Yttrande över Skattereduktion för investeringar i inventarier anskaffade år 2021 (promemoria)

Remissen innehåller förslag till lag om skattereduktion för investeringar i inventarier som anskaffas år 2021 och förslag till ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

I sak anges förslaget innebära bland annat följande. Det föreslås en skattereduktion för investeringar i inventarier som anskaffas under kalenderåret 2021. Rätt till den föreslagna skattereduktionen har fysiska och juridiska personer med inkomst av näringsverksamhet, om de har ett underlag för skattereduktion. Vidare föreslås att om ett svenskt handelsbolag och, i vissa fall, en i utlandet delägarbeskattad juridisk person har ett underlag för skattereduktion, har delägarna rätt till skattereduktion för detta underlag. Underlaget för skattereduktionen utgörs enligt förslaget av anskaffningsvärdet för inventarier som anskaffas under kalenderåret 2021, under förutsättning att utgifterna för anskaffningen av inventarierna dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Vissa ytterligare förutsättningar måste därutöver också vara uppfyllda för att anskaffade inventarier ska omfattas av underlaget. Bland annat uppställs ett krav på viss innehavstid och vissa inskränkningar när inventarier förvärvas från ett företag i intressegemenskap. Skattereduktionen ska uppgå till 3,9 procent av underlaget. De nya bestämmelserna, som införs i en ny tillfällig lag, föreslås träda i kraft den 1 januari 2022 och skattereduktion enligt lagen ska göras det första beskattningsåret som avslutas den 31 december 2022 eller senare. Den som begär skattereduktion ska lämna uppgifter i inkomstdeklarationen om underlaget för skattereduktionen. Om underlaget för skattereduktion helt eller delvis inte kan utnyttjas det första beskattningsåret, får skattereduktion för det återstående underlaget göras det efterföljande beskattningsåret. Det föreslås även att ett förtydligande görs i inkomstskattelagen (1999:1229) som innebär att skattereduktioner inte utgör näringsbidrag.

Yttrande över Vissa ändrade åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet

I budgetpropositionen för 2021 aviserades att åldersgränserna i pensionssystemet och angränsande trygghetssystem bör ändras för att understödja övergången till ett förlängt arbetsliv (prop. 2020/21:1 utg.omr. 11 avsnitt 3.8). I propositionen aviserades även att vissa åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet bör ändras 2023 respektive 2026 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 13.11).

I den remitterade promemorian föreslås att åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget ändras från 65 till 66 år samt att socialavgifter och allmän löneavgift ska betalas till och med det år mottagaren av ersättningen fyller 66 år. Förslaget medför ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229) och socialavgiftslagen (2000:980). De nya bestämmelserna föreslås gälla från och med den 1 januari 2023. Från och med den 1 januari 2026 föreslås åldersgränserna motsvara riktåldern för pension, vilket innebär en ändring från 66 till 67 år. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Yttrande över Justerad beräkning av bilförmån (promemoria)

Remissen innehåller förslag till ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

I sak anges förslaget innebära en justering av den schablonberäkning som används för att fastställa värdet av bilförmån. Förslaget innebär att två delkomponenter vid beräkningen – det ränterelaterade beloppet och det prisrelaterade beloppet – ändras.

Yttrande över promemorian Utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el

Promemorian innehåller förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Det föreslås att undantaget från skatteplikt för egenproducerad el utvidgas genom höjda effektgränser. Det föreslås också att den befintliga skattenedsättningen i form av avdrag i deklaration för egenproducerad förnybar el, inklusive solel, utvidgas till fullständig skattebefrielse. Effektgränserna för skattenedsättningen i form av avdrag höjs på motsvarande sätt som effektgränserna för undantaget från skatteplikt.

Yttrande över Omställningsstöd till företag för perioden augusti – december 2020

I promemorian föreslås att omställningsstödet för företag som har fått minskad omsättning som en följd av covid-19-pandemin utökas med perioden augusti-december 2020. Detta sker genom en ny förordning om omställningsstöd för augusti-december 2020 som innehåller ytterligare bestämmelser om sådant omställningsstöd som avses i lagen (2020:548) om omställningsstöd.

