Boverkets rapport (2020:18) Konsekvenser av ändrade kravnivåer för laddinfrastruktur

Rubricerade ärende, ert diarienummer I2020/01324, har remitterats till Regelrådet.

 

Remissen innehåller inget förslag till författningstext. Remissen omfattas därmed inte av Regelrådets granskning och borde därför inte ha remitterats till Regelrådet.

Yttrande över promemorian Tidsfrister och kontaktpunkt för att främja produktionen av förnybar energi

Promemorian innehåller förslag till lag och förslag till förordning om tidsfrister för vissa ärenden som rör produktion av förnybar el och om inrättande av en kontaktpunkt. Förslaget inkluderar tidsfrister för tillståndsprövning och inrättandet av en kontaktpunkt. Bestämmelserna genomför artikel 16 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetade förnybartdirektivet). Tidsfristerna avser ärenden som rör tillstånd för uppförande, uppgradering och drift av anläggningar för produktion av förnybar el och av utrustning för anslutning av sådana anläggningar till elnätet. Vidare anges att regeringen föreslås få ett bemyndigande att meddela föreskrifter om tidsfrister för de prövningar som görs av kommunerna. Kontaktpunkten som föreslås inrättas ska underlätta tillståndsförfaranden i ärenden som rör produktion av förnybar energi. Det förslås att Statens energimyndighet ska tillhandahålla kontaktpunkten i samarbete med andra myndigheter. Regeringen förslås få ett bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuners medverkan i arbetet med kontaktpunkten.

Yttrande över Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis (promemoria)

Remissen innehåller förslag till ändring i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens och förslag till ändring i förordningen (2007:1470) om yrkesförarkompetens.

I sak anges förslaget innebära att det införs ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter
om förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis och om vissa undantag från lagen om yrkesförarkompetens. Det föreslås också ändringar av förordningen om yrkesförarkompetens som utökar möjligheterna till distansutbildning.

Yttrande över Öppna data-utredningens huvudbetänkande Innovation genom information (SOU 2020:55)

En ny lag som ska genomföra EU-direktiv 2019/1024 om öppna data och vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (öppna datadirektivet) föreslås. Lagen omfattar information som innehas av myndigheter och offentliga företag, med vissa i lagen specificerade undantag. Bland dessa undantag kan nämnas information som utgörs av datorprogram, upphovsrätt till konstnärliga verk, logotyper, innehas av viss utbildnings- och forskningsverksamhet, som görs tillgänglig av myndighet i dess konkurrensutsatta verksamhet eller för att användas i en icke konkurrensutsatt verksamhet eller som innehas av ett offentligt företag som inte har samband med en tjänst av allmänt intresse. Lagen innehåller inga krav på att berörda myndigheter eller företag ska göra information tillgänglig på eget initiativ, men likväl en bestämmelse som anger att de bör göra detta. Lagen föreskriver att när information av särskilt intresse för vidareutnyttjande görs tillgänglig utan en begäran ska myndigheten eller det offentliga företaget digitalt publicera en beskrivning av informationen i en centralt åtkomlig förteckning. Information ska tillhandahållas i befintliga format och språkversioner och om möjligt och lämpligt i format som är öppna, maskinläsbara, tillgängliga och sökbara, tillsammans med tillhörande metadata. Särskilda värdefulla datamängder och dynamiska data ska tillhandahållas i maskinläsbart format via lämpliga gränssnitt och, om det är ändamålsenligt, för bulknedladdning. Särskilt värdefulla datamängder och forskningsdata ska som huvudregel tillhandahållas avgiftsfritt. Avgifter får omfatta kostnader för att reproducera, tillhandahålla och sprida information, för att avidentifiera personuppgifter och åtgärder för att skydda konfidentiell affärsinformation samt i vissa specificerade fall även kostnader för att samla in, framställa och lagra information samt för att få en rimlig avkastning på investeringar. Om en avgift är fastställd i förväg ska beloppet, beräkningsgrund m.m. publiceras. Lagen medger även begränsade möjligheter att bevilja exklusiv rättighet att vidareutnyttja information och specificerar villkoren för detta. Myndigheten för digital förvaltning ska främja tillämpningen av lagen och ges viss föreskriftsrätt. Lagen föreslås träda i kraft den 17 juni 2021 och ersätta lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen.

