Promemorian Ett nytt mål för Sjätte AP-fondens placeringsverksamhet

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över promemorian Skattelättnad för arbetsresor – ett enklare och färdmedelsneutralt regelverk

I promemorian föreslås att dagens avdrag för arbetsresor avskaffas och att en avståndsbaserad, färdmedelsneutral och regionalt differentierad skattereduktion för arbetsresor införs. Skattereduktion föreslås utgå med 50 öre per kilometer för den del av resan mellan bostaden och arbetsplatsen enkel väg som överstiger en nedre avståndsgräns på 15 kilometer och understiger en övre avståndsgräns på 80 kilometer. För skattskyldiga som både bor och arbetar i de uppräknade storstadskommunerna[1] föreslås dock att en högre nedre avståndsgräns på 30 kilometer ska gälla. Skattereduktionen föreslås beräknas utifrån det faktiska antalet resdagar under beskattningsåret, dock lägst 30 och högst 210 dagar. För skattskyldiga som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning är tvungna att använda egen bil eller förmånsbil i stället för kollektivtrafik föreslås att skattereduktion ska kunna ges baserad på skäliga utgifter. Vidare föreslås att en skattereduktion ska kunna ges baserad på faktiska kostnader för väg-, bro- och färjeavgifter.

Remissen innehåller följande förslag:

·       Förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt

·       Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

·       Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

[1] Begreppet kommer från Tillväxtanalys kommunindelning (Tillväxtanalys, ”Bättre statistik för bättre regional- och landsbygdspolitik”, rapport 2014:4, figur 19) och behandlas i föreliggande remiss i avsnitt 5.2.2 En högre nedre avståndsgräns för skattskyldiga som bor och arbetar i storstadskommuner. 29 kommuner klassificeras som storstadskommuner och dessa återfinns i och runt Stockholm, Göteborg och Malmö. Där anses möjligheterna att resa kollektivt, också från längre avstånd, vara större än i resterande kommuner.

Yttrande över promemorian Sänkt skatt på bensin och diesel

Förslaget avser ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi så att energiskatten på bensin och diesel sänks med 40 öre per liter för att priset vid pump på så sätt ska kunna reduceras med 50 öre per liter inklusive mervärdesskatt. Ändringarna föreslås träda ikraft den 1 maj 2022.

Promemorian Ändrad nedsättning av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Yttrande över Utökade möjligheter till tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt

I promemorian föreslås vissa ändringar i lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall.

Förslagsställaren föreslår bland annat att anstånd med inbetalning av dels avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter, dels mervärdesskatt vars redovisningsperiod är en kalendermånad får beviljas för högst nio redovisningsperioder vardera. För mervärdesskatt vars redovisningsperiod är ett kalenderkvartal får anstånd beviljas för högst tre redovisningsperioder. Vidare föreslås det att anstånd för nu nämnda skatter och avgifter får beviljas även för redovisningsperioder som infaller under oktober–december 2021.

Därutöver föreslås också att anstånd med inbetalning av mervärdesskatt vars redovisningsperiod är ett beskattningsår får beviljas för högst två redovisningsperioder. Anstånd för nu nämnd skatt föreslås kunna beviljas även för sådan skatt som ska deklareras senast den 17 januari 2023.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 5 februari 2022.

Yttrande över Tillfälligt slopad karenstid för stöd vid korttidsarbete (promemoria)

Remissen innehåller förslag till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete och förslag till lag om ändring i lagen (2022:000) om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

I promemorian föreslås att karenstiden i lagen om stöd vid korttidsarbete tillfälligt slopas. I dag gäller att ett beslut om godkännande enligt 5 a § samma lag får fattas tidigast 24 kalendermånader efter att en tidigare stödperiod löpt ut. Den föreslagna ändringen innebär att även den arbetsgivare som mottagit stöd för korttidsarbete under perioden mars 2020–september 2021 kan beviljas stöd. Vid prövning av rätten till stöd ska villkoren enligt det ordinarie regelverket gälla. Detta innebär bland annat att staten står för en tredjedel av arbetsgivarens kostnad för arbetstidsminskningen och att den maximala arbetstidsförkortningen uppgår till 60 procent av ordinarie arbetstid.

