Kompletterande förslag till promemorian Några ändringar i fråga om informationsutbyte på skatteområdet

Rubricerade ärende, ert diarienummer Fi2019/02086/S3, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag som följer gällande bestämmelser att Regelrådet yttrar sig

Yttrande över Finansdepartementets promemoria Sänkt reklamskatt 2020

Förslaget avser ändring i 12 och 16 §§ lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam så att skattesatsen för annonser och reklam sänks från 7,65 procent till 6,9 procent. Gränsen för redovisningsskyldighet för reklamskatt höjs från 60 000 kronor till 100 000 kronor för ett beskattningsår.

Ändringarna föreslås träda ikraft den 1 januari 2020.

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering (promemoria)

Rubricerade ärende, ert diarienummer Fi2019/00754/V, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit synnerligen begränsat i förhållande till EU:s förordning om värdepapperisering. De eventuella effekter av betydelse för berörda företag som förslaget medför får därmed anses härröra från överordnade föreskrifter. Regelrådet väljer med anledning av detta att inte yttra sig i det nu remitterade ärendet.

Kvarstad i mål om utdömande av vite och vissa andra ändringar i marknadsföringslagen (promemoria)

Rubricerade ärende, ert diarienummer Fi2019/00980, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet (SOU 2019:12)

I remissen lämnas förslag till ändring i marknadsföringslagen (2008:486), lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, lagen (2010:751) om betaltjänster, läkemedelslagen (2015:315) samt lagen (2016:1024) om bostadskrediter.

Förslaget anges i huvudsak innebära följande. Det föreslås att Konsumentverket (Konsumentombudsmannen), Finansinspektionen och Läkemededelsverket uttryckligen ska pekas ut som behöriga myndigheter enligt en nyligen antagagen EU-förordning om samarbete mellan nationella myndigheter som har tillsynsansvar för konsumentskyddslagstiftningen. En behörig myndighet ska inom sitt tillsynsområde få förelägga var och en att både lämna upplysningar och tillhandahålla de handlingar som behövs i ett ärende om tillämpningen av aktuell lagstiftning. Utredningen föreslår i detta sammanhang att det ska införas regler som under vissa förutsättningar bryter den lagstadgade tystnadsplikten för den som tillhandahåller ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst avseende en uppgift om abonnemang. Det klargörs också att Konsumentombudsmannen i samband med en inspektion enligt marknadsföringslagen eller avtalsvillkorslagen ska få ta del av handlingar och begära upplysningar på platsen. Ett vitesföreläggande från Konsumentombudsmannen ska inte längre behöva föregås av en uppmaning. Konsumentombudsmannen ska få bestämma att ett sådant föreläggande ska gälla omedelbart. Vidare anges att förslaget innebär att de behöriga myndigheterna ska få köpa produkter under dold identitet om det är nödvändigt för tillsynen i ett ärende (s.k. testköp). I den mån det inte är oskäligt ska myndigheten få kräva att näringsidkaren ersätter det som har betalats vid testköpet. Beträffande åtgärder som rör webbplatser föreslår utredningen att en näringsidkare som genom sitt agerande på internet bryter mot den konsumentskyddande lagstiftningen, exempelvis genom otillbörlig marknadsföring, ska kunna åläggas att vid vite ta in ett varningsmeddelande som tydligt visas i samband med besök på webbplatsen. En förutsättning för detta ska vara att överträdelsens allvar motiverar åtgärden. Om inga andra effektiva medel står till buds, ska ett sådant åläggande kunna ges även mot värdtjänstleverantören och internetleverantörerna.

Yttrande över Ingripande mot utländska kreditinstitut m.m. (promemoria)

I remissen ingår förslag till ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, i aktiebolagslagen (2005:551), lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, lagen (2010:751) om betaltjänster, lagen (2011:755) om elektroniska pengar, lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter, lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism samt i lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän.

I sak anges förslaget innebära att Finansinspektionen ska kunna ingripa mot utländska kreditinstitut och kreditförmedlare som hör hemma inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som driver verksamhet från filial i Sverige vid överträdelser av det aktuella regelverket. Vidare anges att förslaget innebär att kravet på att utreda om en kund har en verklig huvudman inte ska gälla om kunden är ett dotterföretag till ett aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad inom EES eller på en motsvarande marknad utanför EES och att sådana dotterföretag inte heller ska anmäla sin egen verkliga huvudman för registrering till Bolagsverket. Förslaget anges också innebära att kravet på att utse en verklig huvudman inte ska gälla om kunden är en stat, ett landsting, en kommun eller motsvarande och den risk som kan förknippas med kunden är låg. Slutligen anges förslaget innebära att det i lag förtydligas att förenklade åtgärder för kundkännedom för gemensamma konton bara ska vidtas i förhållande till kundens verkliga huvudman.