Förslag till ändringar i vägtrafikdataförordningen (2019:382) om förordningen (2019:383) om fordons registrering och användning

Rubricerade ärende, ert diarienummer I2020/02137/TM, har remitterats till Regelrådet.

 

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Energimarknadsinspektionens promemoria Lokaliseringssignaler i elnätstariffer

Promemorian innehåller förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857). Det föreslås en specifik undantagsbestämmelse i ellagen som möjliggör lokaliseringssignaler[1] där det behövs för att främja ett effektivt nätutnyttjande. Energimarknadsinspektionen föreslår att enbart kostnader för nätförluster, överbelastningar och kostnader för nyinvesteringar vid byggande av starkströmsledning kan inkluderas i en sådan signal. För att ytterligare förklara vilka kostnader det handlar om bör Energimarknadsinspektionens ges möjligheten att tydliggöra detta i föreskrifter.

[1] Lokaliseringssignaler innebär att man låter nätkundernas tariffer variera och spegla kostnaden för att använda elnätet vid olika tidpunkter och i olika delar av nätet.

Ändring av trafikförordningen avseende största tillåtna längd för fordon med aerodynamiska förarhytter (promemoria)

Rubricerade ärende, ert diarienummer I2020/01411/TM, har remitterats till Regelrådet.

 

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende

Yttrande över Energimarknadsinspektionens rapport med förslag för genomförande av EU-lagstiftning på elmarknadsområdet samt för genomförande av vissa delar av det omarbetade förnybartdirektivet (Ei R2020:02)

Förslagen genomför och kompletterar direktiv (EU) 2019/944 om gemensamma regler för den inre marknaden för el (elmarknadsdirektivet), förordning (EU) 2019/943 om den inre marknaden för el (elmarknadsförordningen), förordning (EU) 2019/942 om inrättande av Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (byråförordningen), förordning (EU) 2019/941 om riskberedskap inom elsektorn (riskberedskapsförordningen) samt vissa artiklar i direktiv (EU) 2018/2001 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (förnybartdirektivet). Förslagen innebär ändringar i 14 lagar och förordningar samt en ny lag om energigemenskaper.

Bland de många förslagen kan nämnas skärpta regler för information, både generellt och i samband med avtal och fakturering. Elleverantörer och nätföretag ska bland annat erbjuda elanvändare faktura i elektronisk form och det införs en ny bestämmelse om att, om avtalet föreskriver en framtida ändring av produkten eller priset eller en rabatt, ska elanvändaren alltid underrättas om detta i en faktura från leverantören. Kravet på kvartalsvis debitering utökas. Många av de bestämmelser som tidigare gällde endast konsumenter ska nu omfatta samtliga kunder och i vissa fall små företag. Elpriskollen ska omfatta erbjudanden för alla elanvändare med en förväntad årsförbrukning under 100 000 kWh. Nya aktörer på marknaden är s.k. aggregatorer, som kombinerar kundlaster eller producerad el för försäljning eller inköp på elmarknaden, medborgarenergigemenskaper, som kan bedriva verksamhet som vilken aktör som helst förutom att äga och driva nät, men som ska ha som främsta syfte att ge sina medlemmar miljömässiga, ekonomiska eller sociala samhällsfördelar, samt gemenskaper för förnybar energi, som ska bedriva verksamhet med förnybar energi i alla former och vars medlemmar ska finnas i närheten av denna verksamhet. Det införs ökade möjligheter och förbättrade villkor för kunder som vill verka som prosumenter, dvs. har egen produktion av förnybar energi som kan förbrukas av kunden själv eller matas in till nätet. Begreppen nätföretag och transmissionsnätsföretag tas bort och ersätts med begreppen systemansvarig för distributionssystem och systemansvarig för överföringssystem för att bättre överensstämma med terminologin i EU-lagstiftningen. Samarbetet mellan systemansvariga för distributionssystem respektive överföringssystem ska förbättras. Upphandling av stödtjänster regleras och standardiseras. Systemansvariga tillåts inte längre äga och driva laddningspunkter för elfordon eller energilager, med vissa undantag. Systemansvarigas möjlighet att bedriva annan verksamhet än nätverksamhet begränsas. Samtliga systemansvariga för distributionssystem ska offentliggöra och lämna in nätutvecklingsplaner till Energimarknadsinspektionen. Energimarknadsinspektionen får utökade bemyndiganden och uppgifter.

Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis (promemoria)

Rubricerade ärende, ert diarienummer I2020/01230/TM, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet som inkom till Regelrådet den 24 april 2020 med angiven svarstid den 28 april 2020 och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Yttrande över betänkandet Mer biogas! För ett hållbart Sverige (SOU 2019:63)

Biogasmarknadsutredningen föreslår att det införs mål för biogasproduktion innebärande att Sverige år 2030 ska producera 10TWh biogas, varav 7 TWh ska produceras genom rötning och 3 TWh genom andra tekniker. Målet ska vid behov revideras vid fastställda kontrollstationer. Utredningen föreslår två stödpaket. Stödpaket I innehåller stöd till produktion och förädling av biogas från rötning. Stödpaket II innehåller lån och garantier samt premier för produktion och förädling av biogas och andra förnybara gaser med andra tekniker än rötning. Det är endast för stödpaket I som utredningen föreslår ett konkret författningsförslag, i form av en förordning om statligt stöd till produktion, uppgradering och förvätskning av biogas. Produktionsstödet består av premier som ges per kWh biogas som produceras, uppgraderas eller förvätskas. Det föreslås en produktionspremie på högst 40 öre/kWh biogas producerad från gödsel, en uppgraderingspremie på högst 30 öre/kWh för rågas som uppgraderas till biodrivmedel samt en förvätskningspremie på högst 15 öre/kWh för rågas som förvätskas. Jordbruksverket föreslås genom föreskrifter fastställa det antal ören per kWh energi med vilket stöd får lämnas. Stödet föreslås tilldelas under tio år och ansökan om stöd ska få ske t.o.m. 2030. Ansökan sker till Jordbruksverket. Förordningen föreslås träda ikraft den 1 oktober 2020. Genom förordningen upphävs förordningen (2014:1528) om statligt stöd till produktion av biogas.

Vid sidan av de konkreta författningsförslagen föreslås en mängd andra åtgärder, varav vissa redan behandlas i andra sammanhang, såsom en förlängning av biogasens befrielse från energi- och koldioxidskatt efter 2020, utvecklingen av ett biogasregister, införandet av skatt på energiinnehåll i stället för volym, främjande av biogasanvändning inom ramen för EU:s utsläppshandelssystem, förbättrad samordning på regional nivå, översyn av förutsättningarna för att öka mängden svenskproducerad biogas i gasnätet, bl.a. med avseende på nätanslutningsvillkor, översyn av gasnätsbolagens monopolställning, översyn av processerna för miljötillstånd och tillsyn av biogasanläggningar, exportbegränsning av gasbilar som har fått klimatbonus, inkluderandet av gaslastbilar i klimatpremien för miljölastbilar, mål för användning av biogödsel och främjande av biogas vid offentlig upphandling.

Den särskilda konsekvensutredningen är i huvudsak begränsad till förslagen i stödpaket I.

Yttrande över Genomförande av ändringar i yrkesförardirektivet (promemoria)

Remissen innehåller förslag till ändring i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens samt ändring i förordningen (1998:786) om internationella vägtransporter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), förordningen (2007:1470) om yrkesförarkompetens och slutligen i vägtrafikdataförordningen (2019:382).

I sak anges förslaget innebära bland annat följande. Antalet förare som undantas från tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/645 (yrkesförardirektivet) utökas och att innehållet i utbildningen av yrkesförare delvis förändras. Vidare förändras utformningen av yrkeskompetensbevis och förartillstånd.