En ansökan om stöd med tillämpning av den föreslagna bestämmelsen ska prövas av Skatteverket. En sådan ansökan kan ges in till Skatteverket tidigast den 1 april 2022. Om stödperioden inleds under perioden 1 december 2021–31 januari 2022 ska arbetsgivaren göra en avstämning av preliminärt stöd vid utgången av april 2021 och därefter var tredje månad.

Yttrande över promemorian Ändrade transparensregler inom energibeskattningen

Förslaget avser nödvändiga ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi för att uppfylla kraven i EU-regelverket.

Beloppsgränsen utvidgas för när uppgifter ska lämnas om stödmottagaren i samband med återbetalning vid skattebefrielse för bränsle och el för yrkesmässig jord- och skogsbruks-verksamhet. Uppgifterna behöver lämnas om återbetalning söks med belopp som för respektive stödordning per kalenderår uppgår till minst 15 000 euro.

För sådana stödmottagare som är verksamma inom yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruks-verksamhet ska det dessutom anges om stödmottagaren bedriver primär jordbruksproduktion och hur stor andel av bränsleförbrukningen respektive elförbrukningen som hänför sig till primär jordbruksproduktion.

Yttrande över Innebörden av begreppet helt försäkringsbestånd

I promemorian föreslås ett tillägg till innebörden av begreppet helt försäkringsbestånd i 39 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) och i 9 § femte stycket lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

Förslagsställaren anger att tilläggen innebär att ett försäkringsföretag kan överlåta samtliga tjänstepensionsförsäkringar och därmed sammanhängande verksamhet till ett annat försäkringsföretag utan inkomstskattekonsekvenser och med skattemässiga kontinuitet avseende avkastningsbeskattade tillgångar. Vidare anges att det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation. Förslagsställaren anger dock, utöver de villkor som sedan tidigare gäller för skattefri överlåtelse av helt försäkringsbestånd, att överlåtelsen görs som ett led i att tjänstepensionsverksamheten ska bedrivas av ett tjänstepensionsföretag.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022 och upphöra att gälla den 1 januari 2023.

Promemoria om ytterligare sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har dessvärre inte kunnat behandla rubricerat ärende under den angivna svarstiden på grund av felaktig intern hantering och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Promemorian Förlängd skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Yttrande över promemorian Åtgärder mot matchfixning och olicensierad spelverksamhet (Ds 2021:29)

Förslaget avser ändring av spellagen (2018:1138) samt av spelförordningen (2018:1475).

Det föreslås att det inte längre ska vara avgörande om ett online-spel riktas till den svenska marknaden för att spellagen ska vara tillämplig. Avgörande ska istället vara om en spelare som befinner sig i Sverige har möjlighet att delta i online-spelet.

Ett nytt uppdrag föreslås för Spelinspektionen som innebär att inspektionen ska skaffa, sammanställa och analysera uppgifter om misstänkt matchfixning. Licenshavare med licens för vadhållning ska bistå inspektionen genom att på begäran lämna de uppgifter som behövs för att sammanställa information vid misstänkt manipulation av sporthändelser med avseende på vadhållning.

Ett system för delning av information om misstänkt matchfixning införs. Licenshavare med licens för vadhållning åläggs att rapportera misstänkta fall av manipulation av en sport-händelse med avseende på vadhållning till Spelinspektionen och idrottsförbunden ges motsvarande möjlighet. Inspektionen ska fungera som ett nav i informationssystemet och vidarebefordrar uppgifterna till övriga licenshavare och de idrottsförbund som berörs.

Licenshavare med licens för vadhållning åläggs att på begäran av ett specialidrottsförbund kontrollera om en spelare ingått vadhållning i strid med idrottens machfixningsreglemente. Licenshavare åläggs att på begäran av Polismyndigheten lämna alla uppgifter som behövs för en utredning om brott i samband med spel. Licenshavare med licens för vadhållning ska delta i det internationella utbytet av information och varningar om misstänkt manipulation av sporthändelser med avseende på vadhållning.

Förslaget avser även ändamålsbestämmelser och anpassningar efter krav som följer av dataskyddsförordningen i syfte att säkerställa möjlighet att om nödvändigt dela person-uppgifter mellan Spelinspektionen, licenshavarna och idrottsförbunden.

