Utkast till lagrådsremiss Skärpta straff för de allvarligaste formerna av immaterialrättsintrång

Rubricerade ärende, ert diarienummer Ju2019/03948/L3, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Särskilda regler om uppehållstillstånd vid ett avtalslöst brexit

Promemorian innehåller förslag till författningsändringar för att underlätta för brittiska medborgare i Sverige vid ett avtalslöst brexit. Det föreslås ändringar i utlänningslagen (2005:716) och utlänningsförordningen (2006:97), samt att det föreslås en ny förordning om uppehållstillstånd för vissa brittiska medborgare och deras familjemedlemmar.

Den föreslagna ändringen i utlänningslagen (2005:716) är ett bemyndigande att regeringen får meddela föreskrifter om att uppehållstillstånd får återkallas i andra fall än som anges i kapitel sju i utlänningslagen för en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket och för familjemedlemmar till en sådan utlänning. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2020.

De föreslagna ändringarna i utlänningsförordningen (2006:97) föranleds av, och är hänvisningar till, den nya föreslagna förordningen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

I den nya föreslagna förordningen om uppehållstillstånd för vissa brittiska medborgare och deras familjemedlemmar framgår att förordningen endast blir aktuell för det fall att Förenade kungariket utträder ur EU utan ett utträdesavtal. Vidare anges att permanent uppehållstillstånd ska, om inte annat följer av föreslagen 10 §[1] i samma förordning, beviljas en brittisk medborgare som hade permanent uppehållsrätt i Sverige dagen före Förenade kungarikets utträde ur EU. Det samma föreslås gälla för en brittisk medborgare som hade uppehållsrätt i Sverige dagen före Förenade kungarikets utträde ur EU och som vid prövningen av ansökan om uppehållstillstånd uppfyller de villkor för permanent uppehållsrätt som gäller för en EES-medborgare. Det samma ska likaså gälla för en familjemedlem som hade permanent uppehållsrätt i Sverige dagen före Förenade kungarikets utträde ur EU om inte annat följer av 10 eller 11 §[2]. Det föreslås även att tidsbegränsat uppehållstillstånd ska, om inte annat följer av 10 §, beviljas en brittisk medborgare som hade uppehållsrätt i Sverige dagen före Förenade kungarikets utträde ur EU och som vid prövningen av ansökan om uppehållstillstånd uppfyller de villkor för uppehållsrätt som gäller för en EES-medborgare. Sådana uppehållstillstånd ska gälla i fem år. Det samma gäller även för familjemedlem till en brittisk medborgare som har beviljats något av de uppehållstillstånd som beskrivs ovan.

Av den föreslagna förordningen framgår även att en ansökan om uppehållstillstånd enligt förordningen ska ha kommit in till Migrationsverket senast den 31 oktober 2020. Förordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

[1] 10 § i den föreslagna förordningen anger att ett uppehållstillstånd enligt denna förordning får vägras om utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.
[2] 11 § i den föreslagna förordningen anger att ett uppehållstillstånd enligt denna förordning får vägras en familjemedlem om det föreligger sådana omständigheter som anges i 3 a kap. 4 § 3 st. utlänningslagen (2005:716).

Se utlänningslagen (2005:716) för mer information om de befintliga lagrum som det hänvisas till https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/utlanningslag-2005716_sfs-2005-716

Yttrande över promemorian Kompletterande bestämmelser till ny EU-förordning om sprängämnesprekursorer (Ds 2019:17)

Den 20 juni 2019 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2019/1148 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer. Sprängämnesprekursorer är kemiska ämnen som kan användas för legitima ändamål men också missbrukas för att tillverka sprängämnen. EU-förordningen innebär huvudsakligen att de ämnen som är listade i bilaga I till förordningen, benämnda sprängämnesprekursorer som omfattas av restriktioner, fortsatt inte får tillhandahållas till samt införas, innehas eller användas av enskilda. Medlemsstaterna kommer även fortsättningsvis kunna ha ett tillståndssystem som medger undantag från förbudet. Misstänkta transaktioner samt betydande försvinnanden och stölder avseende de sprängämnesprekursorer som förtecknas i bilaga I och II till EU-förordningen, benämnda reglerade sprängämnesprekursorer, ska fortsatt rapporteras till den nationella kontaktpunkten, det vill säga i Sverige till Polismyndigheten. Skyldigheten utökas nu emellertid till att omfatta fler aktörer. Det har i EU-förordningen dessutom tillkommit krav på bland annat medvetandehöjande åtgärder och utökad tillsyn. Förordningen är direkt tillämplig och promemorian innehåller förslag till kompletterande nationell lagstiftning. Förslagen till kompletterande författningar förs huvudsakligen in i lagen (2014:799) och förordningen (2014:880) om sprängämnesprekursorer.

