Yttrande över Kontroller på väg (SOU 2021:31)

I remissen ingår förslag till lag om salivprov och ögonundersökning i trafiken. Det föreslås också ändring i polislagen (1984:387), i yrkestrafiklagen (2012:210) och i taxitrafiklagen (2012:211). Vidare föreslås ändring i lagen (2014:1437) om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd. I remissen ingår även förslag till förordning om föreskrifter rörande salivprov och ögonundersökning i trafiken. Därutöver föreslås ändring i förordningen (1998:786) om internationella vägtransporter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i förordningen (2009:236) om en nationell plan för transportinfrastruktur och i yrkestrafikförordningen (2012:237). Det föreslås också ändring i taxitrafikförordningen (2012:238) och i förordningen (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten.

I sak anges förslaget omfatta fyra områden. Det föreslås en samlad organisation och åtgärder för en effektiv kontroll av yrkestrafiken och sanktionsväxling inom yrkestrafikområdet. Vidare föreslås sållningsprov för narkotika i trafiken, det vill säga ett rutinmässigt prov utan krav på misstanke om brott och det lämnas förslag avseende trafiksäkerhetskontrollanter som utför nykterhetskontroller. De första två områdena anges vara avgränsade till yrkestrafiken medan de två andra omfattar all trafik på väg. När det gäller trafiksäkerhetskontrollanterna så gäller detta ett förslag som har förordats av Polismyndigheten och Trafikverket om att en sådan yrkeskategori skulle införas. Utredningen har analyserat frågan men förordar inte att ett system med sådana kontrollanter införs. I enlighet med utredningens direktiv har emellertid ett förslag till hur ett regelverk för sådana kontrollanter skulle se ut, m.m. tagits fram.

Regelrådets analys fokuserar på de delar av förslaget som kan antas ge effekter av betydelse för företag.

Yttrande över Otillåtna cabotagetransporter och beställaransvar

I remissen ingår förslag till ändring i förordningen (1998:786) om internationella vägtransporter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Ändringen anges innebära att det preciseras vad som avses med en cabotagetransport. Vidare föreslås en höjning av sanktionsavgiften vid överträdelser av reglerna om cabotagetransporter. Slutligen föreslås vissa justeringar av ansvaret för beställare av internationella vägtransporter och cabotagetransporter. Mer specifikt anges att förslaget innebär att det med en cabotagetransport ska avses en transport av gods från avsändare till mottagare enligt transporthandlingar som beskriver köruppdraget. En cabotagetransport ska få innefatta antingen flera lastningsställen och ett lossningsställe eller ett lastningsställe och flera lossningsställen. Om cabotagetransporten innefattar flera lastningsställen och ett lossningsställe, ska mottagaren vara den slutliga godsmottagare som finns angiven på fraktsedeln. Om cabotagetransporten innefattar flera lossningsställen och ett lastningsställe, ska avsändaren vara den ursprungliga godsavsändare som finns angiven på fraktsedeln. Det transportföretag som utför en cabotagetransport i strid med villkoren i godsförordningen ska påföras en sanktionsavgift om 60 000 kronor. Om internationell gods- eller persontrafik inom EES bedrivs utan tillstånd eller om en inrikes transport utförs i strid med villkoren för sådan trafik i EU:s gods- eller bussförordningar, döms den som yrkesmässigt för egen eller annans räkning har beställt transporten till böter, om han eller hon

·       vid tidpunkten för beställningen kände till eller hade skälig anledning att anta att tillstånd saknades eller att villkoren i nämnda EU-förordningar inte var uppfyllda, eller

·       beställt transporten av trafikutövaren och uppsåtligen eller av oaktsamhet inte kontrollerat innehavet av tillstånd vid tidpunkten för transporten på ett sätt som skäligen kan begäras.

Regelrådets utgångspunkt vid granskning är normalt sett att fokusera på beskrivningen av de effekter som uppstår för företag som följer de föreslagna reglerna, snarare än justeringar i nivån på sanktioner för de som inte gör det. Detta har också varit styrande vid utformningen av detta yttrande.

Yttrande över Energimarknadsinspektionens rapport med förslag för genomförande av EU-lagstiftning på elmarknadsområdet när det gäller oberoende aggregatorer

Remissen innehåller förslag till ändring i ellagen (1997:857) och förslag till ändring i förordningen (1999:716) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el.

