Yttrande över Avskaffad reklamskatt (promemoria)

I remissen ingår förslag till lag om upphävande av lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. Därutöver ingår förslag till ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor, ändring i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m. och förslag till ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Slutligen ingår förslag till ändring i tullagen (2016:253).

I sak anges förslaget innebära att reklamskatten – i enlighet med riksdagens tillkännagivande (bet. 2001/02:SkU20, rskr. 2001/02:201) – avskaffas genom att lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam upphävs från och med den 1 januari 2022. Övriga författningsförslag anges vara följdändringar.

Yttrande över betänkandet Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (SOU 2021:42)

Betänkandet innehåller förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism samt förslag till lag om ändring i lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän.

Utredningens övergripande uppdrag är att göra en analys av vilka åtgärder som kan vidtas för att stärka arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Uppdraget består av tre delar. Inom ramen för den första delen, som går ut på att analysera Finansinspektionens

förutsättningar att utöva tillsyn inom området för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, föreslår utredningen att myndighetens arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism knyts tydligare till dess hållbarhetsuppdrag. Utredningen föreslår också att myndighetens tillsyn av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism tillförs ytterligare resurser, bland annat för att kunna göra utredningar inom fler sektorer av finansmarknaden.

Den andra delen av uppdraget handlar om förutsättningarna för kreditinstitut, Finanspolisen och andra brottsbekämpande myndigheter att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, inbegripet former för informationsdelning. I denna del har utredningen valt att inkludera samtliga verksamhetsutövare och även andra än brottsbekämpande myndigheter i övervägandena. Utredningen föreslår att det ska införas en reglering avseende särskilt beslutad samverkan för att vidta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. De myndigheter som ingår i Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism, Sveriges advokatsamfund och verksamhetsutövare enligt definitionen i penningtvättslagen ska kunna ingå i en sådan samverkan. Inom ramen för en samverkan ska det råda en uppgiftsskyldighet gentemot en annan aktör som deltar. Vidare föreslår utredningen vissa utvidgningar av undantaget från tystnadsplikten i 4 kap.9 § penningtvättslagen så att verksamhetsutövare i större utsträckning ska kunna utbyta uppgifter rörande transaktioner. Vidare föreslås också att det införs en underrättelse- respektive uppgiftsskyldighet för vissa aktörer som inte är verksamhetsutövare enligt penningtvättslagen.

Den tredje delen av uppdraget tar sikte på en analys av befintlig tillsynsstruktur och samarbete. Utredningen ska, utifrån en genomgripande analys av den befintliga tillsynsstrukturen och med utgångspunkt i denna, lämna de författningsförslag som krävs för att förbättra penningtvättslagens funktionssätt. I denna del lämnar utredningen ett par förslag som rör den tillsyn som länsstyrelserna bedriver. Utredningen föreslår i detta avseende att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om skyldighet för verksamhetsutövare som står under länsstyrelsernas tillsyn att periodiskt eller på begäran lämna dels vissa uppgifter som är nödvändiga för att tillsynsmyndigheterna ska kunna bedöma den risk som kan förknippas med verksamhetsutövaren, dels uppgifter om den som har ett kvalificerat innehav av andelar i den juridiska personen. Vidare lämnar utredningen några förslag som syftar till att bland annat förbättra kvaliteten i Bolagsverkets register över verkliga huvudmän. Det handlar om att en anmälan av uppgifter om verklig huvudman i regel ska göras samtidigt som en anmälan om registrering av en juridisk person. Vidare föreslår utredningen att det ska införas en skyldighet att årligen bekräfta uppgifter i registret över verkliga huvudmän. Slutligen föreslås att det ska klargöras att det vid anmälan till Bolagsverket av misstanke om felaktiga uppgifter i registret över verkliga huvudmän ska lämnas nödvändiga uppgifter om de omständigheter som ligger till grund för anmälan.

Yttrande över promemorian Gränsöverskridande distribution av fonder

Promemorian innehåller förslag till lagändringar med anledning av ändringar som har gjorts i de EU-direktiv som reglerar fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) och av att det har införts en EU-förordning om gränsöverskridande distribution av fonder.
Förslagen innebär i huvudsak följande:

–          Det införs bestämmelser om att fondbolag och AIF-förvaltare som marknadsför alternativa investeringsfonder till icke-professionella investerare ska tillhandahålla funktioner för att bland annat behandla order om att teckna och lösa in andelar och göra utbetalningar till andelsägarna i en värdepappersfond eller en sådan alternativ investeringsfond som marknadsförs i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

–          Det görs ändringar i bestämmelser om den information som fondbolag och AIF-förvaltare ska lämna när de bedriver gränsöverskridande verksamhet inom EES.