Ändringarna innebär följande:

  • Begreppen professionell användare, internetbaserad marknadsplats och reglerad sprängämnesprekursor förs in i lagen
  • Möjligheten att ge tillstånd för att förvärva, införa, inneha eller använda svavelsyra förs in i lagen
  • Tillståndssystemets utformning anpassas till att det numera finns övre gränsvärden för beviljande av tillstånd
  • Det ska framgå av förordningen att mallen för tillstånd i bilaga III till EU-förordningen ska användas vid tillståndsgivningen
  • Regleringen om märkning ska utgå ur lagen
  • Bemyndiganden för MSB att utfärda föreskrifter om utformningen av tillståndsansökan och information till distributionskedjan, kontrollen vid försäljning, utövande av tillsyn över internetbaserade marknadsplatser samt tillsynsavgiftens storlek, att ansvara för att organisera medvetandehöjande åtgärder och för att begära ut uppgifter ur belastningsregistret
  • Bemyndiganden för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, MSB och kommuner att ta del av de uppgifter som de ekonomiska aktörerna sparar vid en transaktion
  • Kommunernas tillsynsansvar i lagen anpassas till de utökade kraven.

Yttrande över Komplettering till nya EU-regler om aktieägarnas rättigheter (Ds 2019:12)

Remissen innehåller förslag till ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument och i aktiebolagslagen (2005:551).

I sak anges förslaget innebära i huvudsak följande. Vad som avses med intermediär definieras i lag och kort sagt anges det betyda någon som förvarar eller administrerar aktier eller för värdepapperskonton. Det föreslås vissa skyldigheter för svenska intermediärer, i den utsträckning dessa hanterar aktier som har getts ut av ett bolag inom EES och är upptagna till handel på en reglerad marknad. Skyldigheter föreslås också för intermediärer från tredje land, i den utsträckning de hanterar aktier som har getts ut av ett svenskt aktiebolag och är upptagna till handel på en reglerad marknad. Intermediärerna ska medverka till att bolagen kan identifiera sina aktieägare. De ska också underlätta för aktieägarna att utöva sina rättigheter, bl.a. genom att överföra information mellan bolag och aktieägare. De nya bestämmelserna föreslås gälla utöver redan befintlig reglering.

Yttrande över departementsskrivelsen Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag (Ds 2019:6)

Förslaget avser en ändring i aktiebolagslagen (2005:551) så att ett privat aktiebolag ska ha ett aktiekapital om minst 25 000 kronor istället för som idag 50 000 kronor.

Enligt förslaget ska regleringen om sänkning av kravet på aktiekapitalet träda ikraft den 1 januari 2020. Äldre krav på aktiekapitalets storlek ska gälla för ett aktiebolag som har bildats men inte registrerats vid ikraftträdandet.

 

Tydligare regler vid konsumentavtal (Ds 2019:3)

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning kunnat konstatera att ändringsförslagen föranletts av EU-kommissionens ifrågasättande av det svenska genomförandet av direktiv 2011/83/EU om konsumenträttigheter. Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens handlingsutrymme varit begränsat. De eventuella effekter av betydelse för berörda företag som förslaget medför får därmed anses härröra från överordnade föreskrifter och Regelrådet yttrar sig därför inte i ärendet.

Yttrande över Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen (SOU 2018:82)

I remissen föreslås nya och ändrade bestämmelser i säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2018:658). Det anges att förslagen i remissen bygger på förslagen till den nya säkerhetsskyddslagen (2018:585) och nya säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) som träder i kraft den 1 april 2019.

