Yttrande över utkast till lagrådsremiss Riskskatt för vissa kreditinstitut

Utkastet innehåller förslag till lag om riskskatt för kreditinstitut, förslag till lag om ändring i lagen om riskskatt för kreditinstitut, förslag till lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt och förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

 

I utkastet görs bedömningen att beskattningen av kreditinstitut som vid en finansiell kris riskerar att orsaka väsentliga indirekta kostnader för samhället bör öka. Därför föreslås att ett kreditinstitut ska betala riskskatt till staten om summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång överstiger ett gränsvärde. För utländska kreditinstitut ska endast skulder hänförliga till verksamhet som kreditinstitutet bedriver från filial i Sverige beaktas. Om kreditinstitutet ingår i en koncern ska gränsvärdet gälla sammantaget för alla kreditinstitut i koncernen. Gränsvärdet föreslås uppgå till 150 miljarder kronor för beskattningsår som påbörjas under år 2022. Gränsvärdet ska därefter årligen indexeras. För beskattningsår som påbörjas under 2022 ska skatt betalas med 0,05 procent av beskattningsunderlaget. För beskattningsår som påbörjas under 2023 och senare år ska skatt betalas med 0,06 procent av beskattningsunderlaget.

 

Regelrådet yttrade sig över promemorian Riskskatt för vissa kreditinstitut den 11 november 2020 och fann då att den inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning[1].

[1] Dnr. RR 2020-277

Yttrande över Ytterligare stimulanser på hyber -området: En ny skattereduktion för reparationer och skattefri uthyrning personliga tillgångar (promemoria)

I remissen ingår förslag till lag om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete och förslag ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet. Det ingår också förslag till ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) och ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

 

I sak anger förslaget innebära bland annat följande. Det föreslås att en ny skattereduktion för reparationsarbeten för privatpersoner ska införas. Förslaget anges innebära att den skattereduktion som i dag gäller för arbete i form av installation, reparation och underhåll av data- och informationsteknisk utrustning, dataprogram och dataförbindelser samt handledning och rådgivning i samband med sådant arbete samt reparation och underhåll av vitvaror utvidgas till att även omfatta arbete som sker utanför bostaden, exempelvis på en verkstad. Det anges att även reparation och underhåll av möbler, hushållsapparater, trädgårdsmaskiner och barnvagnar inkluderas i den nya skattereduktionen. I likhet med vad som gäller för rut- och rotavdraget ges skattereduktion endast för arbetskostnader. Hämtning och lämning av produkterna omfattas av skattereduktionen, när transporten utgör en del av den föreslagna reparationstjänsten. Skattereduktionen anges utformas med en fakturamodell av motsvarande slag som den som finns för rut- och rotavdrag så att köparna kan få del av skattelättnaden redan vid köpet. Vidare anges förslaget innebära att Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet även ska omfatta sådana bedrägeribrott där gärningen har samband med Skatteverkets verksamhet enligt lagen om förfarandet vid skattereduktion för reparationsarbete och att Skatteverket ska vara skyldigt att anmäla dessa brott till åklagare. Det föreslås också att ersättningar vid uthyrning av personliga tillgångar ska tas upp till beskattning bara till den del som de sammanlagda ersättningarna överstiger 20 000 kronor. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Boverkets rapport Utveckling av regler om klimatdeklaration av byggnader

Rubricerade ärende, ert diarienummer Fi2020/02715, har remitterats till Regelrådet.

 

Remissen innehåller inget förslag till författningstext. Remissen omfattas därmed inte av Regelrådets granskning.

Yttrande över Stöd vid korttidsarbete – omedelbar verkställighet av beslut (promemoria)

I remissen ingår förslag till ändring i lag om stöd vid korttidsarbete (2013:948).

I sak anges förslaget innebära att beslut som Tillväxtverket fattar enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete ska gälla omedelbart. Det föreslås även att det införs tretton nya bestämmelser om bland annat besluts verkställbarhet, återbetalningsskyldighet, avbetalning, anstånd, indrivning, förbud mot överlåtelse och preskription.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 15 november 2021 och tillämpas första gången för beslut som fattas efter ikraftträdandet.

