Yttrande över promemorian Stärkt skydd på inlåningsmarknaden

Förslaget avser ett upphävande av lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet. Som en följd av att lagen upphävs tas det undantag från tillståndsplikt bort som, i nu nämnda lag, funnits för finansieringsrörelse för vissa ekonomiska föreningar. Förslaget medför att inlåningsföretag inte längre får driva inlåningsverksamhet.

Ekonomiska föreningar som den 1 juli 2019 var registrerade hos Finansinspektionen ska få fortsätta att driva sin verksamhet.

Upphävandet föranleder följdändringar i följande rättsakter:

–          Föräldrabalken

–          Lagen (1936:81) om skuldebrev

–          Lagen (1036:83) angående vissa utfästelser om gåva

–          Sjömanslagen (1973:282)

–          Konkurslagen (1987:672)

–          Lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.

–          Årsredovisningslagen (1995:1554)

–          Inkomstskattelagen (1999:1229)

–          Lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse

–          Marknadsföringslagen (2008:486)

–          Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

–          Lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter

–          Lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet

–          Lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Yttrande över Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden (ingångsavdrag)

I remissen ingår förslag till lag om godkännande för ingångsavdrag samt förslag till förordning om godkännande för ingångsavdrag.

Vidare innebär förslaget följande ändringar:

  •          ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift
  •          ändring i socialavgiftslagen (2000:980)
  •          ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets  beskattningsverksamhet
  •          ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)
  •           ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
  •           ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)
  •           ändring i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet
  •           ändring i utlänningsdataförordningen (2016:30)

Förslaget innebär att ett s.k. ingångsavdrag ska införas. Ingångsavdraget medför en nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättning till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. I sak innebär den föreslagna nedsättningen att endast ålderspensionsavgift ska betalas på ersättningar upp till 23 500 kr per kalendermånad och anställd. Nedsättningens storlek, tillsammans med inkomsttaket om 23 500 kr per månad, innebär att arbetsgivare med ingångsavdraget får en nedsättning med som mest cirka 5 000 kr per månad och anställd.

Förslaget bygger på en sakpolitisk överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna och aviserades i budgetpropositionen för 2020. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.

Yttrande över Beskattning av utländska säljare för kemikalieskatten (promemoria)

I remissen ingår förslag till ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i skatteverkets beskattningsverksamhet samt i skatteförfarandelagen (2011:1244).

I sak anges dessa förändringar innebära följande. Försäljning direkt från en utländsk säljare till en svensk konsument som idag är undantagen beskattning enligt lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik ska under vissa förutsättningar beskattas. Undantaget för vissa försäljningar direkt från en utländsk säljare till en svensk konsument föreslås begränsas för försäljningar inom EU så att det inte längre omfattar säljare vars årliga försäljning överstiger ett tröskelvärde om 100000 kr. Det införs även en regel om att det alltid är säljaren som är skattskyldig i sådana situationer. I de fall då säljarna inte själva blir skattskyldiga men försäljningen förmedlas av en annan aktör blir förmedlaren skattskyldig om det årliga värdet av förmedlingarna överstiger tröskelvärdet[1]. Det föreslås därutöver regler om att konsumenter i vissa fall kan bli skattskyldiga och påföras en administrativ avgift om de har uppgett felaktiga uppgifter till en säljare eller förmedlare. Vidare föreslås att det införs en ny typ av registrerad skattskyldig, kallad ”registrerad EU-handlare”. Som registrerad EU-handlare får godkännas den som avser att yrkesmässigt direkt till svenska konsumenter antingen från ett annat land sälja skattepliktiga varor eller förmedla försäljningar av skattepliktiga varor från säljare som inte själva är skattskyldiga. Liksom för övriga registrerade skattskyldiga ska det finnas ett krav på att sökanden är lämplig med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. När det gäller försäljning från tredjeland föreslås att det befintliga undantaget för försäljningar direkt från en utländsk säljare till en svensk konsument tas bort. Detta anges innebära att den som är skyldig att betala tull även blir skyldig att betala kemikalieskatt. Slutligen föreslås att det införs en möjlighet att i vissa fall få återbetalning av skatten om skatt har betalats i Sverige för en skattepliktig vara som sedan flyttas till ett annat EU-land eller exporteras till tredjeland.

