Yttrande över Trafikverkets rapport om längre lastbilar på det svenska vägnätet – för mer hållbara rapporter

Det föreslås följande ändringar i trafikförordningen (1998:1276): En möjlighet att på vissa i föreskrifter utpekade vägar föra fordonståg som är upp till 34,5 meter långa. Trafikverket respektive kommunerna ges, i egenskap av väghållare, bemyndigande att meddela föreskrifter om vilka allmänna vägar som de längre fordonstågen ska få trafikera. Även andra bilar med två eller fler släpvagnar än de som i dag får föras i 80 kilometer i timmen ska få föras i samma hastighet, under förutsättning att fordonen förs på de vägar som utpekats genom föreskrifter av Trafikverket eller kommunen. Ägaren av ett fordon åläggs, vid sidan av föraren, ett ansvar för att den största tillåtna längden för ett fordon inte överskrids. Det föreslås också införandet av ett nytt vägmärke i vägmärkesförordningen (2007:90) i form av ett lokaliseringsmärke för vägvisning av de längre fordonstågen. Det föreslås också en följdändring i förordning (2007:231) om elektroniskt kungörande av vissa trafikföreskrifter.

Yttrande över Inspektion av uppvärmningssystem och luftkonditioneringssystem

Remissen innehåller en rapport upprättad av Boverket och Energimyndigheten. Rapporten är föranledd av ett regeringsuppdrag som gick ut på att föreslå hur svenska byggregler bör kompletteras med krav på inspektion av uppvärmnings- och luftkonditionerings- eller kombinerade rumsuppvärmnings- och ventilationssystem för att uppfylla artiklarna 14 och 15 i energiprestandadirektivet[1]. Myndigheterna skulle också, i enlighet med de nämnda artiklarna, ta fram förslag på krav för att, om det är tekniskt och ekonomiskt genomförbart, säkerställa att byggnader som inte är avsedda för bostäder och vars uppvärmnings-, luftkonditionerings- eller kombinerade rumsuppvärmnings- och ventilationssystem har en nominell effekt på över 290 kW[2] senast år 2025 är utrustade med system för fastighetsautomation och fastighetsstyrning.

I remissen föreslås exempelvis att det införs ett krav på inspektion av uppvärmningssystem och luftkonditioneringssystem för de byggnader där systemens nominella effekt överstiger 70 kW. För byggnader som omfattas av krav på energideklaration ska inspektionerna redovisas i energideklarationen. För byggnader som inte energideklareras föreslås att inspektionerna redovisas i ett särskilt protokoll som ska inges till Boverket.

Remissen innehåller förslag till ändringar i följande författningar:

Lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader,
Förordningen (2006:1592) om energideklaration för byggnader,
Plan- och bygglagen (2010:900) och
Plan- och byggförordningen (2011:338).

De föreslagna ändringarna träder i kraft den 10 mars 2020, med vissa övergångsregler.

[1] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet.
[2] Förkortning för kilowatt.

Yttrande över Infrastrukturdepartementets förslag till ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner, i fordonsförordningen (2009:211) och förordningen (2001:650) om vägtrafikregister

Förslaget avser en ändring av totalviktsbegreppet i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner så att totalvikten blir en vikt som vid registrering utgår från fordonsägarens behov av lastförmåga. Vidare föreslås att EU-begreppet största tekniska tillåtna vikt med last förs in i lagen om vägtrafikdefinitioner och i förordningen (2001:650) om vägtrafikregister. Förslaget avser därutöver en ändring i fordonsförordningen (2009:211) så att en ny bestämmelse läggs till om att fordon vars totalvikt ändras måste genomgå en registreringsbesiktning.

Förslag till ändring i luftfartslagen (2010:500), luftfartsförordningen (2010:770) samt i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Rubricerade ärende, ert diarienummer I2019/00525/TM, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit synnerligen begränsat i förhållande till ändringar i Chicagokonventionens bilaga 19 om händelserapporter, antagna av den internationella civila luftfartsorganisationen ICAO. De eventuella effekter av betydelse för berörda företag som förslaget medför får därmed anses härröra från överordnade föreskrifter. Regelrådet väljer med anledning av detta att inte yttra sig i det nu remitterade ärendet.

Yttrande över Förbättrat genomförande av EU-direktivet om energieffektivitet – Individuell mätning av värme och tappvarmvatten i befintlig bebyggelse

Promemorian innehåller förslag till ändring i förordningen (2014:348) om energimätning i byggnader.