Yttrande över förslag till ytterligare förlängning av det förstärkta stödet vid korttidsarbete

Det föreslås att den tillfälliga lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete förlängs med ytterligare tre månader till och med den 30 september 2021. Staten föreslås under perioden den 1 juli–30 september 2021 ta en lika stor andel av kostnaden som tidigare, d.v.s. 75 procent, och även förhållandet mellan arbetsgivarens och arbetstagarens andel av kostnaden föreslås vara densamma som enligt gällande regler. Preliminärt stöd ska under perioden 1 juli–30 september 2021 därmed bestämmas genom att underlaget multipliceras med 98,6 procent. Löneminskningen ska under samma period uppgå till 4, 6, 7,5 respektive 12 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40, 60 och 80 procent. En arbetsgivare som har fått ett godkännande för perioden december 2020–juni 2021 föreslås få godkännandet förlängt för perioden juli–september 2021 om arbetsgivaren begär det och de ekonomiska svårigheterna förväntas kvarstå. Detta innebär att den arbetsgivare som haft stöd under någon av månaderna december 2020–juni 2021 och som avser att söka preliminärt stöd för juli–september 2021 t.ex. inte behöver ge in underlag för att visa orsakerna till de ekonomiska svårigheterna. Arbetsgivaren behöver inte heller lämna in ett nytt yttrande från revisor enligt 13 § lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall. En begäran om förlängning bör göras före utgången av juli 2021. Arbetsgivaren måste fortsatt lämna in de avtal som träffats om korttidsarbete för aktuella månader i samband med ansökan om preliminärt stöd. För stödmånader som infaller under perioden 1 juli–30 september 2021 ska jämförelsemånaden vara april 2021. Med hänsyn till att rätten till preliminärt stöd under juli–september föreslås utgå från en ny jämförelsemånad behöver arbetsgivaren kunna tillhandahålla de underlag som det medför. För arbetsgivare som inte har ansökt om stöd tidigare och därför inte tidigare har blivit godkända för stöd måste dock utbetalningar av stöd avseende stödmånaderna juli-september föregås av ordinarie prövning. För stödmånader under perioden 1 juli–30 september 2021 ska arbetsgivaren ge in en ansökan om preliminärt stöd och göra en avstämning senast vid utgången av november 2021. Förslaget innebär ändringar i 1, 3, 10 ,11, 15 och 16 §§ samt att en ny paragraf, 4 a §, införs. Förslaget föreslås träda i kraft den 29 juni 2021.

Yttrande över Regellättnader på värdepappersmarknaden och några frågor om referensvärden

I promemorian finns förslag till lagstiftningsåtgärder som bör vidtas med anledning av åtgärdspaketet för kapitalmarknadernas återhämtning och som föranleds av ändringar i EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument (MiFID II), EU:s prospektförordning och EU:s förordning om värdepapperisering[1].

Det föreslås nya eller ändrade regler i följande författningar:

·       Lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

·       Lagen (2018:2024) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden,

·       Lagen (2019:414) med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning och

·       Lagen (2019:1215) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om värdepapperisering.

Förslagen i promemorian omfattar bestämmelser om informationskrav, produktstyrning och handel med råvaruderivat i lagen om värdepappersmarknaden och bestämmelser om ingripanden i lagen med kompletterande regler till EU:s prospektförordning och lagen med kompletterande regler till EU:s förordning om värdepapperisering.

Det föreslås också att det i lagen om värdepappersmarknaden ska införas ett undantag från tillståndsplikt för företag från länder utanför EES för handel för egen räkning genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige. Det undantaget ska ersätta det tidsbegränsade undantag som i dag gäller för vissa brittiska företag. Därutöver föreslås ändringar i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om referensvärden med anledning av ändringar i EU:s förordning om referensvärden. Förslagen innebär en ändring i bestämmelserna om ingripanden samt att Finansinspektionen utses till relevant myndighet enligt EU-förordningen.

Ändringarna i lagen om värdepappersmarknaden som genomför ändringarna i EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument föreslås träda i kraft den 28 februari 2022. De ändringar som innebär att vissa upphävda informationskrav på värdepappersinstitut och handelsplatser återinförs ska träda i kraft den 28 februari 2023. Ändringarna i lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s prospektförordning som innebär att anpassningen till de tillfälliga lättnaderna i EU:s prospektförordning tas bort ska träda i kraft den 1 januari 2023. Ändringen i fråga om undantag från tillståndsplikt för handel för egen räkning genom direkt elektroniskt tillträde till en handelsplats i Sverige föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Övriga ändringar föreslås träda i kraft den 1 december 2021.