[1] Det slags förmedling som avses exemplifieras i promemorian med att ett antal produkter säljs via en webbplats. Den som förmedlar köpen via webbplatsen är då en förmedlare i den bemärkelse som avses.

Yttrande över Promemorian Vissa frågor om försäkring och tjänstepension

Promemorian innehåller förslag till lag om ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse med mera, ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043), ändring i lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag med flera. Förslaget inkluderar vissa ändringar i tryggandelagen avseende bland annat tillsyn över pensionsstiftelser. Förslaget inkluderar även ändringar för utländska försäkringsgivare och tjänstepensionsinstitut, ändringar i försäkringsrörelselagen och i de associationsrättsliga bestämmelserna för tjänstepensionsföretag. Ändringar i reglerna om grupptillsyn för tjänstepensionsföretag inkluderar bland annat beräkning och rapportering av den gruppbaserade kapitalbasen och det gruppbaserade kapitalkravet samt upplysningar till Finansinspektionen om transaktioner som ska rapporteras vid begränsad grupptillsyn. Förslaget inkluderar också ändringar i vissa andra lagar.

Yttrande över promemorian Anpassning av investeraravdraget på grund av EU:s regler om statligt stöd

Promemorian innehåller förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) och förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Det föreslås att investeraravdrag begränsas till investeringar i företag som varit verksamma på en marknad i mindre än sju år och att investeraravdrag inte beviljas vid investeringar i företag som handlas på en MTF-plattform[1] eller liknande marknadsplats utanför EES. Vidare föreslås att investeraravdrag inte beviljas om företaget i vilka andelar har förvärvats ska betala tillbaka olagligt statligt stöd eller befinner sig i ekonomiska svårigheter i vissa avseenden. Slutligen föreslås att kontrolluppgiftsskyldigheten för företag i vilka andelar har förvärvats utökas i syfte att uppfylla kraven på transparens i den allmänna gruppundantagsförordningen[2].

För att stimulera tillgången till kapital för mindre företag infördes den 1 december 2013 ett investeraravdrag. Det är ett avdrag i inkomstslaget kapital för fysiska personer som förvärvar andelar i ett företag av mindre storlek. Sett ur statsstödsperspektiv är det dock företagen som får stödet. Investeraravdraget är således ett statligt stöd enligt bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som har anmälts och godkänts av Europeiska kommissionen och gäller till och med 31 december 2019. Regeringen har anmält stödet för fortsatt godkännande men har fått indikationer på att anmälan bedöms vara ofullständig och därför inte utgör tillräckligt underlag för att kunna pröva om åtgärden är förenlig med EU:s regler om statligt stöd. Om kommissionen inte godkänner investeraravdraget enligt sina riktlinjer om statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar i den nuvarande utformningen bör avdraget utformas så att stödet är förenligt med villkoren i den allmänna gruppundantagsförordningen.

[1] MTF-plattform är ett multilateralt system inom EES som sammanför flera tredjeparters köp- och säljintressen i finansiella instrument inom systemet och i enlighet med icke skönsmässiga regler så att det leder till ett kontrakt.
[2] Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget.

Yttrande över Skattebefrielse för biogasol som förbrukas för uppvärmning

I remissen ingår förslag till ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

I sak anges förslaget innebära att den befrielse från energi- och koldioxidskatt som finns för vissa biobränslen som förbrukas för uppvärmning utvidgas till att omfatta biogasol. Med biogasol avses ett vätske- eller gasformigt bränsle som framställs av biomassa och vars energiinnehåll till övervägande del härrör från produktens innehåll av propan eller butan.

Yttrande över Genomförande av bestämmelser i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att motverka omvända hybrida missmatchningar

Promemorian innehåller förslag till ändring i inkomstskattelagen (1999:1299) och förslag till ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt. I promemorian föreslås att reglerna för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar ska kompletteras med regler som rör den skattemässiga behandlingen av vissa transparenta företag för att motverka skatteplanering genom så kallade hybrida missmatchningar.