Spellagens bestämmelser om betalningsblockering ska, enligt förslaget, upphävas. Istället ska främjandeförbudet användas för att få betaltjänstleverantörer att blockera betalningar. Spelinspektionen åläggs att underrätta betaltjänstleverantörerna om samtliga beslut som förbjuder spelbolag att tillhandahålla spel i Sverige utan nödvändig licens. Underrättelse ska ske när besluten vunnit laga kraft och om möjligt kompletteras med de kontonummer, namn, butiks-ID och inlösar-ID som används för att förmedla insatser eller vinster till och från dem som besluten berör. Betaltjänstleverantörerna åläggs att på begäran lämna ut tillgängliga uppgifter. Spelinspektionen ska förse betaltjänstleverantörerna med uppgifter om vilka butiks-ID och inlösar-ID som används av licenshavare.

Förslag läggs för ökad myndighetssamverkan mellan Spelinspektionen och Skatteverket.

Spelinspektionen ges möjlighet att under dold identitet köpa speltjänster online om det är nödvändigt för tillsynen när det gäller kravet på licens för att tillhandahålla spel eller förbudet mot att främja deltagande i spel som tillhandahålls utan nödvändig licens.

Yttrande över Höjd omsättningsgräns för befrielse från mervärdesskatt

Den remitterade promemorian innehåller förslag till ändring i mervärdesskattelagen (1994:200). Förslaget går ut på att höja gränsen för mervärdesskatteplikt från det nu gällande beloppet 30 000 kronor till det föreslagna 80 000 kronor. En beskattningsbar persons omsättning föreslås därmed inte få överstiga 80 000 kronor på ett beskattningsår för att kunna vara befriad från mervärdesskatteplikt.

Förslaget till ändring ska träda i kraft den 1 juli 2022.

Yttrande över promemorian Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under sommaren 2022

I promemorian föreslås en tillfällig förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år[1]. Förstärkningen av nedsättningen innebär att för ersättning som utges under juni, juli och augusti 2022 ska bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent betalas.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juni 2022 och tillämpas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad och utges under perioden 1 juni–31 augusti 2022.

[1] Förslaget innebär ett tillägg i 2 § i lag (2021:55) om särskild beräkning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år där juni, juli och augusti för 2022 läggs till (nuvarande lydelse gäller enbart för sommaren 2021).

Yttrande över Skärpt miljöstyrning i bonus–malussystemet (promemoria)

I remissen ingår förslag till ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227).

I sak anges förslaget innebära att den nedre gränsen för när det förhöjda koldioxidbeloppet tas ut sänks från 90 till 75 gram koldioxid per kilometer och att gränsen för när den högre nivån på det förhöjda koldioxidbeloppet tas ut sänks från 130 till 125 gram per kilometer. Detta anges innebära att för bensin- och dieseldrivna lätta fordon blir koldioxidbeloppet under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången summan av 107 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 75 gram och upp till och med 125 gram, och 132 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 125 gram. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juni 2022.

Yttrande över promemorian Ändringar av det statliga investeringsstödet till bostäder och stödet för energieffektivisering i flerbostadshus

Promemorian avser förslag till ändringar i förordning (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande samt i förordning (2021:664) om stöd för energieffektiviseringen i flerbostadshus.

En upphävning föreslås av den ändring som gjordes 2019 avseende prövningen av om förutsättningarna för att bevilja ett förhöjt stöd enligt 13 § 1. Prövningen ska, liksom tidigare, göras vid beslut om stöd och inte, som nu, vid utbetalningsbeslutet.

Ett avskaffande föreslås av kravet på att minst tio procent av lägenheterna i projekt som omfattar tio lägenheter eller fler ska ha högst ett rum och kök eller annat utrymme för matlagning.

Därutöver föreslås ändringar av förordning (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande för att uppfylla de krav som ställs enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF-förordningen). Ändringen avser stödmottagarens skyldighet att tillåta Europeiska kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten att utöva sina rättigheter, däribland att genomföra utredningar, kontroller på plats och inspektioner. Ändringen avser även att tillåta Ekonomistyrningsverket att bedriva revision av stödet och ge verket möjlighet att besöka stödmottagaren och ta del av ytterligare nödvändig information. Den avser därutöver skyldigheter för verket, liksom skyldigheter för stödmottagaren att bevara dokumentation.