Förslaget anges innebära att balansansvar för el kan hanteras på två sätt. Dels gör regeländringen det möjligt att ha en balansansvarsmodell med flera balansansvariga kopplade till samma uttags- eller inmatningspunkt, dels möjliggörs en modell där en aggregator tar ekonomiskt ansvar för de obalanser aggregeringen orsakar genom ett system för ekonomisk kompensation mellan parter. Det föreslås också att Affärsverket svenska kraftnät får ett bemyndigande i lag att ta fram metoden för kompensationsmekanismen och ett uppdrag om hur modellerna ska införas på elmarknaderna.

Yttrande över Genomförande av ändringar i energieffektiviseringsdirektivet om värme, kyla och tappvarmvatten för hushållsbruk (promemoria)

Remissen innehåller förslag till fjärrkylelag och till lag om energimätning i byggnader samt förslag till ändring i fjärrvärmelagen (2008:263).

Det anges att den nya fjärrkylelagen innehåller regler om mätning och debitering av fjärrkyla samt om rapportering av faktureringsinformation och information om energianvändningen. Vidare anges förslaget innebära att lagen (2014:267) om energimätning i byggnader ersätts av en ny lag. Den nya lagen anges innehålla regler om individuell mätning och debitering av värme och tappvarmvatten för hushållsbruk samt om rapportering av faktureringsinformation och information om energianvändningen. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Promemorian Genomförande av direktivet om elektroniska vägtullssystem

Rubricerade ärende, ert diarienummer I2021/01052, har remitterats till Regelrådet.

 

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över delbetänkandet Vem kan man lita på? Enkel och ändamålsenlig användning av betrodda tjänster i den offentliga förvaltningen (SOU 2021:9)

Utredningen om betrodda tjänster föreslår en utökning av den svenska tillitsförteckningen genom att även tillåta att icke kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster förs upp på listan. I dag innehåller förteckningen, i enlighet med de krav som ställs i förordning (EU) 910/2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden (eIDAS-förordningen), kvalificerade tillhandahållare av betrodda tjänster och betrodda tjänster som de tillhandahåller. Förslaget innebär att alla tjänster som skapar och validerar avancerade elektroniska underskrifter eller stämplar ska få föras upp på förteckningen efter en ansökningsprocess som innefattar en kontroll av om de uppfyller vissa kriterier och tekniska krav. Post- och telestyrelsen (PTS) föreslås rätten att närmare föreskriva om sådana krav. Utredningen föreslår vidare att Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) ska tillhandahålla en nationell valideringstjänst som ska vara tillgänglig för statliga myndigheter, kommuner, regioner, offentligt styrda organ och privata aktörer som yrkesmässigt bedriver verksamhet som till någon del är offentligt finansierad inom vissa utpekade områden, särskilt inom utbildnings-, vård- och omsorgssektorerna. Det ska finnas både en central version och en möjlighet att ha lokalt installerade versioner av tjänsten. Utredningen föreslår även bland annat utökat stöd till myndigheter och enskilda och ett ökat deltagande i standardiseringsarbetet. Förslagen innebär ändringar i lagen (2016:561) och förordningen ((2016:576) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering samt ändringar i instruktionerna för DIGG och PTS som föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Europeiska kommissionens förslag till förordning om harmoniserade regler för artificiell intelligens, Proposal for a Regulation laying down harmonised rules on artificial intelligence (artificial intelligence act) and amending certain union legislative acts (Com(2021) 206)

Rubricerade ärende, ert diarienummer I2021/01304, har remitterats till Regelrådet.

 

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Yttrande över förordning om ändring i förordningen (2011:1088) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen

Förslaget har tagits fram med anledning av genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och med anledning av förslagen i propositionen Hållbarhetskriterier – genomförande av det omarbetade förnybartdirektivet (prop. 2020/21:185). Remissen innefattar enbart remissmissiv och förslag till ny förordning.

I sak innebär förslaget att hållbarhetskriterier införs för fasta och gasformiga biobränslen som används för produktion av el, värme, kyla och bränslen i anläggningar med en sammanlagd installerad tillförd effekt på minst 20 megawatt för fasta biobränslen och på minst 2 megawatt för gasformiga biobränslen. Både s.k. markkriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp införs för dessa bränslen. Vidare höjs kraven på minskade växthusgasutsläpp för biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras i anläggningar som har tagits i drift efter den 31 december 2020. Det införs därtill särskilda hållbarhetskriterier för att skogsbiomassa som används för produktion av biodrivmedel och biobränslen ska anses som hållbar.