Vissa frågor om tillämpning av regelverket om insättningsgaranti (promemoria)

Rubricerade ärende, diarienummer Fi2019/00437/B, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till bestämmelser varit synnerligen begränsat i förhållande till överordnade föreskrifter. De eventuella effekter av betydelse för berörda företag som förslaget medför får därmed anses härröra från överordnade föreskrifter. Regelrådet väljer med anledning av detta att inte yttra sig i det nu remitterade ärendet.

Ny associationsrättslig reglering för medlemsbanker (promemoria)

Rubricerade ärende, ert diarienummer Fi2019/00358/B, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

 

Promemorian Ändrade mervärdesskatteregler vid gränsöverskridande handel mellan företag m.m.

Rubricerade ärende, diarienummer Fi2019/00542/S2, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit synnerligen begränsat i förhållande till överordnad EU-rätt. De eventuella effekter av betydelse för berörda företag som förslaget medför får därmed anses härröra från överordnade föreskrifter. Regelrådet väljer med anledning av detta att inte yttra sig i det nu remitterade ärendet.

 

Yttrande över Uppskov med kupongskatt i vissa fall (promemoria)

Remissen innehåller förslag till ändring i kupongskattelagen (1970:624).

I sak anges förslaget innebära att avdrag för uppskovsbelopp ska kunna göras efter ansökan till Skatteverket. Möjligheten bör stå öppen för utländska juridiska personer med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i en stat med vilken Sverige ingått ett skatteavtal som innehåller artiklar om informationsutbyte och bistånd med indrivning av skatt. För att den skattskyldige ska få avdrag bör gälla att denne kan styrka att kupongskatt har innehållits eller betalats för en viss utdelning och att det har uppkommit ett underskott för det beskattningsår då utdelningstillfället inträffade. Vid bedömningen av om det har uppkommit ett underskott bör resultatet beräknas enligt svenska regler. Vidare anges att uppskovsbeloppet ska motsvara utdelningen i fråga men kan aldrig vara högre än beskattningsårets underskott. Tidigare beviljade uppskovsbelopp avseende samma beskattningsår ska också beaktas. Ett beviljat avdrag för uppskovsbelopp föreslås vidare återföras till beskattning fyra månader efter utgången av det beskattningsår som följer närmast efter det beskattningsår vars underskott ligger till grund för det uppskovsbelopp som ska återföras. Om förutsättningar finns kan den skattskyldige få ett nytt avdrag för uppskovsbelopp.

Yttrande över Rapporteringspliktiga arrangemang – ett nytt regelverk på skatteområdet (SOU 2018:91)

Betänkandet innehåller förslag till lag om rapporteringspliktiga arrangemang och förslag till ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet med flera.

Det föreslås att ett nytt regelverk om uppgiftsskyldighet avseende rapporteringspliktiga arrangemang ska införas. Regelverket ska omfatta såväl gränsöverskridande som rent inhemska arrangemang. Det är primärt rådgivare som föreslås bli uppgiftsskyldiga och i vissa fall föreslås användare av rapporteringspliktiga arrangemang bli uppgiftsskyldiga. Genom förslagen genomförs DAC 6[1] i svensk rätt. Regelverket går dock utöver vad som följer av DAC 6 genom att det även omfattar rent inhemska arrangemang.

För att ett arrangemang ska vara rapporteringspliktigt krävs att det uppvisar åtminstone ett av ett antal så kallade kännetecken som indikerar att det kan finnas en risk för skatteundandragande. Bland kännetecknen finns omvandling av inkomst, användning av ett förvärvat företags underskott och standardiserade arrangemang. I fråga om arrangemang som inte är gränsöverskridande föreslås ett undantag från rapporteringsplikt för arrangemang vars skattemässiga effekter är en direkt och förutsedd följd av skattelagstiftningen.