Det föreslås därutöver ändringar i förordningen (2021:664) om stöd till energieffektivisering i flerbostadshus för att uppfylla krav som ställs i RRF-förordningen. Ändringarna avser samma som ovan om stödmottagarens skyldigheter vid utredningar, kontroller på plats, inspektioner, revision samt dokumentation, liksom av Ekonomistyrningsverkets skyldigheter.

Yttrande över Tillfällig utvidgning av statligt stöd genom nedsatt energiskatt (promemoria)

Remissen innehåller förslag till två ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE).

I sak anges förslaget innebära följande. Företag som inte befann sig i svårigheter den 29 februari 2020 men som därefter fick svårigheter till följd av utbrottet av covid-19 ska även fortsättningsvis under en begränsad tid får ta emot stöd i form av skattenedsättningar enligt lagen om skatt på energi. Det gäller emellertid bara statliga stöd i form av skattebefrielse för ändamål som enligt stödordningen GBER (förkortning för kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014) förklarats förenliga med förbudet mot statsstöd inom den inre marknaden. Den begränsade tidsperioden omfattar 1 mars 2020–31 december 2021. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.

Promemorian Handläggande myndighet för stödet vid korttidsarbete

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över betänkandet Ett nytt regelverk för bygglov, (SOU 2021:47)

Förslaget avser förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900), förslag till förordning om ändring i plan- och byggförordningen (2011:338), förslag till förordning om ändring i förordningen (xxxx:xxx) om ändring i plan- och byggförordningen (2011:338), förslag till lag om ändring i miljöbalken, förslag till lag om ändring i lagen (1098:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning samt förslag till lag om ändring i lagen (2014:227) om färdigställandeskydd.

Förslaget avser i huvudsak följande:

Ett nytt 9 kap. Plan och bygglagen (PBL) ersätter nuvarande 9 kap PBL. Kapitlet Lov och förhandsbesked får en delvis ny struktur och ska innehålla krav på bygglov, rivningslov och marklov, förhandsbesked, förutsättningar och villkor för lov och förhandsbesked, handläggningen av ärenden om lov och förhandsbesked.

Termerna ekonomibyggnad, fasadändring, komplementbostadshus och komplementbyggnad definieras.

Alla författningsreglerade krav på lov ska framgå av lag. Regeringens bemyndigande att meddela bestämmelser om lovplikt bör tas bort. Regeringen ska dock även fortsättningsvis bemyndigas att reglera. Kommunernas möjlighet att reglera lovplikt i en detaljplan eller områdesbestämmelser slopas. Krav på bygglov ska som huvudregel gälla enhetligt för varje lovpliktig åtgärd i ett område som ska omfattas av en detaljplan respektive som inte gör det. Utökade krav på lov ska dock gälla om åtgärden vidtas nära gräns eller järnväg, i ett så kallat skyddat område eller i ett så kallat värdefullt område.

Bygglov ska krävas för nybyggnad av en byggnad som inte är en komplementbyggnad. Det ska dock inte krävas bygglov för nybyggnad av 1. en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan, eller 2. en annan byggnad än ett bostadshus om byggnaden a) inte får en större byggnadsarea än 15,0 kvadratmeter, b) inte får en taknockshöjd som överstiger 3,0 meter, och c) ska användas för kollektivtrafiken eller placeras inom en allmän plats som kommunen är markägare till.

Bygglov ska krävas för nybyggnad av ett komplementbostadshus.

Bygglov ska krävas för nybyggnad av en komplementbyggnad i ett område som omfattas av en detaljplan om komplementbyggnaden 1. får större byggnadsarea än 30 kvadratmeter,
2. får en taknockhöjd som överstiger 4 meter, eller 3. tillsammans med övriga komplement-byggnader på tomten får en större sammanlagt byggnadsarea än 45 kvadratmeter. Vid beräkning av den sammanlagda byggnadsarean ska komplementbostadshus ingå och sådana övriga komplementbyggnader som inte omfattas av krav på bygglov enligt PBL eller har undantagits från krav på lov enligt motsvarande äldre bestämmelser.