Yttrande över betänkandet Motorfordonspooler – på väg mot ökad delning av motorfordon (SOU 2020:22)

Betänkandet innehåller förslag till införande av ny lag om motorfordonspooler. Det föreslås att lagen ska innehålla en syftesbestämmelse, där det framgår att lagen ska syfta till att främja användning av motorfordonspooler och därigenom bidra till omställningen till ett transporteffektivt samhälle.

En definition av motorfordonspool införs i den nya lagen, där det framgår att motorfordonspool ska avse en tjänst, där registrerade användare delar på användningen av ett eller flera motorfordon med undantag för mopedklass II, om

1.       Tjänsten är allmänt tillgänglig,

2.       Fordonet eller fordonen kan hyras under begränsad tid och där minsta hyrestid ska vara en timme eller kortare,

3.       Hyresavtal inte ingås vid varje användningstillfälle, och

4.       Tjänsten tillhandahålls av en juridisk person och den juridiska personen är registrerad som ägare till fordonen i vägtrafikregistret.

Vad som sägs om ägaren av ett fordon ska tillämpas på innehavaren, när det är fråga om fordon som innehas på grund av kreditköp med förbehåll om återtagande rätt, eller med nyttjanderätt för en bestämd tid om minst ett år. Fordonsbeteckningarna i den nya lagen ska ha samma betydelse som i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner och förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner.

 

Det föreslås också att det ska vara möjligt att meddela föreskrifter om miljö- och trafiksäkerhetskrav för delningsfordon.

Enligt förslaget ska kommunen ges möjlighet att genom lokala trafikföreskrifter reservera parkeringsplatser för delningsfordon på allmän platsmark (gatumark). På sådana parkeringsplatser ska andra fordon inte få parkeras eller stannas annat för på- eller avstigning. Frågor om parkeringstillstånd för delningsfordon ska, enligt förslaget, prövas av kommunen.

Enligt förslaget ska tilläggstavlan T22 Text användas för att märka ut parkeringsplatser för delningsfordon.

Det föreslås att Trafikverket ska ges i uppdrag att tillsammans med Konsumentverket och Naturvårdsverket genomföra informationsinsatser för att öka kunskapen hos konsumenter om motorfordonspooler och hur dessa kan bidra till ett mer hållbart resande.

Yttrande över departementspromemorian Uppdrag om översyn av lagstiftningen om flyttning av fordon m.m. (Ds 2020:20)

Promemorian innehåller följande:

Förslag om att ett fordon får flyttas om det är uppställt i strid mot föreskrifter om stannande eller parkering, eller mot förbud eller villkor enligt lagen om kontrollavgift vid olovlig parkering, och fordonets ägare har fordonsrelaterade skulder som sammanlagt uppgår till mer än 5 000 kronor. Med fordonsrelaterade skulder avses obetalda och förfallna felparkeringsavgifter, trängselskatter, fordonsskatter eller infrastrukturavgifter. Fordon som är uppställt i strid mot föreskrifter om stannande eller parkering och som är belagt med körförbud, användningsförbud på grund av obetald fordonsskatt eller som enligt uppgift i vägtrafik-registret saknar föreskriven trafikförsäkring, ska kunna flyttas omedelbart.

Det ska införas en enhetlig definition av uttrycket fordonets ägare i flyttningslagen. Med fordonets ägare ska avses:

–          för fordon upptagna i vägtrafikregistret eller motsvarande utländska register, den som är antecknad som fordonets ägare i registret vid tidpunkten för beslut om flyttning, och

–          för oregistrerade fordon, den civilrättsliga ägaren.

Vad som sägs i lagen om ägare av fordon gäller, i fråga om fordon som innehas på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller som innehas med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år, innehavaren och i fråga om avregistrerat fordon, den som senast varit antecknad som fordonets ägare. Uttrycket ”ägaren” i lagen (1982:129) respektive förordningen (1082:198) om flyttning av fordon i vissa fall (LFF respektive FFF) ska ändras till ”fordonets ägare”.

