna i ett gemensamt yttrande.

[1] Regelrådet diarienummer RR 2019-98 respektive RR 2019-108.

Boverkets förslag till föreskrifter om bostadsanpassningsbidrag

Rubricerade ärende, diarienummer 2887/2018, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Boverkets föreskrifter (2016:10) om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla hyresbostäder och bostäder för studerande och (2016:17) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande

Rubricerade ärende, diarienummer 3591/2018, har remitterats till Regelrådet.

 

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över förslag till Boverkets föreskrifter om stöd för innovativt och hållbart byggande av bostäder

Remissen innehåller Boverkets förslag på nya föreskrifter om stöd för innovativt och hållbart byggande av bostäder (BFS 2018:XX). Föreskrifterna innebär en precisering av bestämmelserna i förordningen (2018:199) om stöd för innovativt och hållbart byggande av bostäder (hädanefter förordningen). Stödet är på totalt 275 miljoner kronor och får ges till organisationer, aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar, universitet, högskolor, stiftelser och kommuner. Boverket fattar beslut om, och betalar ut stöd. Föreskrifterna preciserar vilka uppgifter som ska lämnas i ansökan, uppgifter som ska lämnas inför uppföljning och utvärdering av stödet, hur elektroniska ansökan ska gå till (från 2019) och verkställer förordningen

Boverkets förslag till föreskrifter om bidrag till åtgärder mot radon i småhus

Rubricerat ärende, diarienummer 3.2.1 488/2018, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig

Alla nyheter