Bygglov ska krävas för nybyggnad av en komplementbyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan om komplementbyggnaden 1. får en större byggnadsarea än 50,0 kvadratmeter, 2. får en taknockshöjd som överstiger 4,5 meter, eller 3. tillsammans med övriga komplementbyggnader på tomten får en större sammanlagd byggnadsarea än 65,0 kvadratmeter. Bygglov ska dock inte krävas för nybyggnad av en komplementbyggnad som är en ekonomibyggnad. Vid beräkning av den sammanlagda byggnadsarean ska komplementbostadshus ingå och sådana övriga komplementbyggnader, som inte omfattas av krav på bygglov enligt PBL eller har undantagits från krav på lov enligt motsvarande äldre bestämmelser.

Det ska krävas bygglov för tillbyggnad av en byggnad som inte är en komplementbyggnad om tillbyggnaden 1. får en bruttoarea eller öppenarea eller en kombination av dessa som är större än 30,0 kvadratmeter, eller 2. överstiger byggnadens taknockshöjd. Vid beräkning av bruttoarean eller öppenarean ska tillbyggnadens area läggas ihop med andra gjorda tillbyggnader på byggnaden som inte omfattas av krav på bygglov enligt PBL eller har undantagits från krav på bygglov enligt motsvarande äldre bestämmelser. Bygglov ska inte krävas för tillbyggnad på en ekonomibyggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan.

Det ska krävas bygglov för tillbyggnad av en komplementbyggnad om tillbyggnaden innebär att komplementbyggnaden 1. i ett område som omfattas av en detaljplan får en a) större byggnadsarea än 30,0 kvadratmeter, b) taknockshöjd som överstiger 4,0 meter, eller
c) tillsammans med övriga komplementbyggnader på tomten får en större sammanlagd byggnadsarea än 45,0 kvadratmeter, 2. i ett område som inte omfattas av en detaljplan får en a) större byggnadsarea än 50,0 kvadratmeter, b) taknockshöjd som överstiger 4,5 meter, eller c) tillsammans med övriga komplementbyggnader på tomten får en större sammanlagd byggnadsarea än 65,0 kvadratmeter. Bygglov ska i område som inte omfattas av en detaljplan inte krävas för tillbyggnad av en komplementbyggnad som är en ekonomibyggnad. Vid beräkning av den sammanlagda byggnadsarean ska komplementbostadshus ingå och sådana övriga komplementbyggnader, som inte omfattas av krav på bygglov enligt PBL eller har undantagits från krav på lov enligt motsvarande äldre bestämmelser.

Det ska krävas bygglov för annan ändring av en byggnad än tillbyggnad om ändringen innebär att 1. byggnaden helt eller delvis tas i anspråk eller inreds för ett väsentligen annat ändamål än det som byggnaden senast har använts för eller enligt senast beviljade bygglov har anpassats till utan att den avsedda användningen kommit till stånd, 2. det i byggnaden inreds ytterligare bostad, eller 3. det i ett område som omfattas av en detaljplan görs en fasadändring på en byggnad som inte är ett en- eller tvåbostadshus eller en komplement-byggnad och ändringen sker på en fasad som vetter mot en allmän plats. Det ska dock inte krävas bygglov om den ändrade användningen innebär att det i en byggnad i ett område som inte omfattas av en detaljplan eller ingår i en sammanhållen bebyggelse inreds en eller flera lokaler med en bruttoarea som sammanlagt inte är större än 50,0 kvadratmeter.

Vid beräkning av den sammanlagda byggnadsarean vid ny- och tillbyggnad av komplement-byggnad ska komplementbostadshus ingå och sådana övriga komplementbyggnader, som inte omfattas av krav på bygglov enligt PBL eller har undantagits från krav på lov enligt motsvarande äldre bestämmelser.

Det ska krävas bygglov för att uppföra, flytta eller utöka en mur, ett plank, en altan eller en pool i ett område som omfattas av en detaljplan om anläggningen får en höjd över marken som överstiger 1. 1,8 meter om anläggningen placeras inom 3,6 meter från byggnad, eller
2. 1,2 meter om anläggningen placeras på annan plats. Det ska dock inte krävas bygglov om en mur eller ett plank omfattas av undantag från krav på bygglov i vägplan enligt väglagen (1971:948) eller järnvägsplan enligt lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.