Den föreslagna förordningen innehåller exempelvis följande bestämmelser. Föreslagna stödperioder enligt förordningen är augusti-oktober 2020 som en individuell stödperiod samt november-december 2020 som en annan individuell stödperiod. En stödperiods motsvarande månader 2019 utgör stödperiodens referensperiod. Ett företag föreslås efter ansökan ha rätt till omställningsstöd för stödperioden augusti-oktober 2020 om företagets sammanlagda nettoomsättning för denna period understiger 60 procent av den sammanlagda nettoomsättningen för referensperioden. Vidare föreslås att ett företag efter ansökan har rätt till omställningsstöd för stödperioden november-december 2020 om företagets sammanlagda nettoomsättning för denna period understiger 70 procent av den sammanlagda nettoomsättningen för referensperioden.

För att omställningsstöd ska få lämnas krävs även att:

  • nedgången i företagets nettoomsättning för stödperioden så gott som uteslutande är orsakad av effekterna av spridningen av sjukdomen covid-19,
  • företagets nettoomsättning uppgick till minst 250 000 kronor under det räkenskapsår som avslutats närmast före den 1 maj 2020,
  • stödet för stödperioden uppgår till minst 5 000 kronor,
  • företaget under perioden april 2020 – juni 2021 inte verkställer ett beslut om vinstutdelning, gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller medlemmarna, och ett sådant beslut om värdeöverföring inte heller fattas av företagets stämma, styrelse eller motsvarande organ under denna period,
  • företaget har gjort vad som skäligen kan krävas för att uttömma möjligheterna till försäkringsersättning, skadestånd och liknande ersättning samt annat statligt stöd för sådan förlorad omsättning eller sådana kostnader som stödet beräknas på,
  • företaget inte har mottagit annat statligt stöd för sådana fasta kostnader som stödet beräknas på, och
  • ansökan om stöd har inkommit till Skatteverket senast den 31 mars 2021.

Vidare föreslås att omställningsstöd endast får beviljas om företaget har lämnat ett skriftligt undertecknat yttrande från en revisor tillsammans med ansökan. Revisorn ska yttra sig över följande uppgifter i företagets ansökan:

  • nedgången i företagets nettoomsättning vid en jämförelse mellan nettoomsättningen för
  • stödperioden och nettoomsättningen för referensperioden,
  • huruvida de villkor som anges i 6 § första stycket 1, 2 och 4[1] är uppfyllda,
  • summan av företagets fasta kostnader[2] för stödperioden,
  • i vilken omfattning företaget har tagit emot sådan ersättning eller sådant stöd som avses i
    6 § 1 st 6 p eller 16 §[3],
  • nedgången i företagets bruttoresultat vid en jämförelse mellan bruttoresultatet för stödperioden och bruttoresultatet för referensperioden, om företaget är ett så kallat förlustföretag[4].

Revisorn ska granska räkenskapsmaterial, sammanställningar och annat underlag som ligger till grund för uppgifterna i ansökan. Granskningen ska utföras med professionell skepticism och vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. Revisorn ska granska de uppgifter i ansökan som yttrandet avser och rapportera sina iakttagelser. Om det sökta omställningsstödet uppgår till minst
600 000 kronor, ska revisorn istället bestyrka dessa uppgifter med rimlig säkerhet. Kravet på yttrande från revisor föreslås inte gälla om det sökta omställningsstödet understiger 100 000 kronor och Skatteverket inte har begärt att företaget ger in ett sådant yttrande enligt lagen (2020:548) om omställningsstöd.

Omställningsstöd föreslås inte få lämnas om företaget vid tidpunkten för prövningen av ansökan för respektive stödperiod kan anses vara på obestånd, ha näringsförbud, har skatte- eller avgiftsskulder som har överlämnats till Kronofogdemyndigheten för indrivning eller är föremål för betalningskrav på grund av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

Om det sökta omställningsstödet för en eller båda stödperioderna uppgår till ett sammanlagt belopp som överstiger 1 miljon kronor krävs för att omställningsstöd ska lämnas att företaget lämnar ett antal uppgifter om sin verksamhet[5].