Ett fordon som förvaras på särskild uppställningsplats tillfaller kommunen om beslutet om flyttning har verkställts av en kommunal myndighet och i annat fall staten om ägaren inte har hämtat fordonet inom en månad efter det att kungörelse skedde. I syfte att minska myndigheternas kostnader för fordonsflyttningsverksamheten ska ett tydligare ansvar för den registrerade fordonsägaren införas, uppställningstiderna ska förkortas och fordonsägaren ska åläggas en utökad ersättningsskyldighet för flyttningskostnader. En fordonsägares ersättningsskyldighet enligt 13 § FFF ska även omfatta kostnader för försäljning av ett fordon. Fordonsägarens ersättningsskyldighet för kungörelsekostnader enligt 13 § första stycket 6 FFF ska tas bort.

Uttrycket ”Trafikverkets region” i FFF ska ändras till ”Trafikverket”. Trafikverkets befogenheter att flytta fordon enligt flyttningslagstiftningen ska utökas till att även omfatta flyttning i anslutning till allmän väg och flyttningsgrunderna i 2 § 1, 4 och 6 FFF.

Om en försäljning kan förväntas ge ett överskott efter avräkning av kostnaderna enligt 7 § LFF ska ett fordon som tillfaller kommunen eller staten enligt 6 § LFF säljas. Har ett fordon sålts, ska likviden tillgodoräknas fordonets ägare genom avräkning mot kostnaderna enligt 7 § LFF och, om fordonet har flyttats med stöd av 2 a § LFF, fordonsägarens fordonsrelaterade skulder. Avräkning ska i första hand ske mot de äldsta skulderna. Eventuellt kvarstående likvid ska utbetalas till fordonets ägare. Om en försäljning inte kan förväntas ge ett överskott ska fordonet skrotas.

Transportstyrelsen ska inte registrera ett ägarbyte om den nya ägaren har fordonsrelaterade skulder som sammanlagt uppgår till mer än 50 000 kr. I den totala skulden ska inte räknas in skatt eller avgift för vilken anstånd med betalningen gäller. Med fordonsrelaterade skulder avses obetalda och förfallna felparkeringsavgifter, trängselskatter, fordonsskatter eller infrastrukturavgifter. Transportstyrelsen får i enskilda fall besluta om undantag från bestämmelsen om att inte registrera ett ägarbyte. Ett beslut om undantag får förenas med villkor, och meddelas endast om det finns särskilda skäl och undantaget inte innebär en fara för trafiksäkerheten. Transportstyrelsens beslut att vägra registrera en fordonsägare ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol.

Alternativ till förslaget att vägra ägarbyte vid skulder över 50 000 kronor:

Ett registrerat fordon får endast användas om den registrerade fordonsägaren betalar sina fordonsrelaterade skulder inom föreskriven tid. Ett ägarbundet användningsförbud inträder när den totala skulden uppgår till mer än 50 000 kr. I den totala skulden ska inte räknas in skatt eller avgift för vilken anstånd med betalningen gäller. Ett fordon som omfattas av ett ägarbundet användningsförbud kan omhändertas av Polismyndigheten. Med fordonsrelaterade skulder avses obetalda och förfallna skulder avseende felparkeringsavgifter, trängselskatter, fordonsskatter eller infrastrukturavgifter. Ett ägarbundet användningsförbud gäller till dess att fordonsägarens totala skuld är betald, eller ett ägarbyte av fordonet har registrerats. Transportstyrelsen får i enskilda fall besluta om undantag från bestämmelsen om ett ägarbundet användningsförbud. Ett beslut om undantag får förenas med villkor, och meddelas endast om det finns särskilda skäl och undantaget inte innebär en fara för trafiksäkerheten. Uppgift om ett ägarbundet användningsförbud bör föras in i vägtrafikregistret. Det bör också införas nya tillåtna sökbegrepp. Det behövs inget sekretesskydd för uppgiften om ett ägarbundet användningsförbud. Ett automatiskt inträtt ägarbundet användningsförbud ska inte kunna överklagas.

Bestämmelserna om ett ägarbundet användningsförbud ska föras in i de befintliga författningarna om fordons registrering och användning.

Det ska införas en ny lag som ger Polismyndigheten möjlighet att omhänderta och under vissa förutsättningar skrota ett fordon om fordonets ägare har stora fordonsrelaterade skulder.

Alternativ 1: Polismyndigheten får omhänderta ett fordon om fordonets ägare har fordonsrelaterade skulder som sammanlagt uppgår till mer än 50 000 kronor.