–          Det införs bestämmelser om skyldigheter för fondbolag och AIF-förvaltare som gäller när de upphör att marknadsföra en värdepappersfond eller en alternativ investeringsfond i ett annat land inom EES. De ska bland annat lämna ett allmänt erbjudande om inlösen utan avgift av andelar i fonden som innehas av investerare i det landet.

–          När det gäller AIF-förvaltare införs bestämmelser om så kallad sonderande marknadsföring. Det innebär att det införs en reglering av möjligheten för AIF-förvaltare att pröva intresset hos potentiella professionella investerare med hemvist eller säte inom EES för en alternativ investeringsfond som ännu inte är etablerad eller som är etablerad men ännu inte får marknadsföras i det land där de potentiella investerarna har sin hemvist eller sitt säte.

–          Fondbolag och AIF-förvaltare ska betala en årlig avgift för finansiering av Finansinspektionens verksamhet enligt den nya EU-förordningen.

–          Promemorian innehåller också förslag till ändringar i bestämmelserna om hur icke EES-baserade AIF-förvaltare och EES-baserade AIF-förvaltare som förvaltar en icke EES-baserad alternativ investeringsfond får marknadsföra fonder i Sverige.

Förslagen avser ändringar i lagen (2004:46) om värdepappersfonder samt i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

Yttrande över Tillgång till information om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar

I remissen ingår förslag till lag om tillgång till information om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar och förslag till förordning om tillgång till information om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp vid marknadsföring av nya personbilar.

Det föreslås att den nya lagen ska gälla när näringsidkare visar eller bjuder ut nya personbilar till försäljning eller långtidsuthyrning till konsumenter. Lagen ska innehålla bestämmelser om vilken information om bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp som ska lämnas för alla nya personbilsmodeller. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om informationen som ska lämnas enligt lagen. Om information inte tillhandahålls i enlighet med lagen eller föreskrifter som meddelats i anslutning till lagen ska marknadsföringslagens bestämmelser om bl.a. sanktioner tillämpas, med undantag för bestämmelserna om marknadsstörningsavgift. Sådan information ska anses vara väsentlig enligt marknadsföringslagen. Vidare föreslås att i den föreslagna förordning som kompletterar den nya lagen om tillgång ska anges att Konsumentverket minst en gång per år ska utarbeta en översikt av nya personbilmodellers bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Översikten ska tillhandahållas konsumenter utan kostnad. Konsumentverket bemyndigas att meddela föreskrifter om utformningen av den information som ska lämnas enligt den nya lagen.

Yttrande över En möjlighet till ny anmälan om avstämning av stöd vid korttidsarbete och ett nytt förfarande vid sen anmälan om avstämning (Promemoria)

Remissen innehåller förslag till

·       lag om ny anmälan om avstämning enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

·       lag om ändring av lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

Förslagsställaren föreslår att arbetsgivare i vissa fall på nytt ska kunna lämna in en anmälan om avstämning av preliminärt stöd enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. I promemorian föreslås bland annat att bestämmelser som reglerar ett nytt anmälningsförfarande för den aktuella perioden tas in i en ny lag. Förslagsställaren vill möjliggöra för de arbetsgivare som brustit i sin anmälningsskyldighet och blivit återbetalningsskyldiga att ändå få slutligt stöd. Därutöver föreslås att det i lagen om stöd vid korttidsarbete ska införas en bestämmelse om att den handläggande myndigheten ska förelägga en arbetsgivare att ge in en anmälan om avstämning om en sådan anmälan inte har getts in inom rätt tid.

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om införandet av en gränsjusteringsmekanism för koldioxid

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Förslag till Energiskattedirektiv

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Yttrande över Stärkt planering för en hållbar utveckling (SOU 2021:23)

Utredningen innehåller förslag till

·       lag om mobilitetskartläggning (202X:XX)

·       lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

·       förordning om mobilitetskartläggning (202X:XX)

Utredningen föreslår ett antal förändringar av bestämmelser i plan- och bygglagen (2010:900). I remissen anges att förslagsställaren endast vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet men inte på förslagen avseende en lag om mobilitetskartläggning, detaljplanekravet och redogörelse i planbeskrivningen. Synpunkter önskas inte heller beträffande författningsförslag och författningskommentar avseende dessa delar. Regelrådet yttrar sig enbart i de delar av remissen som departementet önskar få synpunkter på.

Yttrande över En utvidgad rätt till återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar (promemoria)

I remissen ingår förslag till ändring i försäkringsavtalslagen (2005:104) och ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043).

Förslaget anges innebära att den lagstadgade rätten till återköp och flytt av fond och depåförsäkringar ska gälla oavsett när ett fond- och depåförsäkringsavtal har ingåtts. Därutöver föreslås att bestämmelserna i försäkringsrörelselagen om avgifter vid återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar ska tillämpas även i fråga om sådana försäkringsavtal som har ingåtts före den 1 juli 2007.