Vidare föreslås att omställningsstöd ges med ett belopp som motsvarar en andel av företagets fasta kostnader för stödperioden. Om stödet för en stödperiod uppgår till minst 100 000 kronor ska omställningsstöd även ges för administrativa kostnader som uppkommit med anledning av ansökan om omställningsstöd för den stödperioden. Sådant stöd ska ges med högst 10 000 kronor per stödberättigat företag och stödperiod som stöd beviljas för.

Det föreslås att omställningsstöd ska ges med maximalt 30 miljoner kronor per stödberättigat företag. Om flera företag i en koncern är berättigade till omställningsstöd avser det maximala stödet hela koncernen. Om ett företag ansöker om omställningsstöd för fler än en stödperiod gäller maxbeloppet det totala omställningsstödet för båda stödperioderna.

Ansökan om omställningsstöd ska göras elektroniskt på ett av Skatteverket fastställt formulär.

Förordningen föreslås träda i kraft den 15 februari 2021.

[1] Avser följande villkor: att nedgången i företagets nettoomsättning för stödperioden så gott som uteslutande är orsakad av effekterna av spridningen av sjukdomen covid-19, att företagets nettoomsättning uppgick till minst 250 000 kronor under det räkenskapsår som avslutats närmast före den 1 januari 2020, samt att företaget under perioden april 2020 – juni 2021 inte verkställer ett beslut om vinstutdelning, gottgörelse, förvärv av egna aktier eller minskning av aktiekapitalet eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna eller medlemmarna, och ett sådant beslut om värdeöverföring inte heller fattas av företagets stämma, styrelse eller motsvarande organ under denna period.
[2] I förordningsförslagets 13-15 §§ anges vad som är att se respektive inte se som en fast kostnad.
[3] Avser att företaget inte har mottagit annat statligt stöd för sådana fasta kostnader som stödet beräknas på, samt att omställningsstödet ska minskas med belopp som företaget fått eller kommer att få i försäkringsersättning, skadestånd och annan liknande ersättning för sådan förlorad omsättning eller sådana kostnader som omställningsstödet beräknas på, eller annat statligt stöd för sådan förlorad omsättning som omställningsstödet beräknas på, med undantag för stöd enligt förordningen (2021:000) om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare för augusti–december 2020.
[4] I förordningsförslagets 18 § 2 st. anges följande: Ett företag anses vara ett förlustföretag om företaget har redovisat ett negativt rörelseresultat före finansiella poster för det räkenskapsår som avslutats närmast före den 1 maj 2020 eller stödet för stödperioden överstiger den nominella nedgången i nettoomsättning för stödperioden jämfört med referensperioden.
[5] Se förordningsförslagets 10 §.

Yttrande över förslag till ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) respektive i skatteförfarandelagen (2011:1244) avseende utvidgande av regler om lättnad i beskattning av personaloptioner i vissa fall

Nuvarande regler om förmån av personaloption gäller sedan år 2018 och innebär att dessa inte ska tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst om vissa villkor är uppfyllda för såväl det företag som ingår optionsavtalet, som personaloptionen och optionsinnehavaren. Arbetsgivaren ska därmed inte heller betala arbetsgivaravgifter. Istället sker beskattning i inkomstslaget kapital först när den skattskyldige avyttrar den andel som har förvärvats genom utnyttjande av personaloptionen.

Förslaget avser ändring av inkomstskattelagen (1999:1229) så att nuvarande regler om personaloptioner utvidgas till att gälla för företag där medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget är lägre än 150 och med en nettoomsättning eller balansomslutning som uppgår till högst
280 miljoner kronor. Idag omfattas företag där medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget är lägre än 50 och med en nettoomsättning eller balansomslutning som uppgår till högst
80 miljoner kronor.

Vidare föreslås att styrelseledamöter och styrelsesuppleanter ska omfattas av reglerna även om dessa inte är anställda i företaget. Styrelseuppdrag ska omfattas av kravet på intjäningstid om tre år och begränsningen avseende befintliga aktieägare. Under intjänandetiden ska styrelsemedlemmen få sådan ersättning från företaget som ska tas upp i inkomstslaget tjänst med ett belopp som uppgår till minst
1,5 inkomstbasbelopp. Styrelseuppdrag ska inte omfattas av kravet på viss lägsta genomsnittliga arbetstid.