Alternativ 2: Polismyndigheten får omhänderta ett fordon om fordonet omfattas av ett ägarbundet användningsförbud.

En polisman som har beslutat om ett omhändertagande ska skyndsamt anmäla det till sin förman, som omedelbart ska pröva om omhändertagandet ska bestå.

Med fordonsrelaterade skulder avses obetalda och förfallna skulder avseende felparkeringsavgifter, trängselskatter, fordonsskatter och infrastrukturavgifter. Med fordonets ägare avses den som är antecknad som fordonets ägare i vägtrafikregistret eller motsvarande utländska register vid tidpunkten för Polismyndighetens beslut. I fråga om fordon som innehas på grund av kreditköp med förbehåll om återtaganderätt eller som innehas med nyttjanderätt för bestämd tid om minst ett år, den som är innehavare och i fråga om avregistrerat fordon, den som senast varit antecknad som fordonets ägare. Om fordonets ägare inte har fyllt 18 år, den förmyndare som har registrerats i vägtrafikregistret. Detta gäller dock inte om den underårige har förarbehörighet för fordonet, eller, i fråga om ett släpfordon, om den underårige har förarbehörighet för ett fordon som kan dra släpfordonet.

Polismyndigheten ska underrätta Kronofogdemyndigheten om ett omhändertagande. Om ett exekutivt förfarande har inletts ska vidare åtgärder inte vidtas så länge det förfarandet pågår. Handläggningen av omhändertagandet ska återupptas om det exekutiva förfarandet avslutas utan att fordonet säljs eller om verkställighet inte sker i fordonet.

Polismyndigheten får besluta att ett fordon som har omhändertagits ska skrotas omedelbart om fordonets värde vid omhändertagandet understiger en femtedel av det då gällande prisbasbeloppet. En polisman som har beslutat om omedelbar skrotning ska skyndsamt anmäla det till sin förman, som omedelbart ska pröva om beslutet ska bestå. Ett fordon får skrotas omedelbart även om fordonet inte tillhör den person som använde fordonet vid omhändertagandet.

En åtgärd enligt lagen får vidtas endast om det är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Måste tvång tillgripas, ska detta ske endast i den form och den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet ska uppnås.

Föraren, annan från vilken fordonet omhändertagits och fordonets ägare ska snarast delges beslutet om omhändertagande eller skrotning och underrättas om hur fordonet kan komma att hanteras. Underrättelse av möjligheten att begära omprövning ska också ske. Om fordonets ägare inte kan anträffas, ska Polismyndigheten kungöra underrättelsen genom anslag i sina lokaler. Fordonets ägare ska anses delgiven underrättelsen inom en månad efter det att kungörelse skett.

Fordonets ägare är skyldig att ersätta kostnaden för omhändertagandet och de övriga åtgärder som vidtagits med stöd av lagen. Föremål som finns på eller i ett fordon anses vid tillämpningen av lagen höra till fordonet. Ett omhändertagande ska upphöra så snart det inte längre finns skäl för åtgärden. Har skälen för åtgärden upphört, ska Polismyndigheten upphäva omhändertagandet eller beslutet om omedelbar skrotning. Om ett omhändertagande består, behöver fordonet inte lämnas ut förrän kostnaderna för omhändertagandet och alla de fordonsrelaterade skulder som fordonets ägare är betalningsansvarig för har betalats.

Ett omhändertaget fordon tillfaller Polismyndigheten 1. om fordonet inte har hämtats ut inom en månad från det att delgivning av underrättelse skett, eller 2. vid den senare tidpunkt när domstols avgörande om att åtgärden ska bestå fått laga kraft. Ett fordon som tillfaller Polismyndigheten ska hanteras på det sätt som anges i lagen om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m. (förfarandelagen). Fordon som omhändertagits ska enligt förfarandelagen finnas tillgängligt hos Polismyndigheten för avhämtning i minst en månad efter delgivning av underrättelse. Om ett omhändertagande upphör ska fordonet lämnas ut till den från vilken fordonet omhändertogs, om det inte finns särskilda skäl att lämna det till någon annan. Om fordonet inte hämtas ut när ett omhändertagande har upphört, tillämpas lagen om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m. (förfarandelagen). Om ett omhändertagande upphör ska föraren, annan från vilken fordonet omhändertagits och fordonets ägare underrättas om att beslutet har upphört att gälla och om hur fordonet kan komma att hanteras. Fordon som omhändertagits ska enligt förfarandelagen finnas tillgängligt hos Polismyndigheten för avhämtning i minst en månad efter delgivning av underrättelse. Det ska föras protokoll över beslut enligt lagen.