Det föreslås bland annat att:

Den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska ingå ett säkerhetsskyddsavtal så snart verksamhetsutövaren avser att ingå ett avtal eller inleda någon annan form av samverkan eller samarbete med en utomstående part, om förfarandet

innebär att den utomstående parten kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i (näst lägsta) säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller
i övrigt avser eller kan ge den utomstående parten tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet.
Verksamhetsutövare ska genom en särskild säkerhetsbedömning identifiera vilka säkerhetsklassificerade uppgifter eller vilken säkerhetskänslig verksamhet i övrigt som den utomstående parten kan få tillgång till och som kräver säkerhetsskydd, och att en lämplighetsprövning ska göras av den som avser att genomföra ett förfarande som kräver säkerhetsskyddsavtal. Den särskilda säkerhetsbedömningen och lämplighetsprövningen ska dokumenteras. (Kontrollstation 1).
Verksamhetsutövare ska samråda med tillsynsmyndigheten om det planerade förfarandet kräver säkerhetsskyddsavtal och

den utomstående parten kan få tillgång till eller möjlighet att förvara säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig eller högre utanför verksamhetsutövarens lokaler,
utgör en upplåtelse som kan ge den utomstående parten tillgång till säkerhetskänslig verksamhet i övrigt av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet, eller
ger den utomstående parten tillgång till informationssystem utanför verksamhetsutövarens lokaler och åtkomst till systemen kan medföra allvarlig skada för Sveriges säkerhet. (Kontrollstation 2).
Verksamhetsutövare har både rätt och skyldighet att revidera säkerhetsskyddsavtalet om det krävs på grund av ändrade förhållanden.
Kontrollstation 1 och 2 ska även tillämpas vid överlåtelse av hela eller delar av säkerhetskänslig verksamhet eller egendom som omfattas av lagen om säkerhetsskydd. Samråd får avslutas med ett föreläggande om att överlåtelsen endast får ske på vissa villkor, annars är den ogiltig.
Kontrollstation 2 ska även gälla vid överlåtelser av aktier eller andelar i säkerhetskänslig verksamhet, utom avseende aktier i publika aktiebolag. Även regeln i punkten ovan om förelägganden gäller.
Tillsynsmyndigheten kan förelägga verksamhetsutövaren och den utomstående parten att vidta vissa åtgärder och att delar av eller hela förfarandet ska upphöra. Föreläggandet får förenas med vite. (Kontrollstation 3)
Tillsynsmyndigheten kan förbjuda en överlåtelse i efterhand om den har genomförts utan samråd och förutsättningarna för ett förbud är uppfyllda. Då ska överlåtelsen vara ogiltig.
Verksamhetsutövare som får kännedom om att någon annan planerar att överlåta eller har överlåtit verksamhet eller sådan egendom i verksamhet som omfattas av lagen om säkerhetsskydd, och ska i sådant fall skyndsamt anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten.
Tillsyn ska utövas hos den som träffat ett säkerhetsskyddsavtal (alltså leverantörer och andra utomstående aktörer).
Det föreslås att tillsynsmyndigheterna ska få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, som används i verksamhet som omfattas av tillsyn.
Tillsynsmyndigheten kan förelägga de som omfattas av tillsyn att fullgöra sina skyldigheter enligt gällande bestämmelser, och förena sådana förelägganden med vite.
Regleringen om sanktionsavgifter ska bygga på strikt ansvar och att det ska vara obligatoriskt att ta ut sanktionsavgift när en bestämmelse som kan föranleda avgift har överträtts. Sanktionsavgiften är lägst 5000 kronor och högst 10 miljoner kronor.
Tillsynsmyndigheten ska ta ut en sanktionsavgift bland annat av den som

Inte utför eller årligen uppdaterar en säkerhetsskyddsanalys,
Inte vidtar säkerhetsskyddsåtgärder,
Inte säkerhetsskyddsklassificerar uppgifter,
Inte kontrollerar säkerhetsskyddet i den egna verksamheten,
Inte ingår ett säkerhetskyddsavtal eller som ingår ett säkerhetsskyddsavtal som är bristfälligt i väsentlig mån, eller
genomför en verksamhetsöverlåtelse eller överlåter av aktier eller andelar utan samråd eller i strid mot ett förbud eller villkor.
En säkerhetsskyddschef ska utses, om det inte är uppenbart obehövligt. Denne ska leda och samordna säkerhetskyddsarbetet. Detta ansvar får inte delegeras. Chefen ska vara direkt underställd den ansvarige för verksamhetsutövarens verksamhet.
Det föreslås att förslaget tidigast ska träda ikraft den 1 januari 2021.