I promemorian behandlas artikel 9a i direktivet mot skatteundandragande. Bestämmelserna tar sikte på att motverka att omvända hybrida missmatchningar uppstår på grund av att den skatterättsliga klassificeringen av vissa transparenta företag skiljer sig åt mellan olika stater, vilket leder till en skillnad i den skattemässiga behandlingen av företaget. Bestämmelsen ska vara genomförd i svensk rätt senast den 31 december 2021. I promemorian anges att motsvarande bestämmelse till rekommendation 5.2 finns i artikel 9a i direktivet mot skatteundandraganden[1].

Ett företag kan utgöra en hybrid och anses som ett hybridföretag i de fall företaget behandlas som ett eget skattesubjekt av en stat samtidigt som det behandlas som ett delägarbeskattat subjekt av en annan stat. Sådan olikbehandling stater emellan kan leda till dubbel icke-beskattning vid gränsöverskridande situationer, vilket kan utnyttjas av företag för att minimera eller helt undgå beskattning. Med omvänd hybrid avses att den stat där ett företag är etablerat eller registrerat skatterättsligt klassificerar företaget som transparent, det vill säga att det ska delägarbeskattas samtidigt som den stat där delägaren hör hemma skatterättsligt klassificerar företaget som ett skattesubjekt i etableringsstaten. Olikheten i klassificeringen leder till att en omvänd hybrid uppstår. Rekommendationen[2] syftar till att förhindra att nu aktuell missmatchning överhuvudtaget uppkommer.

[1] I promemorian anges att när det hänvisas till en viss artikel i direktivet mot skatteundandraganden avses den lydelse som den artikeln har efter ändringen genom rådets direktiv (EU) 2017/952 om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer (ändringsdirektivet).
[2] Inom OECD:s Base Erosion and Profit Shifting (BEPS) har rekommendationer tagits fram för att neutralisera effekter av olika behandling. Rådets direktiv (EU) 2016/1164 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion innebär att EU:s medlemsstater samordnar genomförandet av vissa av OECD:s åtgärdspunkter mot BEPS, däribland hybrida missmatchningar.

Yttrande över Omedelbar verkställighet av beslut om återbetalning enligt husavdragets fakturamodell

Remissen innehåller förslag till ändring i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete (HUSFL). Det föreslås att ett beslut om återbetalning av felaktigt utbetalade belopp avseende skattereduktion för hushållsarbete ska gälla omedelbart. Vidare föreslås att vissa av skatteförfarandelagens bestämmelser om anstånd ska vara tillämpliga på beslut om återbetalning. Detta för att säkerställa ett rättssäkert förfarande vid beslut om återbetalning. Det kan handla om situationer där det är tveksamt hur stort belopp som kommer att behöva betalas eller där betalning före laga kraft skulle medföra betydande skadeverkningar eller annars framstå som oskäligt.

Förslag till ändring i förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation respektive förordning (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet

Rubricerade ärende, ert diarienummer Fi2019/01291/SPN, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Promemorian Bilateralt avtal mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om tillsynsregler för försäkring och återförsäkring

Rubricerade ärende, ert diarienummer FI2019/03240/FPM, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Finansdepartementets promemoria Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling

Förslaget avser en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling, vilket föranleder en ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och i socialavgiftslagen (2000:980). Det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige höjs från
230 000 kronor till 450 000 kronor per månad. Vidare ska den allmänna löneavgiften sättas ned med
tio procentenheter på sådan ersättning till personer som arbetar med forskning eller utveckling som berättigar till avdrag från arbetsgivaravgifterna. Den allmänna löneavgiften ska dock som lägst anses vara 0 procent.

Yttrande över promemorian Byggnaders energiprestanda – förslag på ändringar i plan- och byggförordningen

Promemorian innehåller förslag till ändring i plan- och byggförordningen (2011:338). Ändringarna anges följa av ställningstaganden i regeringens skrivelse Byggnaders energiprestanda (skr. 2018/19:152). Det anges att innebörden av en nära-nollenergibyggnad ändras så att det även framgår att den energi som tillförs i mycket hög grad ska komma från förnybara energikällor. Det föreslås att beräkningen av en byggnads energiprestanda bör göras med viktningsfaktorer istället för att utgå från en primärenergifaktor. Viktningsfaktorn ska bidra till teknikneutralitet mellan hållbara uppvärmningssystem som inte är fossilbränslebaserad. Det föreslås också att kravet på energihushållning och värmeisolering uttrycks tydligare genom att det anges att en byggnad ska vara utrustad med en klimatskärm som säkerställer god värmeisolering. Vidare föreslås det införas en definition av klimatskärm som en byggdel bestående av ett eller flera skikt som isolerar det inre av en byggnad från omvärlden avseende sådant som temperatur, ljud och fuktighet. Det förtydligas även att vid beräkningen av en byggnads energiprestanda ska den energi som alstras i byggnaden eller på dess tomt även användas där för att kunna undantas.