Förslag till Nya mervärdesskatteregler om vissa förvärv som görs av EU-organ med anledning av covid-19-pandemin

Rubricerade ärende, ert diarienummer Fi2021/02699, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

En väl fungerande ordning för val och beslutsfattande i kommuner och regioner (SOU 2021:16)

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Boverkets promemoria Önskemål om utökat bemyndigande att meddela föreskrifter för friytor för lek och utevistelse vid skolor, förskolor, fritidshem och annan jämförlig verksamhet

Rubricerade ärende, ert diarienummer Fi2021/01561, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Komplettering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen (promemoria)

Remissen innehåller förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

I promemorian föreslås att den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen i inkomstskattelagen kompletteras. Förslaget innebär att vid bedömningen av om ett visst företag utgör ett fåmansföretag ska en fysisk person som är delägare och verksam i betydande omfattning i företaget, och samtidigt har ett bestämmande inflytande i en stiftelse eller en annan juridisk person utan delägare som äger andelar i företaget, anses äga den juridiska personens andelar i det prövade företaget. Det föreslås också att utomståenderegeln kompletteras. Enligt förslaget ska ett företag inte anses ägt av utomstående till den del företaget direkt eller indirekt ägs av en stiftelse eller en annan juridisk person utan delägare och företagets verksamma delägare eller en sådan delägares närstående kan få del av medel eller förmåner från den juridiska personen i viss omfattning.

Yttrande över Skattelättnad för cykelförmån

I promemorian föreslås att förmån av att använda cykel som tillhandahålls av arbetsgivaren för privat bruk till viss del ska undantas från beskattning. Skattelättnaden föreslås gälla vanliga trampcyklar och elcyklar som arbetsgivare tillhandahåller sina anställda, under förutsättning att förmånserbjudandet väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen.

Det lämnas två alternativa förslag på hur nivån på skattelättnaden ska bestämmas. Det ena alternativet innebär att förmån av cykel inte ska tas upp till beskattning till den del värdet av förmånen uppgår till högst 1 200 kronor per beskattningsår. Det andra alternativet innebär att till den del värdet av en cykelförmån uppgår till högst 5 000 kronor per beskattningsår ska endast 40 procent av förmånsvärdet tas upp till beskattning.

Förslaget medför för båda alternativen en ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)[1]. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

[1] Förkortas i det följande IL.

Yttrande över Vissa försäkringsföreningars rätt att meddela tjänstepensionsförsäkringar för egenföretagare (Promemoria)

·       Remissen innehåller förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043). fortsättningsvis förkortad FRL.

Förslagsställaren föreslår en ändring i försäkringsrörelselagen så att vissa försäkringsföreningar som tidigare drivit verksamhet som understödsföreningar ska få meddela tjänstepensionsförsäkringar för egenföretagare. Det handlar om små icke-kommersiella försäkringsgivare, många av dem mycket gamla, som meddelar försäkringar för en begränsad krets personer, exempelvis i form av sjuk- och olycksfallsförsäkringar eller livförsäkringar som endast omfattar begravningskostnader.

Yttrande över utkast till lagrådsremiss Riskskatt för vissa kreditinstitut

Utkastet innehåller förslag till lag om riskskatt för kreditinstitut, förslag till lag om ändring i lagen om riskskatt för kreditinstitut, förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt och förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

 

I utkastet görs bedömningen att beskattningen av kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället bör öka. Därför föreslås att ett kreditinstitut ska betala riskskatt till staten om summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång överstiger ett gränsvärde. För utländska kreditinstitut ska endast skulder hänförliga till verksamhet som kreditinstitutet bedriver från filial i Sverige beaktas. Om kreditinstitutet ingår i en koncern ska gränsvärdet gälla sammantaget för alla kreditinstitut i koncernen. Gränsvärdet föreslås uppgå till 150 miljarder kronor för beskattningsår som påbörjas under år 2022. Gränsvärdet ska därefter årligen indexeras. För beskattningsår som påbörjas under 2022 ska skatt betalas med 0,05 procent av beskattningsunderlaget. För beskattningsår som påbörjas under 2023 och senare år ska skatt betalas med 0,06 procent av beskattningsunderlaget.

 

Regelrådet yttrade sig över promemorian Riskskatt för vissa kreditinstitut den 11 november 2020 och fann då att den inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning[1].