[1] Se promemorian s. 42-43 för samtliga relevanta EU-rättsliga regelverk. Se även bilagor till promemorian för de EU-rättsliga regelverken i sin helhet.

Yttrande över promemorian Lagstiftningsåtgärder med anledning av EU:s gröna taxonomiförordning

Förslaget innebär i huvudsak följande:

–          Upplysningsbestämmelser om vad en informationsbroschyr, årsberättelse och hållbarhetsrapport ska innehålla.

–          Fondförvaltare ska betala årliga avgifter för Finansinspektionens verksamhet

–          Krav på att fondförvaltare ska lämna information för att få ingå fondavtal med Pensionsmyndigheten.

–          Finansinspektionens tillsyn över vissa pensionsstiftelser som är tjänstepensionsinstitut utvidgas.

–          Förtydligande om att små försäkringsförmedlare och värdepappersbolag med färre än tre anställda omfattas av de nya kraven.

Förslagen innebär ändringar i socialförsäkringsbalken (2010:110), lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (2004:46) om värdepappersfonder, lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt lagen (2018:1219) om försäkringsdistribution. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Yttrande över förslag till förordning om stöd till energieffektivisering i flerbostadshus

Den remitterade promemorian innehåller förslag till förordning om stöd till energieffektivisering i flerbostadshus. Stöd enligt den föreslagna förordningen får ges för energieffektiviseringsåtgärder i flerbostadshus. Med energiprestanda avses i förordningen den mängd energi som behöver användas i en byggnad för att uppfylla de behov som är knutna till ett normalt bruk av byggnaden under ett år. En ansökan om stöd ska vara skriftlig och lämnas in till länsstyrelsen i det län där fastigheten ligger. Länsstyrelsen prövar frågor om stöd och ska utöva tillsyn över att villkoren för stödet följs. Boverket betalar ut stöd och ska följa upp att syftet med stödet tillgodoses, liksom varje år rapportera till regeringen hur medlen har använts och vilka resultat som uppnåtts.

Ansökan ska avse en bestämd byggnad och innehålla följande:

·       En beskrivning av de åtgärder som stöd söks för, inklusive planerad tidpunkt för påbörjande och färdigställande,

·       En förteckning över merkostnader för investeringen och

·       De övriga uppgifter som länsstyrelsen behöver för att pröva ansökan.

Till ansökan ska bygglov för energieffektiviseringsåtgärden bifogas om inte stödmottagaren gör sannolikt att bygglov inte krävs för åtgärden. Stöd får ges om en ansökan om stöd har kommit in till länsstyrelsen innan en energieffektiviseringsåtgärd påbörjas. Den energieffektiviseringsåtgärd och de merkostnader för investeringar som ansökan avser ska vara godkända av en oberoende expert.

Villkor och krav för att beviljas stöd:

·       Stöd får ges till fastighetsägare, innehavare av tomträtt och ägare av byggnad som tillhör annan än fastighetsägaren. Stöd får ges för en byggnad som till övervägande del innehåller bostadslägenheter som upplåts med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt. Byggnaden ska ha en energiprestanda som, uttryckt som ett primärenergital, överstiger
100 kWh per kvadratmeter och år.

·       Stöd får ges om den som genomför åtgärderna medverkar till att utbilda nya yrkesarbetande inom byggsektorn genom aktiv samverkan med relevanta gymnasieskolor och Arbetsförmedlingen samt genom att ta emot lärlingar. Länsstyrelsen får i ett enskilt fall bevilja undantag från detta, om det finns särskilda skäl.

·       Stöd får ges som ett investeringsstöd till energieffektivitetsåtgärder i enlighet med de förutsättningar och begränsningar som anges i kapitel I och artikel 38 i GBER[1]. Stöd som överstiger ett belopp motsvarande 500 000 euro får lämnas under förutsättning att stödmottagaren samtycker till att uppgifter om stödet offentliggörs enligt artikel 9.1.c i GBER.

·       Stöd får ges om energieffektiviseringsåtgärden beräknas medföra att byggnadens energiprestanda förbättras med minst 20 procent.

·       De stödberättigande merkostnaderna för investeringar ska fastställas enligt artikel 38 i GBER. Stöd får ges med högst 50 procent av det stödberättigande underlaget (stödnivån). För medelstora företag får dock stödet uppgå till högst 40 procent och för stora företag högst 30 procent av det stödberättigande underlaget.