Om föraren eller fordonets ägare skriftligen begär det, ska Polismyndigheten skyndsamt ompröva ett beslut om omhändertagande eller omedelbar skrotning. Myndigheten får besluta att åtgärden ska bestå eller att den ska upphöra. Polismyndighetens beslut ska vara skriftligt och, om myndigheten finner att åtgärden ska bestå, innehålla de skäl som beslutet grundas på. Föraren och fordonets ägare ska underrättas om beslutet och hur det kan överklagas. Ett beslut som innebär att åtgärden ska bestå får överklagas skriftligen till den tingsrätt inom vars domkrets åtgärden vidtagits utan begränsning till viss tid. Andra beslut enligt lagen får inte överklagas. Vid domstolens handläggning tillämpas lagen om domstolsärenden. Domstolen får besluta att åtgärden ska bestå eller att den ska upphöra.

Polismyndighetens får meddela ytterligare föreskrifter för verkställigheten av lagen. Den nya regleringen ska placeras i en ny lag.

Ett fordon som har sålts vid en exekutiv försäljning eller vid en försäljning med stöd av 6 § LFF får inte tas i anspråk för skulder som uppkommit före eller samma dag som försäljningen. Uppgifter om överlåtelsedatum och att fordonet inte kan tas i anspråk för vissa skulder ska föras in i vägtrafikregistret efter anmälan av försäljande myndighet.

Yttrande över Minskade anslutningskostnader för elproduktion till havs (promemoria)

I remissen ingår förslag till ändring i förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät.

 

Förslaget innebär att det anges att Affärsverket svenska kraftnät ska bygga ut transmissionsnätet till områden inom Sveriges sjöterritorium där det finns förutsättningar för att ansluta flera elproduktionsanläggningar och där en sådan utbyggnad främjar uppfyllelsen av Sveriges mål om förnybar elproduktion.

Yttrande över promemorian Förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis

Enligt remissen föreslås följande lag och förordning utgå:

Lag om ändring i lagen (2021:23) om ändring i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens samt förordningen (2021:219) om ändring i förordningen (2007:1470) om yrkesförarkompetens.

Följande lag och förordning ersätter:

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens samt förslag till förordning om ändring i förordningen (2007:1470) om yrkesförarkompetens.

I promemorian föreslås ett förlängt bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om förlängd giltighetstid för yrkeskompetensbevis. Det föreslås också att sådana föreskrifter införs i förordningen om yrkesförarkompetens. Utöver detta föreslås att de utökade möjligheterna till distansutbildning förlängs.

Avgifter för information i elektronisk form (SOU 2020:82)

Rubricerade ärende, ert diarienummer I2021/03462, har remitterats till Regelrådet.

 

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Säker och kostnadseffektiv it-drift – rättsliga förutsättningar för utkontraktering (SOU 2021:1)

Rubricerade ärende, ert diarienummer I2021/00342, har remitterats till Regelrådet.

 

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Auktorisationssystem för elektronisk identifiering och för digital post

Promemorian innehåller förslag till lag om auktorisationssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering och för digital post. Vidare innehåller promemorian förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar med flera. Det föreslås att lagen (2013:311) om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering ska ersättas av auktorisationssystem för sådana tjänster och att regleringen ska utvidgas till att omfatta digital post. Det föreslås vidare att en myndighet ska tillhandahålla auktorisationssystemet och att offentliga aktörer, mot en avgift, ska få använda tjänsterna i sina digitala tjänster. Enskilda ska vidare få välja vilken leverantör som ska utföra tjänsten för deras räkning. Förslaget innebär bland annat att leverantörerna endast behöver ha att göra med en offentlig aktör och att alla leverantörer som är intresserade av att tillhandahålla tjänster och som uppfyller uppställda krav för godkänns för deltagande i ett auktorisationssystem. Vidare föreslås att kretsen av offentliga aktörer ska utökas till att även omfatta aktörer som bedriver helt eller delvis offentligt finansierad verksamhet.

