Promemorian Bilateralt avtal mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om tillsynsregler för försäkring och återförsäkring

Rubricerade ärende, ert diarienummer FI2019/03240/FPM, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Finansdepartementets promemoria Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling

Förslaget avser en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling, vilket föranleder en ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och i socialavgiftslagen (2000:980). Det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige höjs från
230 000 kronor till 450 000 kronor per månad. Vidare ska den allmänna löneavgiften sättas ned med
tio procentenheter på sådan ersättning till personer som arbetar med forskning eller utveckling som berättigar till avdrag från arbetsgivaravgifterna. Den allmänna löneavgiften ska dock som lägst anses vara 0 procent.

Yttrande över promemorian Byggnaders energiprestanda – förslag på ändringar i plan- och byggförordningen

Promemorian innehåller förslag till ändring i plan- och byggförordningen (2011:338). Ändringarna anges följa av ställningstaganden i regeringens skrivelse Byggnaders energiprestanda (skr. 2018/19:152). Det anges att innebörden av en nära-nollenergibyggnad ändras så att det även framgår att den energi som tillförs i mycket hög grad ska komma från förnybara energikällor. Det föreslås att beräkningen av en byggnads energiprestanda bör göras med viktningsfaktorer istället för att utgå från en primärenergifaktor. Viktningsfaktorn ska bidra till teknikneutralitet mellan hållbara uppvärmningssystem som inte är fossilbränslebaserad. Det föreslås också att kravet på energihushållning och värmeisolering uttrycks tydligare genom att det anges att en byggnad ska vara utrustad med en klimatskärm som säkerställer god värmeisolering. Vidare föreslås det införas en definition av klimatskärm som en byggdel bestående av ett eller flera skikt som isolerar det inre av en byggnad från omvärlden avseende sådant som temperatur, ljud och fuktighet. Det förtydligas även att vid beräkningen av en byggnads energiprestanda ska den energi som alstras i byggnaden eller på dess tomt även användas där för att kunna undantas.

.

 

Yttrande över Skattelättnad för arbetsresor. En avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion för längre arbetsresor (SOU 2019:36)

Det remitterade betänkandet innehåller förslag som syftar till att ändra nu gällande reseavdrag. I betänkandet föreslås ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229) och skatteförfarandelagen (2011:1244). Förslaget går ut på att reseavdraget i sin nuvarande kostnadsbaserade form avskaffas och att en avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion för längre resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) införs. Det nya reseavdraget föreslås i formen av en skattereduktion och ska utgå för den del av avståndet mellan bostad och arbetsplats enkel väg som överstiger 30 kilometer och upp till och med 80 kilometer. Skattereduktionen beräknas utifrån det faktiska antalet resdagar under beskattningsåret med resor som överstiger den nedre avståndsgränsen för skattereduktion, dock högst 210 dagar. Vid 59 eller färre resdagar medges ingen skattereduktion. Skattereduktionen föreslås till 60 öre per kilometer oavsett vilket färdmedel som används för arbetsresan. Vid bristfällig kollektivtrafik medges ytterligare skattereduktion med ett fast belopp om 20 kr per resdag vid avstånd från 30 kilometer och uppåt och ett rörligt belopp på 60 öre per kilometer för avstånd mellan 80 och 150 kilometer. För skattskyldiga som på grund av sjukdom eller av funktionsnedsättning tvingas använda egen bil eller förmånsbil istället för allmänna kommunikationsmedel ges skattereduktion för den del av avståndet enkel väg som överstiger 10 kilometer och upp till och med 150 kilometer. Skattereduktionen ska ges med 30 procent av skäliga utgifter för väg-, bro- eller färjeavgifter i samband med arbetsresor för den del av de sammanlagda utgifterna som överstiger 8 000 kr under beskattningsåret under förutsättning att kravet på bristfällig kollektivtrafik är uppfyllt. Avdraget för trängselskatt ska avskaffas.

Det föreslås att administration och kontroll utvecklas och görs säkrare genom att arbetsgivaren ska lämna uppgift om arbetsplatsens adress i arbetsgivardeklarationen.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Yttrande över F-skattesystemet – en översyn (SOU 2019:31)