Betänkandet innehåller även förslag till en ny särskild avgift i form av en rapporteringsavgift som ska tas ut om den som ska lämna uppgifter inte har gjort det i rätt tid. DAC 6 medför även en skyldighet för medlemsstaterna att utbyta information om arrangemang med varandra genom automatiskt utbyte av upplysningar.

[1] Rådets direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang.

Yttrande över betänkandet Stöd för validering eller kompetensåtgärder i samband med korttidsarbete

Utredaren föreslår ändringar i lag (2013:948) respektive förordning (2013:1010) om stöd vid korttidsarbete så att arbetsgivare som har rätt att erhålla statligt stöd för korttidsarbete ska kunna få stöd för kompetensåtgärder som genomförs under den frigjorda tiden. Stödet ska uppgå till 60 procent av kostnaden för kompetensåtgärder som genomförs under upp till halva den frigjorda tiden och som, beroende på arbetstidsminskningen, upptar upp till 10, 20 respektive 30 procent av den ordinarie arbetstiden. Stödet ska kunna utgå under hela eller delar av tiden då korttidsarbete pågår på en arbetsplats.

Stöd ska också lämnas för validering eller åtgärder som syftar till att höja kompetensen hos arbetstagare. Endast åtgärder som riktas direkt till de arbetstagare som minskat sin arbetstid berättigar till stöd.

Som förutsättning för stöd ska gälla att de lokala avtalen om korttidsarbete ska fastslå om parterna avser att utnyttja stödet. Saknas en lokal part på arbetstagarsidan ska detta istället fastslås i ett avtal mellan arbetsgivaren och den centrala arbetstagarorganisationen. För arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal ska det på motsvarande sätt framgå av avtalen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren om man avser att utnyttja det extra stödet för kompetensåtgärder.

Ersättningen för kompetensåtgärder ska erhållas enligt i stort sett samma procedur som gäller för utbetalning av stödet för korttidsarbete. Om det slutliga stödet skiljer sig från det som betalats ut efter en ansökan om preliminärt stöd är arbetsgivaren skyldig att betala tillbaka överskjutande belopp. Arbetsgivare som erhållit för lågt preliminärt stöd har efter avstämning rätt att erhålla ytterligare stöd.

Stöd utgår för kostnader för de åtgärder som utförts såsom kursavgift, avgift för validering, ersättning för föreläsare, lokalhyra, kursmaterial, reseersättning och traktamente. Skatteverket bemyndigas att närmare reglera vilka typer av kostnader som ska ersättas då kompetensåtgärder genomförts internt eller av ett företag i samma koncern.

Åtgärderna ska träda ikraft den 1 januari 2020.

Yttrande över Finansdepartementets promemoria: Förlängt växa-stöd

Förslaget avser en förlängning av det så kallade växa-stödet så att enmansföretag som anställer en första person ska få rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löneavgiften och den särskilda löneskatten vilket innebär att bara ålderspensionsavgift ska betalas i högst 24 kalendermånader i följd.

Förslaget medför en ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017 – 2021. Lagen är därmed tillfällig och gäller till och med år 2021.

Yttrande över promemorian Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar

Förslaget är att inkomstskattelagen (1999:1229) ska utökas till att omfatta fler situationer med hybrida missmatchningar (olikheter i nationell lagstiftning vad gäller den skattemässiga behandlingen av finansiella instrument, företag och fasta driftställen) samt att bestämmelserna ska omfatta även andra utgifter än ränteutgifter. Vidare utökas tillämpningsområdet till att omfatta förfaranden som har ingåtts i syfte att medföra en skatteförmån. Det föreslås även ändringar i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt (avräkningslagen) för att direktivets regler ska uppfyllas. Vidare anpassas lagar om skatteavtal med vissa medlemsstater.

Yttrande över promemorian Nya anståndsregler i vissa gränsöverskridande situationer samt ändring av reglerna om periodiseringsfonder och ersättningsfonder vid utflyttning

Förslaget avser ändringar i skatteförfarandelagen (2011:1244) så att anstånd med utflyttningsbeskattning inom europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) även ska kunna beviljas begränsat skattskyldiga juridiska och fysiska personer. Som förutsättning för anstånd föreslås att det ska finnas fullgoda möjligheter att driva in skatten. Vidare föreslås att anstånd ska kunna beviljas i fler utflyttningssituationer än idag både för juridiska och fysiska personer. Dessa utflyttningssituationer omfattar situationer när skattskyldigheten för inkomsten från en näringsverksamhet helt eller delvis har upphört på grund av att den skattskyldige har överfört tillgångar från sitt fasta driftsställe i Sverige till en stat inom EES, under förutsättning att tillgångarna tillhör den skattskyldige även efter överföringen. Anstånd ska också beviljas om skattskyldigheten för inkomsten från en näringsverksamhet helt eller delvis har upphört på grund av att den skattskyldige har överfört den näringsverksamhet som bedrivs vid ett fast driftsställe i Sverige till en stat inom EES. För samtliga nämnda situationer krävs att näringsverksamheten utanför Sverige inte har upphört.