Yttrande över Genomförande av direktivet om inrättade av en kodex för elektronisk kommunikation (promemoria)

Remissen innehåller förslag till lag om elektronisk kommunikation och förslag till lag om införande av lagen om elektronisk kommunikation. Därutöver ingår förslag till ändring i rättegångsbalken, i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, patentlagen (1967:837), mönsterskyddslagen (1970:485) och i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Vidare ingår förslag till ändring i lagen (1981:1104) om verksamheten hos vissa regionala alarmeringscentraler, i lagen (1992:1685) om skydd för kretsmönster för halvledarprodukter, växtförädlarrättslagen (1997:306), lagen (1998:31) om standarder för sändning av radio- och TV-signaler, lagen (2006:449) om skydd för störningskänslig forskning, marknadsföringslagen (2008:486), lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), luftfartslagen (2010:500), radio- och tv-lagen (2010:696), lagen (2010:751) om betaltjänster, varumärkeslagen (2010:1877) samt i lagen (2012:728) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet. Slutligen ingår förslag till ändring i lagen (2013:315) om intelligenta transportsystem vid vägtransporter, i radioutrustningslagen (2016:392), lagen (2016:534) om åtgärder för utbyggnad av bredbandsnät, lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner, lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning, lagen (2018:1174) om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster och i lagen (2018:1653) om företagsnamn.

I sak anges förslaget innebära huvudsakligen följande. Det lämnas förslag som genomför det nya EU-direktiv som ligger till grund för regleringen av marknader för elektronisk kommunikation. En ny lag om elektronisk kommunikation föreslås ersätta den idag gällande lagen[1] om elektronisk kommunikation (LEK). Följdändringar föreslås i ett antal lagar som hänvisar till LEK. Det nya direktivet utgör en omarbetning av och ersätter äldre EU-rätt på området. Delar av förslaget innebär också att bestämmelser i den idag gällande LEK, som genomför de äldre rättsakterna, förs över oförändrade till den föreslagna nya lagen. Förslaget innebär också materiella förändringar. I den allmänmotiverande texten till förslag anges således några exempel på att utrymme för den nationelle lagstiftaren utnyttjas, såsom när det gäller alternativ användning av harmoniserat frekvensutrymme där förslaget innebär att ett undantag som direktivet medger utnyttjas[2]. Denna fråga är också ett exempel på att det införs materiellt nya bestämmelser i den nya lagen om elektronisk kommunikation. I övrigt förändras exempelvis reglerna för saminvesteringar och rena grossistföretag och avseende slutanvändarnas rättigheter. Regelrådets granskning fokuserar på de ändringar som bedöms medföra konsekvenser av betydelse för företag.

[1] D.v.s. ersätta lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.
[2] Se sid 136 i promemorian.

Promemoria Ändringar i förordning (2001:770) om sjöfartsstöd

Rubricerade ärende, ert diarienummer I2019/02400/TM, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit synnerligen begränsat i förhållande till överordnade föreskrifter. De eventuella effekter av betydelse för berörda företag som förslaget medför får därmed anses härröra från överordnade föreskrifter. Regelrådet väljer med anledning av detta att inte yttra sig i det nu remitterade ärendet.

Yttrande över Ändringar av järnvägsförordningens bestämmelser om upphörande av underhåll, nedläggning och upplåtelse av järnväg

Remissen innehåller förslag till ändring i 6 kap. järnvägsförordningen (2004:526), där det finns regler om vad som gäller när järnväg ska läggas ner.

Följande ändringar och tillägg föreslås:

  • I 6 kap. 4 § föreslås att Trafikverkets underhåll av del av järnvägsnät som inte bara förvaltas utan enligt förslaget även ägs av staten får upphöra när trafiken är av endast obetydlig omfattning. Utöver det föreslås en utökning i samråden att Trafikverket ska höra utöver berörda länsstyrelser, kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter och järnvägsföretag även Försvarsmakten och övriga berörda totalförsvarsmyndigheter samt andra parter.
  • I 6 kap. 5 § anges att Trafikverket får besluta att återuppta underhållet av en del av ett järnvägsnät som förvaltas av staten om det kan antas att trafik kommer att drivas på denna del av nätet[1] i tillräcklig omfattning. När Trafikverket har beslutat om detta föreslås att verket ska underrätta dem som anges i 6 kap. 4 § ovan.
  • I 6 kap. 6 § anges att Trafikverket får besluta att del av järnvägsnät som inte bara förvaltas utan enligt förslaget även ägs av staten och som inte underhålls ska läggas ned. Beslut om nedläggning får fattas först tre år efter beslutet om att Trafikverkets underhåll ska upphöra. Innan Trafikverket beslutar om sådan nedläggning ska verket höra dem som anges i 6 kap. 4 § ovan.
  • I 6 kap. 6 a § föreslås en ny regel som går ut på att Trafikverket får besluta att del av järnvägsnät som ägs och förvaltas av staten ska läggas ned och ersättas på annan plats i det järnvägsnätet. Den alternativa lokaliseringen ska medföra att motsvarande funktioner upprätthålls i järnvägsnätet. I dessa fall anges att 4-6 §§ ovan inte gäller. Innan Trafikverket beslutar enligt detta ska verket höra dem som anges i 6 kap. 4 § ovan.
  • I 6 kap. 7 § anges att Trafikverket får upplåta del av järnvägsnät som inte bara förvaltas utan även ägs av staten med nyttjanderätt. Det föreslås en hänvisning till förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m. där det finns bestämmelser om upplåtelser. Innan en upplåtelse sker föreslås att Trafikverket ska höra även dem som anges i 4 § ovan.
  • I 6 kap. 7 a § föreslås en ny regel som går ut på att sådan del av järnvägsnät som ägs och förvaltas av staten och som Trafikverket har beslutat att lägga ner enligt 6 eller 6 a § får överlåtas. För överlåtelser gäller förordningen (1996:1190) om överlåtelse av statens fasta egendom, m.m.
  • I 6 kap. 8 § anges Trafikverkets bemyndigande som omfattar 3-7a §§[2].
  • I 6 kap. 13 § anges hur överklagande av 6 och 6a §§[3] får göras.

Förordningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

[1] Denna del av nätet är ny föreslagen ordalydelse i denna del. Nu gällande regel har istället formuleringen järnvägarna.

[2] Endast att även 7 a § omfattas är nytt i denna del.

[3] Endast att även 6 a § omfattas är nytt i denna del.

Yttrande över promemorian Fjärde järnvägspaketet

Förslagen i promemorian genomför fjärde järnvägspaketet i svensk rätt samtidigt som det görs en omstrukturering av stora delar av den befintliga EU-rättsligt grundade järnvägslagstiftningen.

Det fjärde järnvägspaketet består av sammanlagt sex rättsakter[1] (tre förordningar och tre direktiv) och innebär i förhållande till nuvarande krav:

  • ett utvidgat geografiskt tillämpningsområde för harmoniserade krav på järnvägsutrustnings tekniska utformning och driftsäkerhet,
  • ändrade ansöknings-, berednings- och beslutsprocesser för godkännande av järnvägsutrustning,
  • ändrade berednings- och beslutsprocesser för utfärdande och tillbakadragande av säkerhetsintyg för järnvägsföretag,
  • skärpta säkerhetskrav på järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare i förhållande till anlitade leverantörer,
  • utökad roll för den europeiska järnvägsbyrån (ERA) på driftskompatibilitets- och säkerhetsområdena,
  • öppnande av marknaderna för nationella persontransporter på järnväg,
  • ökad användning av konkurrensupphandling av nationella persontransporttjänster på järnväg,
  • samt skärpta krav på organisation och särredovisning för infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag.

Det föreslås vidare att den nu gällande järnvägslagen delas upp i fyra nya lagar: tre som ansluter till respektive direktiv: en järnvägsmarknadslag, en järnvägssäkerhetslag och en järnvägstekniklag samt lagen om nationella järnvägssystem.