Betänkandet innehåller förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244) och förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980). Det föreslås att ett godkännande för F-skatt kan tidsbegränsas, antingen om den sökande begär det eller om ansökan sker med avsikt att bedriva näringsverksamhet. Vidare föreslås Skatteverket få möjlighet att förelägga den som är godkänd för F-skatt att tillhandahålla de handlingar och lämna de upplysningar som behövs för att kontrollera om förutsättningarna för att var godkänd för F-skatt föreligger. Betänkandet innehåller även bestämmelser om vem som ska prövas vid ansökan om att bli godkänd för F-skatt och för fåmansföretag föreslås det ske en utvidgad prövning. Betänkandet innehåller vidare nya grunder för återkallelse för den som inte följt ett föreläggande att fullgöra uppgiftsskyldigheten och för den som inte betalat tillbaka felaktigt utbetalt belopp vid återkrav enligt lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete. Befintlig reglering om återkallelse för den som inte redovisar eller inte betalar sina skatter och avgifter föreslås justeras så att det dels blir två olika punkter dels att för den som inte betalt skatter eller avgifter får återkallelse ske om beloppet uppgår till ett halvt prisbasbelopp. Därutöver föreslås att bestämmelsen om när återkallelse ska ske på grund av missbruk förtydligas

Remiss av promemorian Ändrade mervärdesskatteregler vid e-handel mellan företag och konsumenter

Rubricerade ärende, ert diarienummer Fi2019/02563/S2, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit begränsat i förhållande till ändringar i det så kallade e-handelspaketet för mervärdesskatt, framför allt i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG) och direktiv 2009/132/EG om tillämpningsområdet för artikel 143 b och c i direktiv 2006/112/EG vad gäller befrielse från mervärdesskatt vid slutlig import av vissa varor. De eventuella effekter av betydelse för berörda företag som förslaget medför får därmed anses härröra från överordnade föreskrifter. Regelrådet väljer med anledning av detta att inte yttra sig i det nu remitterade ärendet.

Finansdepartementets promemoria Ändring av tidpunkten för första tillämpning av kravet att upprätta års- och koncernredovisning i enhetligt elektroniskt format

Rubricerade ärende, ert diarienummer Fi2019/03159, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit synnerligen begränsat i förhållande till kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815. De eventuella effekter av betydelse för berörda företag som förslaget medför får därmed anses härröra från överordnade föreskrifter. Regelrådet väljer med anledning av detta att inte yttra sig i det nu remitterade ärendet.

Yttrande över Finansiella företags uppgifter till Riksgäldskontoret och vissa betaltjänstfrågor

Promemorian innehåller förslag till ändringar i följande författningar:

Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,
Lagen (2002:598) om avgifter för vissa gränsöverskridande betalningar,
Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
Lagen (2010:751) om betaltjänster,
Lagen (2015:1016) om resolution,
Förordningen (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen,
Förordningen (2011:834) om insättningsgaranti och
Förordningen (2015:1034) om resolution.

De finansiella företagen – framför allt banker och kreditmarknadsföretag (kreditinstitut) – ska lämna vissa uppgifter till Riksgäldskontoret (i egenskap av garantimyndighet och resolutionsmyndighet) vid tillämpning av lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och lagen (2015:1016) om resolution. I en skrivelse till regeringen den 12 oktober 2015 har Finansinspektionen och Riksgäldskontoret begärt att de författningsändringar som krävs för att uppgifterna istället ska lämnas till Finansinspektionen genomförs.

Utöver det innehåller promemorian vissa betalmarknadsfrågor.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2020.

Vissa förtydliganden av regelverket om åtgärder för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism (promemoria)

Rubricerade ärende, ert diarienummer Fi2019/02449/B, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit synnerligen begränsat i förhållande till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 och (EU) 2018/843. De eventuella effekter av betydelse för berörda företag som förslaget medför får därmed anses härröra från överordnade föreskrifter. Regelrådet väljer med anledning av detta att inte yttra sig i det nu remitterade ärendet.

Yttrande över Stärkt konsumentskydd när betaltjänster tillhandahålls

Den remitterade promemorian innehåller förslag till ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster, som går ut på att ett betalningssätt som innebär att en kredit inte lämnas ska visas först, på webbplatser som tillhandahåller varor eller tjänster mot betalning till konsumenter. Ett betalningssätt som innebär att en kredit lämnas får inte heller vara förvalt om det finns andra betalningssätt. Om betalningssätt inte presenteras i enlighet med detta ska marknadsföringslagen (2008:486) tillämpas. Det föreslås att vid tillämpning av 10 § 3 st. marknadsföringslagen[1] ska sådan information anses vara väsentlig och vid tillämpningen av 5, 23 och 26 §§ marknadsföringslagen[2] ska ett handlande som strider mot den nu föreslagna bestämmelsen anses vara otillbörligt mot konsumenter.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2020.

[1] 10 § 3 st. handlar om att en näringsidkare inte heller får utelämna väsentlig information i marknadsföringen av sin egen eller någon annans näringsverksamhet. Med vilseledande utelämnande avses även sådana fall när den väsentliga informationen ges på ett oklart, obegripligt, tvetydigt eller annat olämpligt sätt.
[2] 5 § handlar om att marknadsföring ska stämma överens med god marknadsföringssed. 23 § handlar om förbud mot viss marknadsföring och 26 § om vite.