Vidare ska en personaloption kunna nyttjas för förvärv av antingen en andel eller av en teckningsoption som ger rätt att förvärva en andel. Slutligen föreslås att en personaloption ska kunna ges ut av ett företag och ge rätt till ett framtida förvärv av en andel eller en teckningsoption i ett annat företag inom samma koncern.

De föreslagna ändringarna föranleder också vissa justeringar i skatteförfarandelagen (2011:1244) vad gäller skyldigheten at lämna kontrolluppgift och uppgift i arbetsgivardeklaration.

Promemorian Genomförande av ändringar i Solvens II-direktivet med anledning av ESA-översynen

Rubricerade ärende, ert diarienummer Fi/2020/03996, har remitterats till Regelrådet.

 

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Yttrande över Tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för upp till två anställda

Den remitterade promemorian innehåller ett förslag till lag om särskild beräkning av vissa avgifter för arbetsgivare samt förslag till ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Förslaget innehåller bestämmelser avseende så kallade växa-företags möjlighet till en tillfälligt utvidgad möjlighet till nedsatta arbetsgivaravgifter.

Med ett växa-företag avses ett företag som inte har någon anställd och som anställer en eller två personer, samt företag som har en anställd och som anställer ytterligare en person. Nedsättningen ska gälla för anställningar som påbörjas under perioden 1 juli 2021 – 31 december 2022. På ersättning som utges till en person under den nämnda perioden ska under längst 24 månader i följd ingen annan avgift eller löneskatt betalas än ålderspensionsavgift enligt socialavgiftslagen (2000:980). Detta föreslås endast gälla till den del den avgiftspliktiga ersättningen till den anställde uppgår till högst 25 000 kronor, liksom att anställningsavtalet ska avse en anställning på minst tre månader i följd och omfatta en arbetstid på minst 20 timmar per vecka.

Bestämmelserna gäller inte växa-företag om anställningen avser en person som sedan den 10 september 2020 är eller har varit anställd i en annan näringsverksamhet som, direkt eller indirekt, bedrivs eller har bedrivits av samma arbetsgivare eller någon närstående till arbetsgivaren. Det föreslås att företag i intressegemenskap ska ses som en enda arbetsgivare vid tillämpningen av bestämmelserna i den nya lagen.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

Yttrande över betänkandet Skatt på engångsartiklar (SOU 2020:48)

Förslaget innehåller en lag om skatt på engångsmuggar och -livsmedelsbehållare innehållande plast. Skattenivån utgår från andelen plast i produkterna. Skatten ska vara fem kronor per mugg och sju kronor per livsmedelsbehållare, men avdrag får göras för engångsartiklar med ett lågt plastinnehåll. Vid högst en procents plastinnehåll får avdrag göras med fyra kronor per mugg och fem kronor per livsmedelsbehållare. Vid högst tio procents plastinnehåll får avdrag göras med två respektive tre kronor. Skattskyldig är den som tillverkar, för in eller importerar skattepliktiga varor eller som godkänts som lagerhållare. Från skattskyldighet undantas skattepliktiga varor som vid varje tillfälle inte överstiger 40 engångsartiklar. Det föreslås följdändringar i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, skatteförfandelagen (2011:1244) och tullagen (2016:253).

Yttrande över Enklare skatteregler för enskilda näringsidkare (SOU 2020:50)

I remissen ingår förslag till ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) och förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Dessa förslag till ändrad lagstiftning är utredningens huvudförslag. Utredningen föreslår också ett alternativt förslag, som innebär (delvis annorlunda) ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229).

I sak anges huvudförslaget innebära följande. Expansionsfonden avskaffas och ersätts med en utökad möjlighet att göra avsättning till periodiseringsfond. Andelen av årets resultat som får sättas av till periodiseringsfond ökas från dagens 30 procent till 40 procent, samtidigt som tiden som avsättningarna

får behållas förlängs från dagens sex år till tio år. Tidigare gjorda avsättningar till expansionsfond föreslås enligt en övergångsbestämmelse återföras med minst en tiondel per år under tio år. Återföringen görs före avsättning till periodiseringsfond och räntefördelning, och anges därmed såväl kunna räntefördelas som sättas av till den utökade periodiseringsfonden. Ordningen för resultatberäkningen och företagssparande föreslås ändras. Räntefördelningen flyttas så att den görs efter avsättning och återföring av periodiseringsfond. Belopp som återförs från periodiseringsfond