[1] Förordning (EU) 2016/796 om Europeiska unionens järnvägsbyrå, direktiv 2016/797/EU om driftskompatibiliteten hos järnvägssystemet inom Europeiska unionen, direktiv 2016/798/EU om järnvägssäkerhet,

förordning (EU) 2016/2337 om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1192/69 om införande av enhetliga regler för järnvägsföretagens redovisning, förordning (EU) 2016/2338 om ändring av förordning (EG) nr 1370/2007 vad gäller öppnandet av marknaden för inrikes persontrafik på järnväg, direktiv 2016/2370/EU om ändring av direktiv 2012/34/EU vad gäller öppnandet av marknaden för inrikes persontrafik på järnväg och styrningen av järnvägsinfrastrukturen

Yttrande över Nya krav på laddinfrastruktur för laddfordon

Remissen innehåller en rapport från Boverket, där det lämnas förslag på författningsändringar med anledning av nyligen gjorda ändringar i energiprestandadirektivet[1]. Det anges att det har införts nya bestämmelser om laddinfrastruktur i energiprestandadirektivets artiklar 8.2-8.8. Begreppet laddinfrastruktur anges omfatta två olika typer av installationer – dels ledningsinfrastruktur (kanaler för elektriska kablar), dels laddningspunkter (den installation som behövs för att fordonet ska kunna laddas). Det anges att energiprestandadirektivet ställer långtgående krav på installation av ledningsinfrastruktur vid nybyggnad och större renoveringar, samt också krav, även om mer återhållsamma sådana, på installationer av laddningspunkter. Med anledning av detta föreslås det ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) samt plan- och byggförordningen (2011:338).

I plan- och bygglagen (2010:900), i det följande PBL, föreslås en ny punkt 11 i 8 kap. 4 § som går ut på att ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om utrustning för laddning av laddfordon. Vidare föreslås att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om att ett krav enligt nämnda punkt 11 i 8 kap. 4 §, på andra byggnader än bostadshus trots 8 kap. 2 och 5 §§ alltid ska uppfyllas[2]. Ändringarna i PBL föreslås träda i kraft den
10 mars 2020. Äldre föreskrifter ska fortfarande gälla för åtgärder som kräver bygglov om ansökan om bygglov har gjorts före den 10 mars 2021 och för åtgärder som kräver anmälan enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 8 § om sådan anmälan har gjorts före denna tidpunkt.

I plan- och byggförordningen (2011:338), i det följande PBF, föreslås en ny 3 kap. 20b § om egenskapskrav avseende utrustning för laddning av laddfordon. För att uppfylla det krav på utrustning för laddning av laddfordon som anges i punkt 11 i 8 kap. 4 § PBL ska bilparkeringar med fler än tio parkeringsplatser som finns i bostadshus eller på tomten till bostadshus vara utrustade med ledningsinfrastruktur för laddning av laddfordon till varje parkeringsplats. Bilparkeringar med fler än tio parkeringsplatser som finns i andra byggnader än bostadshus eller på tomten till andra byggnader än bostadshus ska vara utrustade med minst en laddningspunkt för laddning av laddfordon samt ledningsinfrastruktur för sådan laddning till minst en femtedel av parkeringsplatserna. Dessa krav föreslås endast gälla för byggnader för vilka energi används för att påverka inomhusklimatet.

Vad gäller särskilda krav avseende utrustning för laddning av laddfordon i fråga om redan uppförda byggnader, föreslås att bilparkeringar med fler än tjugo parkeringsplatser som finns i andra byggnader än bostadshus eller på tomten till andra byggnader än bostadshus ska vara utrustade med minst en laddningspunkt för laddning av laddfordon. Kravet föreslås endast gälla byggnader för vilka energi används för att påverka inomhusklimatet.

Kraven som gäller utrustning för laddning av laddfordon föreslås inte behöva uppfyllas vid annan ändring av en byggnad än ombyggnad som omfattar byggnadens elektriska infrastruktur i fall då bilparkeringen är belägen i byggnaden, och ombyggnad som sker i samband med att ändringsåtgärder vidtas på bilparkeringen i fall då bilparkeringen är belägen på tomten till byggnaden.

Boverket föreslås få bemyndigande att meddela föreskrifter för tillämpningen av bestämmelserna om egenskapskrav avseende utrustning för laddning av laddfordon. Ändringarna i PBF föreslås träda i kraft den 10 mars 2020. Det föreslås att bestämmelserna avseende antal laddningspunkter ska tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2025.