Några frågor om straff för marknadsmissbruk

Rubricerat ärende, diarienummer Fi2019/02558/V, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit synnerligen begränsat i förhållande till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/57/EU av den 16 april 2014 om straffrättsliga påföljder för marknadsmissbruk (marknadsmissbruksdirektivet). De eventuella effekter av betydelse för berörda företag som förslaget medför får därmed anses härröra från överordnade föreskrifter. Regelrådet väljer med anledning av detta att inte yttra sig i det nu remitterade ärendet.

Yttrande över Finansdepartementets förslag till ändringar i förordningen (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande

Förslaget avser ändringar i förordningen (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande. Det föreslås att bostadsprojekt som beviljas statligt investeringsstöd ska påbörjas inom ett år från det att stödet har beviljats. Om det finns särskilda skäl ska dock stöd kunna utbetalas trots att påbörjandet skett senare.

Om en sökande erhållit stöd enligt annan författning för projektet ska detta räknas av vid beräkningen av stödets slutliga storlek. Beräkningen av stödets slutliga storlek ska ske med utgångspunkt i det stödbelopp som gällde vid länsstyrelsens eller Boverkets beslut om stöd. Kravet på att stöd bara får lämnas för bostäder upplåtna med hyresrätt i områden med befolkningstillväxt tas med förslaget bort.

För storstadsregionerna föreslås en ordning med ett antal beslutstillfällen per år, där en viss andel av de totala medel som avsatts för det året ska fördelas vid varje beslutstillfälle. De ansökningar som är färdigberedda och uppfyller grundvillkoren för stöd ska enligt förslaget rangordnas utifrån en prioriteringsgrund, där ett projekt som innehåller fler bostäder på en given yta har företräde framför projekt med färre bostäder. Ansökningar om investeringsstöd som avser projekt i någon av de tre storstadsregionerna ska beredas av berörd länsstyrelse, men beslutet föreslås fattas av Boverket.

Två olika sätt att underlätta för fler människor som behöver ny- eller återetablera sig på bostadsmarknaden redovisas. Enligt det första alternativet riktas åtgärden mot ungdomar och unga vuxna i storstadsregionerna medan åtgärden enligt det andra alternativet riktas mot personer i hela landet som befinner sig i en särskilt utsatt situation. Det första alternativa förslaget innebär att stödmottagaren vid den initiala uthyrningen ska avsätta minst tio procent av de nybyggda bostäderna, alternativt motsvarande antal bostäder i stödmottagarens befintliga bestånd, till personer under 27 år. Det andra alternativa förslaget innebär att fem procent av lägenheterna i projektet eller motsvarande antal bostäder i stödmottagarens övriga bestånd, ska erbjudas kommunen att hyra i syfte att underlätta inträde på den ordinarie bostadsmarknaden för personer i en socialt utsatt situation som behöver en boendeinsats beslutad med stöd av 4 kap. 1 eller 2 § socialtjänstlagen (2001:452). Promemorian innehåller inget ställningstagande till om endast ett av förslagen eller båda förslagen ska genomföras.

Slutligen föreslås att Boverkets beslut om stöd respektive utbetalningsbeslut ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Yttrande över promemoria om sänkt skatt på drivmedel

I promemorian föreslås en sänkning av koldioxid- och energiskatten på bensin och diesel. Koldioxidskatten på bensin sänks med 8 öre per liter och på diesel med 3 öre per liter. Energiskatten sänks med 5 öre per liter bensin och med 6,3 öre per liter diesel. Förslaget föranleder ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Yttrande över promemorian Skatt på plastbärkassar

Det föreslås en ny lag om skatt på plastbärkassar. Lagen inför en punktskatt på plastbärkassar avsedda att tillhandahållas konsumenter inom detaljhandeln och som inte är avsedda för varaktigt bruk. Skatten tas ut med tre kronor per kasse. För plastbärkassar med en väggtjocklek som understiger 15 mikrometer och en volym som inte överstiger 5 liter tas skatten ut med 30 öre per kasse. Skattskyldig är den som yrkesmässigt tillverkar, till Sverige för in eller importerar platsbärkassar. Från skattskyldighet undantas införsel, mottagande och import som sker med maximalt 40 plastbärkassar per tillfälle. Vidare föreslås införandet av ett system med godkända lagerhållare som får uppskjuten beskattning. Beskattningsmyndighet är Skatteverket, förutom vid import från tredjeland, då Tullverket är beskattningsmyndighet. Lagen föranleder följdändringar i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, skatteförfarandelagen (2011:1244) och tullagen (2016:253).

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Anstånd med kupongskatt i vissa fall

I remissen lämnas förslag till ändring i kupongskattelagen (1970:624).