.

 

Yttrande över Skattelättnad för arbetsresor. En avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion för längre arbetsresor (SOU 2019:36)

Det remitterade betänkandet innehåller förslag som syftar till att ändra nu gällande reseavdrag. I betänkandet föreslås ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229) och skatteförfarandelagen (2011:1244). Förslaget går ut på att reseavdraget i sin nuvarande kostnadsbaserade form avskaffas och att en avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion för längre resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) införs. Det nya reseavdraget föreslås i formen av en skattereduktion och ska utgå för den del av avståndet mellan bostad och arbetsplats enkel väg som överstiger 30 kilometer och upp till och med 80 kilometer. Skattereduktionen beräknas utifrån det faktiska antalet resdagar under beskattningsåret med resor som överstiger den nedre avståndsgränsen för skattereduktion, dock högst 210 dagar. Vid 59 eller färre resdagar medges ingen skattereduktion. Skattereduktionen föreslås till 60 öre per kilometer oavsett vilket färdmedel som används för arbetsresan. Vid bristfällig kollektivtrafik medges ytterligare skattereduktion med ett fast belopp om 20 kr per resdag vid avstånd från 30 kilometer och uppåt och ett rörligt belopp på 60 öre per kilometer för avstånd mellan 80 och 150 kilometer. För skattskyldiga som på grund av sjukdom eller av funktionsnedsättning tvingas använda egen bil eller förmånsbil istället för allmänna kommunikationsmedel ges skattereduktion för den del av avståndet enkel väg som överstiger 10 kilometer och upp till och med 150 kilometer. Skattereduktionen ska ges med 30 procent av skäliga utgifter för väg-, bro- eller färjeavgifter i samband med arbetsresor för den del av de sammanlagda utgifterna som överstiger 8 000 kr under beskattningsåret under förutsättning att kravet på bristfällig kollektivtrafik är uppfyllt. Avdraget för trängselskatt ska avskaffas.

Det föreslås att administration och kontroll utvecklas och görs säkrare genom att arbetsgivaren ska lämna uppgift om arbetsplatsens adress i arbetsgivardeklarationen.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Yttrande över F-skattesystemet – en översyn (SOU 2019:31)

Betänkandet innehåller förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) och förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980). Det föreslås att ett godkännande för F-skatt kan tidsbegränsas, antingen om den sökande begär det eller om ansökan sker med avsikt att bedriva näringsverksamhet. Vidare föreslås Skatteverket få möjlighet att förelägga den som är godkänd för F-skatt att tillhandahålla de handlingar och lämna de upplysningar som behövs för att kontrollera om förutsättningarna för att var godkänd för F-skatt föreligger. Betänkandet innehåller även bestämmelser om vem som ska prövas vid ansökan om att bli godkänd för F-skatt och för fåmansföretag föreslås det ske en utvidgad prövning. Betänkandet innehåller vidare nya grunder för återkallelse för den som inte följt ett föreläggande att fullgöra uppgiftsskyldigheten och för den som inte betalat tillbaka felaktigt utbetalt belopp vid återkrav enligt lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. Befintlig reglering om återkallelse för den som inte redovisar eller inte betalar sina skatter och avgifter föreslås justeras så att det dels blir två olika punkter dels att för den som inte betalt skatter eller avgifter får återkallelse ske om beloppet uppgår till ett halvt prisbasbelopp. Därutöver föreslås att bestämmelsen om när återkallelse ska ske på grund av missbruk förtydligas

Remiss av promemorian Ändrade mervärdesskatteregler vid e-handel mellan företag och konsumenter

Rubricerade ärende, ert diarienummer Fi2019/02563/S2, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit begränsat i förhållande till ändringar i det så kallade e-handelspaketet för mervärdesskatt, framför allt i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) och direktiv 2009/132/EG om tillämpningsområdet för artikel 143 b och c i direktiv 2006/112/EG vad gäller befrielse från mervärdesskatt vid slutlig import av vissa varor. De eventuella effekter av betydelse för berörda företag som förslaget medför får därmed anses härröra från överordnade föreskrifter. Regelrådet väljer med anledning av detta att inte yttra sig i det nu remitterade ärendet.