[1] Europaparlamentet och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda.
[2] Se plan- och bygglagen (2010:900) för mer information om de befintliga lagrum som det hänvisas till https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan–och-bygglag-2010900_sfs-2010-900

Yttrande över Trafikverkets rapport om längre lastbilar på det svenska vägnätet – för mer hållbara rapporter

Det föreslås följande ändringar i trafikförordningen (1998:1276): En möjlighet att på vissa i föreskrifter utpekade vägar föra fordonståg som är upp till 34,5 meter långa. Trafikverket respektive kommunerna ges, i egenskap av väghållare, bemyndigande att meddela föreskrifter om vilka allmänna vägar som de längre fordonstågen ska få trafikera. Även andra bilar med två eller fler släpvagnar än de som i dag får föras i 80 kilometer i timmen ska få föras i samma hastighet, under förutsättning att fordonen förs på de vägar som utpekats genom föreskrifter av Trafikverket eller kommunen. Ägaren av ett fordon åläggs, vid sidan av föraren, ett ansvar för att den största tillåtna längden för ett fordon inte överskrids. Det föreslås också införandet av ett nytt vägmärke i vägmärkesförordningen (2007:90) i form av ett lokaliseringsmärke för vägvisning av de längre fordonstågen. Det föreslås också en följdändring i förordning (2007:231) om elektroniskt kungörande av vissa trafikföreskrifter.

Yttrande över Inspektion av uppvärmningssystem och luftkonditioneringssystem

Remissen innehåller en rapport upprättad av Boverket och Energimyndigheten. Rapporten är föranledd av ett regeringsuppdrag som gick ut på att föreslå hur svenska byggregler bör kompletteras med krav på inspektion av uppvärmnings- och luftkonditionerings- eller kombinerade rumsuppvärmnings- och ventilationssystem för att uppfylla artiklarna 14 och 15 i energiprestandadirektivet[1]. Myndigheterna skulle också, i enlighet med de nämnda artiklarna, ta fram förslag på krav för att, om det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart, säkerställa att byggnader som inte är avsedda för bostäder och vars uppvärmnings-, luftkonditionerings- eller kombinerade rumsuppvärmnings- och ventilationssystem har en nominell effekt på över 290 kW[2] senast år 2025 är utrustade med system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning.

I remissen föreslås exempelvis att det införs ett krav på inspektion av uppvärmningssystem och luftkonditioneringssystem för de byggnader där systemens nominella effekt överstiger 70 kW. För byggnader som omfattas av krav på energideklaration ska inspektionerna redovisas i energideklarationen. För byggnader som inte energideklareras föreslås att inspektionerna redovisas i ett särskilt protokoll som ska inges till Boverket.

Remissen innehåller förslag till ändringar i följande författningar:

Lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader,
Förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader,
Plan- och bygglagen (2010:900) och
Plan- och byggförordningen (2011:338).

De föreslagna ändringarna träder i kraft den 10 mars 2020, med vissa övergångsregler.

[1] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet.
[2] Förkortning för kilowatt.

Yttrande över Infrastrukturdepartementets förslag till ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner, i fordonsförordningen (2009:211) och förordningen (2001:650) om vägtrafikregister

Förslaget avser en ändring av totalviktsbegreppet i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner så att totalvikten blir en vikt som vid registrering utgår från fordonsägarens behov av lastförmåga. Vidare föreslås att EU-begreppet största tekniska tillåtna vikt med last förs in i lagen om vägtrafikdefinitioner och i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister. Förslaget avser därutöver en ändring i fordonsförordningen (2009:211) så att en ny bestämmelse läggs till om att fordon vars totalvikt ändras måste genomgå en registreringsbesiktning.

Förslag till ändring i luftfartslagen (2010:500), luftfartsförordningen (2010:770) samt i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Rubricerade ärende, ert diarienummer I2019/00525/TM, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit synnerligen begränsat i förhållande till ändringar i Chicagokonventionens bilaga 19 om händelserapporter, antagna av den internationella civila luftfartsorganisationen ICAO. De eventuella effekter av betydelse för berörda företag som förslaget medför får därmed anses härröra från överordnade föreskrifter. Regelrådet väljer med anledning av detta att inte yttra sig i det nu remitterade ärendet.

Alla nyheter