I sak anges förslaget huvudsakligen innebära ett nytt system för anstånd med betalning av kupongskatt vid utbetalning till ett utländskt bolag som uppvisar underskott det aktuella beskattningsåret. Anstånd föreslås kunna beviljas efter ansökan till Skatteverket. Möjligheten föreslås stå öppen för utländska juridiska personer hemmahörande i EU, i en stat inom EES som har ingått särskild överenskommelse med Sverige som innehåller artiklar om ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar, eller en stat som har ingått ett skatteavtal med Sverige som innehåller artiklar om informationsutbyte och bistånd för indrivning av skattefordringar. För att den skattskyldige ska få anstånd med betalning av kupongskatt ska denne kunna styrka att kupongskatt har innehållits eller betalats för viss utdelning och att det finns ett anståndsutrymme. Vid beräkningen av ett anståndsutrymme ska det utländska bolagets resultat, utdelningar som den skattskyldige tagit emot under det aktuella beskattningsåret och tidigare beviljade anstånd beaktas. Det utländska bolagets resultat ska beräknas enligt svenska regler. Anståndsbeloppet uppgår till anståndsutrymmet. Anståndet föreslås gälla fram till och med fyra månader efter utgången av det beskattningsår som följer närmast efter det beskattningsår vars anståndsutrymme ligger till grund för anstånd.

Kompletterande förslag till promemorian Några ändringar i fråga om informationsutbyte på skatteområdet

Rubricerade ärende, ert diarienummer Fi2019/02086/S3, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag som följer gällande bestämmelser att Regelrådet yttrar sig

Yttrande över Finansdepartementets promemoria Sänkt reklamskatt 2020

Förslaget avser ändring i 12 och 16 §§ lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam så att skattesatsen för annonser och reklam sänks från 7,65 procent till 6,9 procent. Gränsen för redovisningsskyldighet för reklamskatt höjs från 60 000 kronor till 100 000 kronor för ett beskattningsår.

Ändringarna föreslås träda ikraft den 1 januari 2020.

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering (promemoria)

Rubricerade ärende, ert diarienummer Fi2019/00754/V, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit synnerligen begränsat i förhållande till EU:s förordning om värdepapperisering. De eventuella effekter av betydelse för berörda företag som förslaget medför får därmed anses härröra från överordnade föreskrifter. Regelrådet väljer med anledning av detta att inte yttra sig i det nu remitterade ärendet.

Kvarstad i mål om utdömande av vite och vissa andra ändringar i marknadsföringslagen (promemoria)

Rubricerade ärende, ert diarienummer Fi2019/00980, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet (SOU 2019:12)

I remissen lämnas förslag till ändring i marknadsföringslagen (2008:486), lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, lagen (2010:751) om betaltjänster, läkemedelslagen (2015:315) samt lagen (2016:1024) om bostadskrediter.

Förslaget anges i huvudsak innebära följande. Det föreslås att Konsumentverket (Konsumentombudsmannen), Finansinspektionen och Läkemededelsverket uttryckligen ska pekas ut som behöriga myndigheter enligt en nyligen antagagen EU-förordning om samarbete mellan nationella myndigheter som har tillsynsansvar för konsumentskyddslagstiftningen. En behörig myndighet ska inom sitt tillsynsområde få förelägga var och en att både lämna upplysningar och tillhandahålla de handlingar som behövs i ett ärende om tillämpningen av aktuell lagstiftning. Utredningen föreslår i detta sammanhang att det ska införas regler som under vissa förutsättningar bryter den lagstadgade tystnadsplikten för den som tillhandahåller ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst avseende en uppgift om abonnemang. Det klargörs också att Konsumentombudsmannen i samband med en inspektion enligt marknadsföringslagen eller avtalsvillkorslagen ska få ta del av handlingar och begära upplysningar på platsen. Ett vitesföreläggande från Konsumentombudsmannen ska inte längre behöva föregås av en uppmaning. Konsumentombudsmannen ska få bestämma att ett sådant föreläggande ska gälla omedelbart. Vidare anges att förslaget innebär att de behöriga myndigheterna ska få köpa produkter under dold identitet om det är nödvändigt för tillsynen i ett ärende (s.k. testköp). I den mån det inte är oskäligt ska myndigheten få kräva att näringsidkaren ersätter det som har betalats vid testköpet. Beträffande åtgärder som rör webbplatser föreslår utredningen att en näringsidkare som genom sitt agerande på internet bryter mot den konsumentskyddande lagstiftningen, exempelvis genom otillbörlig marknadsföring, ska kunna åläggas att vid vite ta in ett varningsmeddelande som tydligt visas i samband med besök på webbplatsen. En förutsättning för detta ska vara att överträdelsens allvar motiverar åtgärden. Om inga andra effektiva medel står till buds, ska ett sådant åläggande kunna ges även mot värdtjänstleverantören och internetleverantörerna.

Alla nyheter