Finansdepartementets promemoria Ändring av tidpunkten för första tillämpning av kravet att upprätta års- och koncernredovisning i enhetligt elektroniskt format

Rubricerade ärende, ert diarienummer Fi2019/03159, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit synnerligen begränsat i förhållande till kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815. De eventuella effekter av betydelse för berörda företag som förslaget medför får därmed anses härröra från överordnade föreskrifter. Regelrådet väljer med anledning av detta att inte yttra sig i det nu remitterade ärendet.

Yttrande över Finansiella företags uppgifter till Riksgäldskontoret och vissa betaltjänstfrågor

Promemorian innehåller förslag till ändringar i följande författningar:

Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,
Lagen (2002:598) om avgifter för vissa gränsöverskridande betalningar,
Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
Lagen (2010:751) om betaltjänster,
Lagen (2015:1016) om resolution,
Förordningen (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen,
Förordningen (2011:834) om insättningsgaranti och
Förordningen (2015:1034) om resolution.

De finansiella företagen – framför allt banker och kreditmarknadsföretag (kreditinstitut) – ska lämna vissa uppgifter till Riksgäldskontoret (i egenskap av garantimyndighet och resolutionsmyndighet) vid tillämpning av lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och lagen (2015:1016) om resolution. I en skrivelse till regeringen den 12 oktober 2015 har Finansinspektionen och Riksgäldskontoret begärt att de författningsändringar som krävs för att uppgifterna istället ska lämnas till Finansinspektionen genomförs.

Utöver det innehåller promemorian vissa betalmarknadsfrågor.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2020.

Vissa förtydliganden av regelverket om åtgärder för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism (promemoria)

Rubricerade ärende, ert diarienummer Fi2019/02449/B, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit synnerligen begränsat i förhållande till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 och (EU) 2018/843. De eventuella effekter av betydelse för berörda företag som förslaget medför får därmed anses härröra från överordnade föreskrifter. Regelrådet väljer med anledning av detta att inte yttra sig i det nu remitterade ärendet.

Yttrande över Stärkt konsumentskydd när betaltjänster tillhandahålls

Den remitterade promemorian innehåller förslag till ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster, som går ut på att ett betalningssätt som innebär att en kredit inte lämnas ska visas först, på webbplatser som tillhandahåller varor eller tjänster mot betalning till konsumenter. Ett betalningssätt som innebär att en kredit lämnas får inte heller vara förvalt om det finns andra betalningssätt. Om betalningssätt inte presenteras i enlighet med detta ska marknadsföringslagen (2008:486) tillämpas. Det föreslås att vid tillämpning av 10 § 3 st. marknadsföringslagen[1] ska sådan information anses vara väsentlig och vid tillämpningen av 5, 23 och 26 §§ marknadsföringslagen[2] ska ett handlande som strider mot den nu föreslagna bestämmelsen anses vara otillbörligt mot konsumenter.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2020.

[1] 10 § 3 st. handlar om att en näringsidkare inte heller får utelämna väsentlig information i marknadsföringen av sin egen eller någon annans näringsverksamhet. Med vilseledande utelämnande avses även sådana fall när den väsentliga informationen ges på ett oklart, obegripligt, tvetydigt eller annat olämpligt sätt.
[2] 5 § handlar om att marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed. 23 § handlar om förbud mot viss marknadsföring och 26 § om vite.

Några frågor om straff för marknadsmissbruk

Rubricerat ärende, diarienummer Fi2019/02558/V, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit synnerligen begränsat i förhållande till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/57/EU av den 16 april 2014 om straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk (marknadsmissbruksdirektivet). De eventuella effekter av betydelse för berörda företag som förslaget medför får därmed anses härröra från överordnade föreskrifter. Regelrådet väljer med anledning av detta att inte yttra sig i det nu remitterade ärendet.

Alla nyheter