(och expansionsfond under avvecklingsperioden) kan genom förslaget räntefördelas, vilket innebär att det beskattas som kapitalinkomst i stället för inkomst av näringsverksamhet. Återföringen av periodiseringsfond flyttas så att den görs efter årets avsättning, i stället för före avsättningen. Nya avsättningar kan därigenom inte längre göras på återförda belopp. Vidare anges huvudförslaget innebära att beräkningen av kapitalunderlaget för räntefördelning förändras och förenklas på flera sätt. Värderingstidpunkten för tillgångar och skulder flyttas från värdena vid årets ingång till värdena vid

årets utgång. Periodiseringsfond, ersättningsfond, den obeskattade delen av expansionsfond och skattedelen (hälften) av skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto ska inte längre räknas av från kapitalunderlaget. Ränteuppräkningen av sparade fördelningsbelopp sänks till statslåneräntan. Övergångspost och särskild post slopas. Gränsen på 50 000 kronor i kapitalunderlag för när positiv räntefördelning får göras slopas och negativ räntefördelning slopas.

 

Det alternativa förslaget anges i sak innebära mindre långtgående förenklingar. Expansionsfonden och periodiseringsfonden behåller sin nuvarande utformning. I likhet med huvudförslaget ändras ordningen

för resultatberäkningen och företagssparande genom att räntefördelningen flyttas sist och att avsättning till periodiseringsfond ska göras före återföring av sådan fond. Kapitalunderlaget för räntefördelning och expansionsfond förenklas på samma sätt som i huvudförslaget, med undantag för att särskild post behålls. Negativ räntefördelning behålls men tillämpningsgränsen justeras för den allmänna inkomstutvecklingen som skett sedan reglerna infördes, vilket medför en sänkning från dagens -50 000 kronor till -100 000 kronor[1].

[1] Detta innebär att ett underskott beräknat enligt gällande bestämmelser måste vara 100000 kr eller mer, i stället för 50000 kr eller mer, för att det ska vara obligatoriskt för företaget att göra en räntefördelning.

Yttrande över Ytterligare förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling

I den remitterade promemorian föreslås att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling förstärks ytterligare. Arbetstidsvillkoret, det vill säga kravet på hur stor del av arbetstiden under kalendermånaden som den anställde ska ha arbetat med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige för att avdrag ska få göras, ska vara minst hälften istället för minst tre fjärdedelar av arbetstiden. Vidare höjs det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna som får göras för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige från 450 000 kr till 600 000 kr per månad. Detta medför att taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften för nämnda personer höjs i motsvarande mån.

Förslaget medför ändringar i socialavgiftslagen (2000:980) som föreslås träda i kraft den 1 juli 2021 och tillämpas på ersättning som utges efter den 30 juni 2021.

Boverkets rapport Modell för årlig omräkning av högsta tillåtna normhyror

Rubricerade ärende, ert diarienummer Fi2020/02916/BB, har remitterats till Regelrådet.

 

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Undantag från sekretess för vissa beslut som rör stöd vid korttidsarbete (promemoria)

I remissen ingår förslag till ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och ändring i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641).

I sak anges förslaget innebära att sekretess inte ska gälla beslut om stöd i ärende enligt lagen
(2013:948) om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.
Förslaget innebär att offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och bilagan till offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) ändras. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

Yttrande över promemorian Eventuell uppskjuten tillämpning av kravet att upprätta års- och koncernredovisning i det enhetliga elektroniska rapporteringsformatet

Promemorian innehåller förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden. Det anges att emittenter som har Sverige som hemmedlemsstat och vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige ska upprätta års- och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Kraven ska tillämpas på års- och koncernredovisningar som avser räkenskapsår som inleds den 1 januari 2020 eller senare. I promemorian föreslås att kraven istället ska tillämpas på års- och koncernredovisningar som avser räkenskapsår som inleds den 1 januari 2021 eller senare. Den föreslagna ändringen anges endast bli aktuell om det görs en ändring i det så kallade öppenhetsdirektivet[1] som ger medlemsstaterna möjlighet eller skyldighet att skjuta upp tillämpningen av krav på elektronisk rapportering till 2021 eller senare.