Förordningen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021.

[1] Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, den så kallade allmänna gruppundantagsförordningen, förkortad GBER.

Yttrande över förslag till kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter (Ds 2020:30)

Det föreslås en ny lag för att komplettera den nya EU-förordningen (2021/23) om återhämtning och resolution av centrala motparter. EU-förordningen ställer bl.a. krav på centrala motparter att upprätta s.k. återhämtningsplaner, i vilka det ska framgå de åtgärder som den centrala motparten ska vidta för att återställa sin finansiella situation vid en avsevärt försämrad finansiell ställning eller när det föreligger en risk att den bryter mot kraven i förordning (EU) 648/2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (Emir-förordningen, European Market Infrastructure Regulation). Den centrala motparten ska även upprätta avtal om att inhämta ytterligare finansiella resurser från clearingmedlemmarna genom direkta krav på inbetalning av likvida medel (cash call) eller genom att behålla en andel av vinster som clearingmedlemmarna gjort på derivatkontrakt (Variation Margin Gains Haircut, VMGH). De återhämtningsåtgärder som innebär finansiella eller andra skyldigheter för clearingmedlemmarna, men även deras kunder och andra berörda, ska ingå i den centrala motpartens verksamhetsregler. Återhämtningsplanen ska överlämnas till och bedömas av den behöriga myndigheten och ska ses över minst årligen. I den kompletterande lagen föreslås att Riksgäldskontoret ska vara resolutionsmyndighet och Finansinspektionen behörig myndighet. Två temporära statliga stöd till centrala motparter föreslås införas. Promemorian innehåller vidare förslag till ingripandeåtgärder och sanktioner vid överträdelser samt till överklagandemöjligheter, övergångsbestämmelser och följdändringar i annan lagstiftning. Den nya lagen och ändringar i befintlig lagstiftning föreslås träda i kraft den 12 augusti 2022.

Yttrande över Skattefri ersättning vid tillfälliga anställningar och uppdrag på annan ort i högst en månad

Den remitterade promemorian innehåller förslag till ändringar i följande författningar:

·       Inkomstskattelagen (1999:1229),

·       Lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

·       Socialavgiftslagen (2000:980) och

·       Skatteförfarandelagen (2011:1244).

Följande föreslås:

·       Avdrag för ökade utgifter för logi, resor, måltider och småutgifter vid tillfällig anställning eller uppdrag på annan ort medges såsom för tjänsteresa om anställningen eller uppdraget är avsett att pågå i högst en månad och avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är längre än 50 kilometer.

·       Förutsatt att tidsperioden och avståndsgränsen är uppfyllda ska arbetsgivare och andra utbetalare inte göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på kostnadsersättningen. Arbetstagaren ska inte ta upp erhållen ersättning i sin deklaration och behöver inte heller yrka avdrag för resor, dubbelt boende och ökade levnadskostnader med motsvarande belopp i sin deklaration. Till följd av att ersättning inte längre är underlag för arbetsgivaravgifter hos arbetsgivaren blir den inte heller underlag för pensionsgrundande eller sjukpenninggrundande inkomst hos arbets- och uppdragstagaren.

Yttrande över Fortsatt behov av spelansvarsåtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19 (promemoria)

Förordningen (2020:495) om tillfälliga spelansvarsåtgärder med anledning av spridningen av sjukdomen covid-19 som är tidsbegränsad och gäller t.o.m. den 30 juni 2021 föreslås fortsätta att gälla t.o.m. den 14 november 2021.

Yttrande över Förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för 19–23-åringar under juni-augusti 2021

Den remitterade promemorian innehåller förslag till ändring i lagen (2021:55) om särskild beräkning av

arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för personer som fyllt 18 men inte 23 år[1]. Förslaget går ut på att på ersättning som utges till en anställd i nämnda åldersgrupp ska bara ålderspensionsavgift betalas under perioden 1 juni–31 augusti 2021. Detta gäller endast till den del den avgiftspliktiga ersättningen uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021 och tillämpas på ersättning som utges efter den 31 maj 2021.