Det högsta tillåtna anståndsbeloppet ska minskas med en femtedel varje år nytt anstånd beviljas. Anstånd kan på så sätt beviljas i högst fem år då skatteskulden ska vara helt betald. En kostnadsränta ska tas ut när anstånd beviljas och anstånd ska också få förenas med krav på säkerhet.

Anstånd ska kunna beviljas med betalning av sådan skatt eller avgift som bestäms efter tillämpning av reglerna om avdrag och fiktiv avräkning av utländsk skatt i inkomstskattelagen (1999:1229).

Vidare föreslås vissa ändringar i inkomstskattelagen så att en begränsat skattskyldig fysisk eller juridisk person inte omedelbart behöver återföra avdrag för avsättning till periodiseringsfonder vid utflyttning respektive ersättningsfonder när den skattskyldige för över den näringsverksamhet som bedrivs från den skattskyldiges fasta driftsställe i Sverige till en stat inom EES. Vidare föreslås att särskilda uppgifter om förhållanden som rör sådana fondavsättningar ska lämnas. Därutöver föreslås vissa följdändringar i inkomstskattelagens bestämmelser om särskilt avdrag för inventarier vid uttagsbeskattning. Ändringarna avser att utvidga möjligheterna till anstånd så att fler utflyttningssituationer än idag omfattas.

Yttrande över promemorian ”Några ändringar i fråga om informationsutbyte på skatteområdet”

Förslag till ändringar i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor, skatteförfarandelagen (2011:1244) och lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringsskyldiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton innebärande rapportering av ytterligare uppgifter till Skatterättsnämnden och Skatteverket.

De tillkommande uppgifterna i de två förra lagarna är:

– identiteten, inklusive stat eller jurisdiktion för registrering eller hemvist samt eventuellt utländskt skatteregistreringsnummer eller motsvarande, på sökanden, sökandens moderbolag och moderbolaget för gruppen av personer som sökanden tillhör,

– andra stater och jurisdiktioner som sannolikt kan komma att beröras av förhandsbeskedet, och

– andra personer, med undantag för fysiska personer, som sannolikt kan komma att beröras av förhandsbeskedet i andra stater och jurisdiktioner.

Förslag till ändring i lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton innebär att det tydliggörs att rapporteringsplikten rör alla konton som innehas av enheter som har hemvist i Sverige eller annan stat eller jurisdiktion, inte endast i Sverige och USA.

Yttrande över Nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga (promemoria)

I remissen ingår förslag till ändring i socialavgiftslagen (2000:980), lagen om allmän löneavgift (1994:1920), lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980).

I sak anges förslaget innebära att det samlade uttaget av arbetsgivaravgift och allmän löneavgift på ersättning till ungdomar som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år sätts ned. Nedsättningen anges i sin tur innebära att endast ålderspensionsavgiften om 10,21 procent ska betalas för den del av ersättningen som uppgår till högst 25000 kr per kalendermånad. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på ersättningar som utges efter den 31 juli 2019.

Hemställan om revidering av Göteborgsbilagan i lag om trängselskatt

Rubricerade ärende, diarienummer Fi2017/03315/S2, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Höjd energiskatt och koldioxidskatt på bränslen vid viss användning samt höjd skatt på kemikalier i viss elektronik

Promemorian innehåller förslag till ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi samt lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik.

Det föreslås att nedsättningen av energiskatt och koldioxidskatt för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet ska slopas. Vidare föreslås slopad skattenedsättning av energiskatt och höjd koldioxidskatt för värmeproduktion i kraftvärmeverk. Det föreslås också att skatten på kemikalier i viss elektronik ska höjas.

Promemorian vissa inkomstskatteändringar

Rubricerade ärende, diarienummer Fi2019/00097/S1, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Alla nyheter