[1] Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (öppenhetsdirektivet).

Yttrande över Förlängd giltighet av förordningen om tillfälliga spelansvarsåtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19 (promemoria)

Remissen innehåller förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen (2020:495) om
tillfälliga spelansvarsåtgärder med anledning av spridningen av sjukdomencovid-19

Förslaget innebär att den aktuella förordningen (2020:495) om tillfälliga spelansvarsåtgärder med anledning av spridningen av sjukdomencovid-19, som är tidsbegränsad och gäller till utgången av 2020, föreslås fortsätta att gälla till utgången av juni 2021.

Yttrande över promemorian Riskskatt för vissa kreditinstitut

Promemorian innehåller förslag till lag om riskskatt för vissa kreditinstitut, förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt och ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Det anges att kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället ska betala riskskatt. Riskskatten ska betalas till staten om kreditinstitutet har skulder vid beskattningsårets ingång som är hänförliga till verksamhet som kreditinstitutet bedriver i Sverige och summan av dessa skulder vid beskattningsårets ingång överstiger ett gränsvärde. Om kreditinstitutet ingår i en koncern ska gränsvärdet gälla sammantaget för alla kreditinstitutet i koncernen. Gränsvärdet förslås uppgå till 150 miljarder kronor för beskattningsår som påbörjas under år 2022. För beskattningsår som påbörjas under år 2023 eller senare år beräknas gränsvärdet med utgångspunkt från prisbasbeloppets förändring mellan 2022 och det år under vilket det aktuella beskattningsårets påbörjas med tillägg av två procentenheter. Gränsvärdet avrundas nedåt till hela miljarder kronor. Det föreslås också vissa avräkningsbestämmelser för utländsk skatt som har betalats av ett annat koncernföretag till en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Yttrande över En ny mervärdesskattelag (SOU 2020:31)

Remissen innehåller följande författningsförslag. För det första föreslås en ny mervärdesskattelag och

mervärdesskatteförordning. För det andra lämnas en rad ändringsförslag, såsom ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter, i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. och i lagen (1994:1563) om

tobaksskatt. Det föreslås också ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor, ändring i lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg och i inkomstskattelagen (1999:1229). Vidare föreslås ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund,   i skatteförfarandelagen (2011:1244) och i tullagen (2016:253). Därutöver föreslås ändring i lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter, i lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter och i lagen (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling. Slutligen föreslås ändring i förordning (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m., i förordning (1994:224) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar m.fl.,  i rättshjälpsförordningen (1997:404),  i förordning (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,  i förordning (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt samt i skatteförfarandeförordningen (2011:1261).

I sak anges förslaget bl.a. innebära följande. Det föreslås en ny mervärdesskattelag, förkortad NML. Det föreslås att lagen delas upp i 24 kapitel som i huvudsak är disponerade i samma ordning som mervärdesskattedirektivets avdelningar och kapitel. I syfte att ytterligare anpassa mervärdesskattelagstiftningens struktur till direktivet, föreslår utredningen också att de särskilda ordningarna i lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster, inklusive de särskilda ordningar som införs i denna lag genom prop. 2019/20:122, flyttas till NML. Därmed kommer dessa ordningar samlas i slutet av lagen tillsammans med de övriga särskilda ordningarna som redan i dag finns i mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML. I syfte att uppnå utredningens målsättning att NML i högre grad ska stå i överensstämmelse med mervärdesskattedirektivet, föreslår utredningen flera systematiska anpassningar av NML till mervärdesskattedirektivet samt att flera av ML:s begrepp ska slopas och ersättas med mervärdesskattedirektivets begrepp. Utredningen föreslår att ML:s begrepp ”skattskyldig” slopas eftersom det inte finns något motsvarande begrepp i mervärdesskattedirektivet. I stället används direktivets begrepp ”beskattningsbar person” och ”betalningsskyldig”. Begreppet ”skattskyldighetens inträde” ersätts med direktivets begrepp ”beskattningsgrundande händelse” och ML:s begrepp ”frivillig skattskyldighet” ersätts med ”frivillig beskattning”. I samband med att begreppet skattskyldighet slopas, föreslår utredningen också att specialbestämmelserna i 1 kap. 2 a och 2 b §§ ML om undantag från skattskyldighet för upphovsmans eller upphovsmannens dödsbos omsättning av konstverk slopas, då utredningen anser att dessa bestämmelser saknar stöd i mervärdesskattedirektivet. Vidare slopas ML:s begrepp ”omsättning” då detta begrepp inte används i mervärdesskattedirektivet.