Yttrande över Hållbarhetskriterier – genomförande av det omarbetade förnybartdirektivet (promemoria)

Remissen innehåller förslag till ändringar i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen, i lagen (2011:1200) om elcertifikat och i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

I sak innebär förslaget att hållbarhetskriterier införs för fasta och gasformiga biobränslen som används för produktion av el, värme, kyla och bränslen i anläggningar med en sammanlagd installerad tillförd effekt på minst 20 megawatt för fasta biobränslen och på minst 2 megawatt för gasformiga biobränslen. Både s.k. markkriterier och kriterier för minskade växthusgasutsläpp införs för dessa bränslen. Vidare höjs kraven på minskade växthusgasutsläpp för biodrivmedel och flytande biobränslen som produceras i anläggningar som har tagits i drift efter den 31 december 2020. Det införs därtill särskilda hållbarhetskriterier för att skogsbiomassa som används för produktion av biodrivmedel och biobränslen ska anses som hållbar.

Yttrande över Ökade incitament för kostnadseffektiva lösningar i elnätsverksamhet (promemoria) och Kapacitetsutmaningen i elnäten (rapport)

Remissen innehåller förslag till ändringar i ellagen (1997:857) och förslag till ändring i förordning (2018:1520) om intäktsram för elnätsverksamhet.

I sak innebär förslaget följande.

I promemorian Ökade incitament för kostnadseffektiva lösningar i elnätsverksamhet, som tillkommit på initiativ av Energimarknadsinspektionen (Ei), anges förslag till lagändring som gör det möjligt att införa incitament för nätföretagen i regleringen som styr mot andra lösningar än traditionella nätinvesteringar när det är motiverat för att uppnå kostnadseffektivitet i nätverksamheten på sikt.

Rapporten Kapacitetsutmaningen i elnäten bygger på ett regeringsuppdrag att analysera kapacitetsbristen i elnäten ur flera perspektiv. Den utmynnar i två förslag till lagändringar. Det första handlar om förtydligad anslutningsplikt vid kapacitetsbrist. I dag är kapacitetsbrist ett särskilt skäl som tillåter att nätkoncessionshavare får neka anslutning. Ei föreslår därför ett förtydligande i ellagen om att nätkoncessionshavaren inte får åberopa kapacitetsbrist som kan åtgärdas med andra samhällsekonomiskt motiverade insatser, såsom flexibilitetsresurser, än utbyggnad av nätet.

Det andra förslaget innebär ökad föreskriftsrätt för Ei avseende undantag från 24-timmarskravet. I dag finns ett krav om att elavbrott inte får överstiga 24 timmar. Förslaget skulle göra det möjligt att reglera i vilka fall undantag från detta krav får ske.

Transportstyrelsens promemoria Utredning av säkerhetshöjande åtgärder för korta dragbilar

Rubricerade ärende, ert diarienummer I2020/02599, har remitterats till Regelrådet.

 

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över promemoria Kompletterande bestämmelser om kör- och vilotider

Promemorian innehåller förslag till förordning om ändring i förordningen (2004:865) om kör- och vilotider samt färdskrivare, m.m. De bestämmelser som föreslås avser framförallt ansvar för förare och transportföretag vid överträdelser av de nya reglerna om kör- och vilotider som införts på EU-nivå. Det föreslås också bland annat att bevis om att transportföretaget betalat för inkvarteringen ska bevaras och på begäran göras tillgängliga för behörig kontrolltjänsteman. Vidare föreslås att det ska bli möjligt att påföra utländska transportföretag sanktionsavgifter vid överträdelser genom att det införs bestämmelser om att polisman och bilinspektör ska besluta om förskott för sådana avgifter vid en vägkontroll. Om förskottet inte betalas vid kontrollen får fordonet eller fordonståget inte fortsätta färden.

Yttrande över Reduktionsplikt för bensin och diesel –kontrollstation (promemoria)

I remissen ingår förslag till lag om ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp i vissa fossila drivmedel.

I sak anges förslaget innebära nya reduktionsnivåer till och med 2030 för bensin och diesel. Möjligheten att uppfylla reduktionsplikten med egna eller förvärvade överskott av utsläppsminskningar utökas och i viss utsträckning ska sådana överskott kunna sparas till påföljande år. I promemorian finns också förslag om att höja maxgränsen för den förseningsavgift som ska tas ut om en redovisning av reduktionsplikten inte görs i rätt tid.

Alla nyheter