[1] Från och med den 1 augusti 2019 finns en nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättning till ungdomar som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år. Nedsättningen omfattar därmed alla som fyller 16 år någon gång under året, upp till alla som fyller 18 år någon gång under året. Nedsättningen innebär att endast ålderspensionsavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad (prop. 2018/19:99 Vårändringsbudget för 2019 s. 59–67). Den nu remitterade föreslagna tillfälliga nedsättningen gäller för personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Därmed omfattas alla som fyller 19 år någon gång under året, upp till alla som fyller 23 år någon gång under året. För att den tillfälliga nedsättningen inte ska blandas ihop med nedsättningen för dem som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år brukar åldersspannet för den tillfälliga nedsättningen benämnas 19–23-åringar.

Yttrande över promemorian Pausad BNP-indexering av skatten på bensin och diesel för 2022

Det föreslås en ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi innebärande att den årliga BNP indexeringen av skatten på bensin, diesel, flygfotogen samt vissa oljor med hög svavelhalt inte ska tillämpas för kalenderåret 2022. Skattesatserna för 2022 ska därmed endast räknas om baserat på den faktiska förändringen i konsumentprisindex mellan juni 2020 och juni 2021. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 november 2021 och gälla t.o.m. den 31 oktober 2022.

Yttrande över Utkast till lagrådsremiss En effektivare överprövning av offentliga upphandlingar

I remissen ingår förslag till ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling och i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna. Det ingår också förslag till ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner och i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

I sak anges förslaget innebära bland annat följande. I mål om överprövning av en upphandling eller överprövning av ett avtals giltighet ska det införas dels ett skyndsamhetskrav, dels preklusionsfrister i både förvaltningsrätten och kammarrätten. Ett skyndsamhetskrav föreslås även i mål om utlämnande av kontrakt enligt upphandlingslagstiftningen. Vidare föreslås att fristen för att väcka talan om skadestånd vid fel och brister i en upphandling ska ändras för att överensstämma med EU-rätten. Det ska även införas tidsgränser på fem och tre år vid beslut om uteslutning av en leverantör på grund av brott respektive missförhållanden i övrigt. I fråga om icke-direktivstyrda upphandlingar föreslås att upphandlande myndigheter och enheter inte ska behöva efterannonsera upphandlingar under 100000 kr. Reglerna om efterannonsering ska vidare gälla för samtliga upphandlingar av sådana välfärdstjänster som anges i bilaga 2 a till lagen (2016:1145) om offentlig upphandling. Samtliga reglerade annonser om sådana upphandlingar ska också publiceras i en registrerad annonsdatabas. När en upphandlande myndighet eller enhet har publicerat en icke-direktivstyrd efterannons i en registrerad annonsdatabas, ska ansökan om överprövning av ett avtals giltighet ha kommit in till förvaltningsrätten innan 30 dagar har gått från det att annonsen publicerades.

Yttrande över Nedstängningsstöd

Remissen innehåller ett förslag till förordning om förstärkt omställningsstöd vid nedstängning. Förordningen föreslås innehålla kompletterande bestämmelser om sådant stöd som Skatteverket får lämna till företag enligt lagen (2020:548) om omställningsstöd. Stödperioden enligt förordningen är en sådan, i dagsläget okänd, månad som ett ikraftträdande av förordningen aktualiseras. En stödperiods motsvarande månad år 2019 utgör stödperiodens jämförelsemånad[1].

Vidare föreslås att ett företag efter ansökan har rätt till omställningsstöd vid nedstängning om företagets nettoomsättning för stödperioden understiger nettoomsättningen för referensperioden. För rätt till omställningsstöd krävs även att en del av nedgången i nettoomsättning, motsvarande minst 25 procent av referensperiodens nettoomsättning, är direkt orsakad av att företaget inte har kunnat bedriva sin verksamhet i samma omfattning som tidigare till följd av

·       föreskrifter om förbud eller nedstängning som regeringen har meddelat med stöd av 7 § andra stycket, 8 § andra stycket, 9 § andra stycket, 10 § andra stycket, 11 § andra stycket eller 12 § lagen (2021:4) om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19,

·       beslut om förbud eller nedstängning i enskilda fall meddelade av länsstyrelsen enligt 16 § samma lag, eller

·       föreskrifter om att serveringsställen ska hållas stängda som regeringen har meddelat med stöd av 11 § andra stycket lagen (2020:526) om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen[2].