Regelrådet granskning fokuserar på de delar av förslaget som kan ge konsekvenser för företag.

Yttrande över Förstärkt och förenklad miljöstyrning i bonus–malus-systemet (promemoria)

I remissen ingår förslag till lag om ändring i vägtrafikskattelagen (2006:227).

I sak anges förslaget innebära följande. För bensin- och dieseldrivna lätta fordon ska koldioxidbeloppet
under de tre första åren från det att fordonet blir skattepliktigt för första gången vara summan av 107 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 90 gram och upp till och med 130 gram och 132 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 130 gram. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2021.

Yttrande över Lättnader vid stöd genom nedsatt energiskatt med anledning av covid-19-pandemin

I den remitterade promemorian föreslås att företag som inte befann sig i svårigheter den 29 februari 2020 men som därefter fick svårigheter till följd av utbrottet av covid-19 även fortsättningsvis under en begränsad tid får ta emot stöd i form av skattenedsättningar enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi (i det följande förkortad LSE). Den begränsade tidsperioden föreslås omfatta den 1 mars 2020 – 30 juni 2021.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2021.

Yttrande över Genomförandet av MKB-direktivet i plan- och bygglagen (Ds 2020:19)

Direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (MKB-direktivet) och ändringsdirektiv till detta, innehåller krav på att det ska genomföras en systematisk bedömning av miljöpåverkan för projekt som på grund av sin art, storlek eller lokalisering medför en betydande miljöpåverkan. För detta ändamål ska medlemsstaterna föreskriva tillståndsplikt och krav på en bedömning av projektens påverkan innan tillstånd. De typer av projekt som omfattas av direktivet är både sådana som i Sverige tillståndsprövas enligt miljöbalken (1998:808) och sådana som huvudsakligen prövas enligt annan lagstiftning, såsom plan- och bygglagen (2010:900), PBL. I PBL sker granskningen av vilka projekt som ska antas medföra en betydande miljöpåverkan i bygglovsprövningen. Utgångspunkten är att ett MKB-projekt alltid förutsätter detaljplaneläggning om åtgärden kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Förslagen som läggs fram i promemorian innebär ändringar i PBL och plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, varav de huvudsakliga är:

  • Specificering av att detaljplanekravet bl.a. ska omfatta industriområden (som även ersätter det tidigare industriändamål), köpcentra, parkeringsanläggningar, skidbackar, skidliftar eller linbanor (som ersätter det tidigare skidbackar med liftar och kabinbanor), hamnar för fritidsbåtar (som ersätter det tidigare småbåtshamnar), hotellkomplex eller fritidsbyar, campingplatser (som ersätter det tidigare permanenta campingar), nöjesparker och djurparker.
  • Ett generellt undantag, med ett flertal specificerade undantag, från kravet på detaljplan för MKB-projekt om den sammanlagda ytan understiger 5 000 kvadratmeter och den tas – eller tidigare tagits – i anspråk som tomt, ett område för en annan anläggning än en byggnad eller mark för gemensam användning
  • Kompletterande uppgifter som en ansökan om bygglov eller förhandsbesked ska innehålla enligt MKB-direktivets bilaga II.A. Det rör uppgifter som anges i miljöbedömningsförordningen. MBF, som samrådsunderlag,
  • Hänvisningar till miljöbedömningsförordningens kriterier för bedömning av behov av detaljplaneläggning
  • Förtydliganden om hänsyn till resultat av andra miljöbedömningar vid ansökan och bedömning
  • Förtydligande i lagstiftning, till skillnad från idag endast i domstolspraxis, om miljöorganisationers överklaganderätt av bygglov och förhandsbesked
  • Flera krav relaterade till myndigheternas bedömningar, motiveringar, underrättelser, samråd och offentliggöranden.
Alla nyheter