Lovplikten för friluftsbad och motorbanor ska slopas. Regler för bygglov föreslås för olika anläggningar så som skidbacke, skidlift, linbana, hamn för fritidsbåtar, campingplats, nöjes- eller djurpark, idrottsanläggning och parkeringsplats.

Regler införs för bygglov i närhet av järnvägsspår som inkluderar byggnader, murar, plank, altan, pool, idrottsanläggning, upplag, materialgård eller fast förvaringsanläggning. Regler införs om bygglov nära gräns som avser ekonomibyggnad eller anläggning samt avseende grannemedgivande.

Det ska inom eller i anslutning till sådana områden som avses i 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken krävas bygglov för 1. nybyggnad, tillbyggnad och ändrad användning av ekonomibyggnad för hästhållning, och 2. att sätta upp eller väsentligt ändra en ljusanordning om den avsedda användningen av anordningen kan antas påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av totalförsvarets anläggningar.

Regler införs om bygglov vid särskilt värdefull byggnad respektive för byggnad inom ett särskilt värdefullt område.

Regler införs om tidsbegränsat bygglov som exempelvis har säsongskaraktär.

Den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd i ett område som inte omfattas av en detaljplan får begära ett förhandsbesked av om åtgärden kan lokaliseras på en viss plats.

Regler införs om rivningslov respektive marklov, liksom om prövning av en ansökan om ”frivilligt” lov. Möjligheten att ansöka om villkorsbesked tas bort.

Regler införs in krav på medgivande från Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för bygglov i skyddat område.

I övrigt införs regler som avser:

särskilt detaljplanekrav för vindkraft, godtagbara avvikelser, förutsättningar för bygglov vid allmänt ändamål, bygglov vid betydande miljöpåverkan eller begränsning av en rättighet eller pågående verksamhet i omgivningen, förutsättningar för tidsbegränsat bygglov, förutsättningar för förhandsbesked om att en åtgärd kan lokaliseras på en viss plats, förutsättningar för rivningslov, förutsättningar för marklov, krav på medgivande från Försvarsmakten eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, villkor vid planbesluts laga kraft, villkor vid betalning av gatukostnadsersättning, villkor om tidpunkt för när en förutsättning ska vara uppfylld, villkor om ändring av en åtgärd som redan har utförts, om att ansökningar om bygglov, rivningslov, marklov och förhandsbesked ska prövas av byggnadsnämnden, krav på innehåll i en ansökan om lov och anmälan, ofullständig ansökan eller anmälan, byggnadsnämndens skyldigheter gentemot sökande, samordning med ärende hos miljönämnden, kungörande av ansökan, underrättelse till granne, till sökande och fastighetsägaren, tidsfrist för handläggning av ärenden om lov och förhandsbesked, tidsfrister efter återförvisning, anstånd med beslut, hantering av ansökan om lov vid nytt expropriationstillstånd, krav på innehåll i beslut om förhandsbesked respektive lov, krav på redovisning av avgift från byggnadsnämnden, delgivning respektive kungörande av beslut om lov och förhandsbesked samt regler vid utskick av meddelande av beslut, bestämmelse om hur underrättelse till samfällighet ska ske, verkställbarhet av beslut om lov och förhandsbesked, giltighetstid för lov och förhandsbesked, hur start- och slutbesked ska meddelas, krav på kontrollplan, krav på tekniskt samråd, förutsättningar för godkännande av en anmälningspliktig åtgärd, vilka beslut som får överklagas och om överklagandetid, och slutligen överprövning i regeringen.

Yttrande över Boverkets rapport Ansvaret för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder (2021:10)

Remissen innehåller förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900), PBL.

I kort innebär förslaget att det i PBL införs en presumtionsregel för vem som ansvarar för att åtgärda ett enkelt avhjälpt hinder mot tillgängligheten. En ny ansvarsreglering föreslås för både publika lokaler och allmänna platser. Utgångpunkten bör vara att det är byggnadens ägare respektive allmänna platsens huvudman som ses som ansvarig för att avhjälpa sådana hinder. Med en presumtionsreglering ligger det på byggnadens ägare respektive platsens huvudman att bevisa om det i stället är någon annan som rättsligt råder över hindret.

Boverkets rapport Tillsynsavgifter och byggsanktionsavgifter

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Alla nyheter