[1] Dnr. RR 2020-277

Yttrande över Ytterligare stimulanser på hyber -området: En ny skattereduktion för reparationer och skattefri uthyrning personliga tillgångar (promemoria)

I remissen ingår förslag till lag om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete och förslag ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. Det ingår också förslag till ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) och ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

 

I sak anger förslaget innebära bland annat följande. Det föreslås att en ny skattereduktion för reparationsarbeten för privatpersoner ska införas. Förslaget anges innebära att den skattereduktion som i dag gäller för arbete i form av installation, reparation och underhåll av data- och informationsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete samt reparation och underhåll av vitvaror utvidgas till att även omfatta arbete som sker utanför bostaden, exempelvis på en verkstad. Det anges att även reparation och underhåll av möbler, hushållsapparater, trädgårdsmaskiner och barnvagnar inkluderas i den nya skattereduktionen. I likhet med vad som gäller för rut- och rotavdraget ges skattereduktion endast för arbetskostnader. Hämtning och lämning av produkterna omfattas av skattereduktionen, när transporten utgör en del av den föreslagna reparationstjänsten. Skattereduktionen anges utformas med en fakturamodell av motsvarande slag som den som finns för rut- och rotavdrag så att köparna kan få del av skattelättnaden redan vid köpet. Vidare anges förslaget innebära att Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet även ska omfatta sådana bedrägeribrott där gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete och att Skatteverket ska vara skyldigt att anmäla dessa brott till åklagare. Det föreslås också att ersättningar vid uthyrning av personliga tillgångar ska tas upp till beskattning bara till den del som de sammanlagda ersättningarna överstiger 20 000 kronor. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Boverkets rapport Utveckling av regler om klimatdeklaration av byggnader

Rubricerade ärende, ert diarienummer Fi2020/02715, har remitterats till Regelrådet.

 

Remissen innehåller inget förslag till författningstext. Remissen omfattas därmed inte av Regelrådets granskning.

Yttrande över Stöd vid korttidsarbete – omedelbar verkställighet av beslut (promemoria)

I remissen ingår förslag till ändring i lag om stöd vid korttidsarbete (2013:948).

I sak anges förslaget innebära att beslut som Tillväxtverket fattar enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete ska gälla omedelbart. Det föreslås även att det införs tretton nya bestämmelser om bland annat besluts verkställbarhet, återbetalningsskyldighet, avbetalning, anstånd, indrivning, förbud mot överlåtelse och preskription.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 15 november 2021 och tillämpas första gången för beslut som fattas efter ikraftträdandet.

Yttrande över förslag till ytterligare förlängning av det förstärkta stödet vid korttidsarbete

Det föreslås att den tillfälliga lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete förlängs med ytterligare tre månader till och med den 30 september 2021. Staten föreslås under perioden den 1 juli–30 september 2021 ta en lika stor andel av kostnaden som tidigare, d.v.s. 75 procent, och även förhållandet mellan arbetsgivarens och arbetstagarens andel av kostnaden föreslås vara densamma som enligt gällande regler. Preliminärt stöd ska under perioden 1 juli–30 september 2021 därmed bestämmas genom att underlaget multipliceras med 98,6 procent. Löneminskningen ska under samma period uppgå till 4, 6, 7,5 respektive 12 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40, 60 och 80 procent. En arbetsgivare som har fått ett godkännande för perioden december 2020–juni 2021 föreslås få godkännandet förlängt för perioden juli–september 2021 om arbetsgivaren begär det och de ekonomiska svårigheterna förväntas kvarstå. Detta innebär att den arbetsgivare som haft stöd under någon av månaderna december 2020–juni 2021 och som avser att söka preliminärt stöd för juli–september 2021 t.ex. inte behöver ge in underlag för att visa orsakerna till de ekonomiska svårigheterna. Arbetsgivaren behöver inte heller lämna in ett nytt yttrande från revisor enligt 13 § lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall. En begäran om förlängning bör göras före utgången av juli 2021. Arbetsgivaren måste fortsatt lämna in de avtal som träffats om korttidsarbete för aktuella månader i samband med ansökan om preliminärt stöd. För stödmånader som infaller under perioden 1 juli–30 september 2021 ska jämförelsemånaden vara april 2021. Med hänsyn till att rätten till preliminärt stöd under juli–september föreslås utgå från en ny jämförelsemånad behöver arbetsgivaren kunna tillhandahålla de underlag som det medför. För arbetsgivare som inte har ansökt om stöd tidigare och därför inte tidigare har blivit godkända för stöd måste dock utbetalningar av stöd avseende stödmånaderna juli-september föregås av ordinarie prövning. För stödmånader under perioden 1 juli–30 september 2021 ska arbetsgivaren ge in en ansökan om preliminärt stöd och göra en avstämning senast vid utgången av november 2021. Förslaget innebär ändringar i 1, 3, 10 ,11, 15 och 16 §§ samt att en ny paragraf, 4 a §, införs. Förslaget föreslås träda i kraft den 29 juni 2021.

Alla nyheter