Det föreslås att den som äger ett flerbostadshus i Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län som har en energiprestanda uttryckt som ett primärenergital över 180 kWh/m2 och år ska installera system för individuell mätning och debitering av den energi som används för en lägenhets inomhusklimat. För landets övriga län föreslås motsvarande krav om primärenergitalet överstiger 200 kWh/m2 och år.
Detta ska inte gälla om det inte är tekniskt genomförbart eller proportionellt i förhållande till möjliga energibesparingar att installera system för individuell mätning och debitering i flerbostadshuset, eller andra konkreta, planerade energieffektiviserande åtgärder kommer att medföra att flerbostadshuset inte längre omfattas av kravet på sådana system.

Vidare föreslås att den som för egen räkning utför eller låter utföra en sådan ombyggnad av ett flerbostadshus som innefattar en ny installation av tappvarmvatten eller en väsentlig ändring av befintliga sådana installationer ska i samband med ombyggnaden installera system för individuell mätning och debitering av varje lägenhets förbrukning av tappvarmvatten. Detta gäller inte om det inte är tekniskt genomförbart eller proportionellt i förhållande till möjliga energibesparingar att installera system för individuell mätning och debitering i flerbostadshuset.

Slutligen föreslås bemyndiganden till Boverket att meddela föreskrifter om beräkningen av primärenergital som gränsvärde, samt ytterligare föreskrifter om kriterier för teknisk genomförbarhet, proportionalitet och energieffektiviserande åtgärder. För det fall att frågorna regleras i föreskrifter som Boverket har meddelat ska de ge tillsynsvägledning till de kommunala nämnder som utövar tillsyn i de nämnda frågorna.

Ändringarna som rör vad som gäller om man äger ett flerbostadshus i Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län, samt de föreslagna kraven avseende ombyggnad föreslås träda i kraft den 1 juli 2021 respektive tillämpas första gången på sådana åtgärder för vilka ansökan om bygglov eller anmälan görs efter den 1 juli 2021. I övrigt föreslås ändringarna träda i kraft den 1 december 2019.

Transportstyrelsens hemställan om ändring i Fartygssäkerhetsförordningen och Sjötrafikförordningen

Rubricerade ärende, ert diarienummer I2019/00635/TM, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

 

Yttrande över Biojet för flyget (SOU 2019:11)

Remissen innehåller förslag till ändring i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen och ändring i lagen (2017:1201) om minskning av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin, dieselbränslen och flygfotogen[1]. Vidare föreslås ändring i förordningen (2018:195) om reduktion av växthusgasutsläpp genom inblandning av biodrivmedel i bensin och dieselbränslen.

I sak innebär författningsförslaget att drivmedelsleverantörer ska minska växthusgasutsläppen från flygfotogen genom att blanda in biodrivmedel. Utsläppen räknas utifrån ett livscykelperspektiv och det används ett schablonvärde för livscykelutsläppen från fossil flygfotogen. Livscykelutsläppen för biodrivmedel beräknas däremot enligt den metod som framgår av förnybartdirektivet[2] och blir därigenom olika beroende på typ av råvara och tillverkningsprocess. Vilken volymandel biodrivmedel som krävs för att uppfylla reduktionsplikten beror på växthusgasutsläppen i ett livscykelperspektiv från de biodrivmedel som används och lägre livscykelutsläpp innebär således att en mindre volymandel krävs[3]. Om reduktionsplikten inte uppfylls ska drivmedelsleverantören betala en s.k. reduktionspliktsavgift som föreslås vara 6 kr per kilogram koldioxidekvivalenter. Utredningen har lagt förslag på reduktionsnivåer för åren 2021 till 2030. Nivån ökar från att motsvara ungefär 1 volymprocent 2021 till att motsvara ungefär 30 volymprocent 2030.

Utöver förslaget till reduktionsplikt för flygfotogen innehåller remissen en rad förslag till myndighetsuppdrag m.m. Dessa förslag avser inte författningsändringar och ingår därmed inte i Regelrådets granskning.

[1] Författningsförslaget är indelat i en rad delförslag, där det första innebär att bränslet flygfotogen läggs in i lagens rubrik och i andra uppräkningar i lagen.
[2] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning).
[3] Och vice versa.

Ändrat gasmarknadsdirektiv med nya bestämmelser om transmissionsledningar mellan EU och tredjeland (promemoria

Rubricerade ärende, ert diarienummer I2019/01842/E, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Alla nyheter