För att omställningsstöd vid nedstängning ska få lämnas krävs även att

·       företagets nettoomsättning uppgick till minst 180 000 kronor under det räkenskapsår som avslutats närmast före den 1 maj 2020,

·       stödet för stödperioden uppgår till minst 5 000 kronor,

·       företaget har gjort vad som skäligen kan krävas för att uttömma möjligheterna till försäkringsersättning, skadestånd och liknande ersättning samt annat statligt stöd för sådan förlorad omsättning eller sådana kostnader som stödet beräknas på,

·       företaget inte är ett sådant företag som lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag tillämpas på och inte heller är en utländsk juridisk person av motsvarande slag som bedriver verksamhet i Sverige genom en filial, och

·       ansökan om stöd har inkommit till Skatteverket senast den […][3].

I förordningsförslaget finns även definitioner av vissa begrepp, såsom nettoomsättning[4], fasta kostnader[5], löner[6], samt vad som inte ska ses som fasta kostnader[7].

Det finns också bestämmelser om det obligatoriska intyg från revisor som ska bifogas ansökan och vilka uppgifter intyget ska innehålla[8]. Likaså hur omställningsstödet ska beräknas och att om stödet uppgår till minst 100 000 kronor ges omställningsstöd även för de administrativa kostnader som uppkommit med anledning av ansökan för den stödperioden. Det föreslås att sådant stöd ska ges med högst 10 000 kronor per stödberättigat företag och stödperiod som stöd beviljas för[9].

Det föreslås att omställningsstöd vid nedstängning ska ges med högst 75 miljoner kronor per stödberättigat företag för varje stödperiod. Om flera företag i en koncern är berättigade till omställningsstöd vid nedstängning, avser det maximala stödet hela koncernen[10].

En ansökan om omställningsstöd vid nedstängning ska göras elektroniskt till Skatteverket på ett av Skatteverket fastställt formulär[11].

[1] 4 § förordningsförslaget.
[2] 5 § förordningsförslaget.
[3] 6 § förordningsförslaget.
[4] 7 § förordningsförslaget.
[5] 12 § förordningsförslaget.
[6] 13 § förordningsförslaget.
[7] 14 § förordningsförslaget.
[8] 8 § förordningsförslaget.
[9] 11 § förordningsförslaget.
[10] 17 § förordningsförslaget.
[11] 19 § förordningsförslaget.

Yttrande över promemorian Förlängd skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda

Promemorian innehåller förslag till lag om tillfällig skatte- och avgiftsfrihet för förmån av fri parkering och gåva till anställda. Det föreslås att förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen ska vara skatte- och avgiftsfri. Det föreslås också att en arbetsgivare kan ge sina anställda gåvor skatte- och avgiftsfritt. Skatte- och avgiftsfriheten föreslås gälla under perioden 1 januari-31 december 2021. För skattefriheten för gåva gäller att sådan förmån inte ska tas upp till beskattning, under förutsättning att gåvornas värde sammantaget inte överstiger 1 000 kronor per anställd under denna period och att de inte lämnas i pengar

Yttrande över betänkandet Det skatterättsliga företrädaransvaret – en översyn (SOU 2020:60)

Remissen innehåller förslag till ändringar i skatteförfarandelagen (2011:1244), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), lagen (2011:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter samt radio- och tv-lagen (2010:696).

I sak föreslår utredningen:

  • att de subjektiva rekvisiten uppsåt och grov oaktsamhet bibehålls och kompletteras med en föreskrift om vad som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om företrädaren varit grovt oaktsam, vilket bedöms öka förutsebarheten,
  • att möjligheten till befrielse från betalningsskyldighet ska knytas till en bedömning av om betalningsskyldigheten är oskälig, vilket antas skapa ett ökat utrymme för nyansering och individuell hänsyn, och
  • att en företrädare efter ansökan ska, om inte särskilda skäl talar emot det, beviljas ett rådrum på två månader då företrädaren inte riskerar personligt betalningsansvar. Förslaget syftar till att undanröja risken för att en livskraftig verksamhet, som drabbats av akuta ekonomiska svårigheter, avvecklas på grund av risken för en företrädare att bli personligen ansvarig för den juridiska personens skatteskulder.

Yttrande över Kompletterande bestämmelse till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering (promemoria)

I remissen ingår förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gräsrotsfinansiering. Det ingår också förslag till ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173) och ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet. Vidare föreslås ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål och i lagen (2007:528) om Värdepappersmarknaden. Slutligen föreslås ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och ändring i lagen (2020:1157) om ändring i lagen (2007:528) om Värdepappersmarknaden.

I sak anges förslaget innebära bland annat följande. I lagen med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen utses Finansinspektionen till behörig myndighet och det tas in bestämmelser om bl.a. Finansinspektionens utrednings- och tillsynsbefogenheter, ingripanden och sanktioner vid överträdelser av förordningen. Vidare införs bestämmelser om tystnadsplikt, skadestånd vid brister i investeringsfaktablad samt avgifter för att bekosta Finansinspektionens verksamhet enligt förordningen.

Utöver den nya lagen föreslås vissa ändringar i andra lagar. Det anges att lagen om värdepappersmarknaden ändras för att genomföra en ändring i direktivet om marknader för finansiella instrument. Lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ändras så att bestämmelserna i den lagen gäller för leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster. Vidare ändras lagen om valutaväxling och annan finansiell verksamhet så att leverantörer av gräsrotsfinansieringstjänster undantas från krav på registrering som finansiella institut. Därutöver föreslås en ändring i kreditupplysningslagen för att möjliggöra utväxling av vissa uppgifter utan hinder av tystnadsplikt och en följdändring i lagen om internationell rättslig hjälp i brottmål. Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås träda i kraft den 10 november 2021.

Yttrande över Skattereduktion för investeringar i inventarier anskaffade år 2021 (promemoria)

Remissen innehåller förslag till lag om skattereduktion för investeringar i inventarier som anskaffas år 2021 och förslag till ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

I sak anges förslaget innebära bland annat följande. Det föreslås en skattereduktion för investeringar i inventarier som anskaffas under kalenderåret 2021. Rätt till den föreslagna skattereduktionen har fysiska och juridiska personer med inkomst av näringsverksamhet, om de har ett underlag för skattereduktion. Vidare föreslås att om ett svenskt handelsbolag och, i vissa fall, en i utlandet delägarbeskattad juridisk person har ett underlag för skattereduktion, har delägarna rätt till skattereduktion för detta underlag. Underlaget för skattereduktionen utgörs enligt förslaget av anskaffningsvärdet för inventarier som anskaffas under kalenderåret 2021, under förutsättning att utgifterna för anskaffningen av inventarierna dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Vissa ytterligare förutsättningar måste därutöver också vara uppfyllda för att anskaffade inventarier ska omfattas av underlaget. Bland annat uppställs ett krav på viss innehavstid och vissa inskränkningar när inventarier förvärvas från ett företag i intressegemenskap. Skattereduktionen ska uppgå till 3,9 procent av underlaget. De nya bestämmelserna, som införs i en ny tillfällig lag, föreslås träda i kraft den 1 januari 2022 och skattereduktion enligt lagen ska göras det första beskattningsåret som avslutas den 31 december 2022 eller senare. Den som begär skattereduktion ska lämna uppgifter i inkomstdeklarationen om underlaget för skattereduktionen. Om underlaget för skattereduktion helt eller delvis inte kan utnyttjas det första beskattningsåret, får skattereduktion för det återstående underlaget göras det efterföljande beskattningsåret. Det föreslås även att ett förtydligande görs i inkomstskattelagen (1999:1229) som innebär att skattereduktioner inte utgör näringsbidrag.

Yttrande över Vissa ändrade åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet

I budgetpropositionen för 2021 aviserades att åldersgränserna i pensionssystemet och angränsande trygghetssystem bör ändras för att understödja övergången till ett förlängt arbetsliv (prop. 2020/21:1 utg.omr. 11 avsnitt 3.8). I propositionen aviserades även att vissa åldersgränser i skatte- och socialavgiftssystemet bör ändras 2023 respektive 2026 (prop. 2020/21:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 13.11).

I den remitterade promemorian föreslås att åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget ändras från 65 till 66 år samt att socialavgifter och allmän löneavgift ska betalas till och med det år mottagaren av ersättningen fyller 66 år. Förslaget medför ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229) och socialavgiftslagen (2000:980). De nya bestämmelserna föreslås gälla från och med den 1 januari 2023. Från och med den 1 januari 2026 föreslås åldersgränserna motsvara riktåldern för pension, vilket innebär en ändring från 66 till 67 år. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Alla nyheter