Yttrande över Tillträde till Rotterdamreglerna (SOU 2018:60)

Betänkandet innehåller förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009), ändring i lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg med flera.

Utredningen har tagit fram underlag för att bedöma om Sverige bör tillträda Förenta Nationernas konvention om avtal om internationell transport av gods helt eller delvis till sjöss av den 11 december 2008 (Rotterdamreglerna). Det föreslås att Sverige ska tillträda Rotterdamreglerna under vissa närmare angivna förutsättningar. Utredningen lämnar förslag till författningsändringar i sjölagen som behövs för ett tillträde samt följdändringar i andra lagar, exempelvis en standard för användning av digitala transportdokument vilken saknas i de nu gällande reglerna. Rotterdamreglernas bestämmelser tillämpas inte enbart på sjötransporter utan också i fråga om anslutande transporter. Avseende domstols behörighet och skiljeförfaranden föreslås en reglering som bygger på nuvarande reglering istället för bestämmelserna i Rotterdamreglerna. Den föreslagna regleringen av styckegodstransporter ska vara tillämplig på såväl avtal om inrikes sjötransport av gods som avtal om transport av gods som faller inom Rotterdamreglernas tillämpningsområde samt på avtal om transport av gods i så kallad fri fart, det vill säga utrikes transporter som faller utanför Rotterdamreglernas område. Utredningen föreslår också att sjölagens hänvisningar i bestämmelserna om gemensamt haveri ska avse York-Antwerpenreglerna 2016 års lydelse i stället för 1994 års lydelse av reglerna.

Yttrande över Åtgärder som underlättar för brittiska medborgare i Sverige vid ett avtalslöst brexit

Promemorian innehåller förslag till författningsändringar för att underlätta för brittiska medborgare i Sverige vid ett avtalslöst brexit. Det föreslås ändringar i utlänningslagen (2005:716) och utlänningsförordningen (2006:97). Vidare föreslås en ny förordning om ett tillfälligt undantag från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd för vissa brittiska medborgare och deras familjemedlemmar.

De föreslagna ändringarna i utlänningslagen (2005:716) är ett bemyndigande till regeringen att få meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket och för familjemedlemmar till en sådan utlänning, samt även meddela föreskrifter om att en ansökan om arbetstillstånd får bifallas även efter inresan i Sverige. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.

De föreslagna ändringarna i utlänningsförordningen (2006:97) föranleds av, och är hänvisningar till, den nya föreslagna förordningen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 30 mars 2019.

I den föreslagna nya förordningen om ett tillfälligt undantag från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd för vissa brittiska medborgare och deras familjemedlemmar anges att en utlänning som är brittisk medborgare och som till följd av brexit har förlorat sin uppehållsrätt i Sverige inte behöver ha uppehålls- eller arbetstillstånd för att vistas och arbeta i Sverige. Detsamma gäller familjemedlemmar till dessa personer samt de utlänningar som är brittiska medborgare och som till följd av brexit har förlorat sin permanenta uppehållsrätt i Sverige. För de sistnämnda upphör undantaget att gälla om utlänningen vistas utanför Sverige i mer än två på varandra följande år. Migrationsverket kan i vissa fall på begäran av en utlänning utfärda bevis om undantag från kravet på uppehållstillstånd. Beviset ska utfärdas snarast möjligt och föras in i utlänningens pass. Förordningen föreslås träda i kraft den 30 mars 2019 och ska gälla till och med den 29 mars 2020.

Lantmäteriets promemorior Indrivning av Lantmäteriets avgifter och Möjlighet att avvisa vissa inskrivningsärenden

Rubricerade ärende, ert diarienummer Ju2018/02239/L1, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslagen inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Utökad tillsyn över fastighetsmäklarbranschen, SOU 2018:64

Betänkandet innehåller förslag till fastighetsmäklarlag, förslag till ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, ändring i förordningen (1999:1134) om belastningsregister med flera.

Det föreslås att nuvarande fastighetsmäklarlag ersätts av en ny fastighetsmäklarlag som inte bara gäller för enskilda fysiska fastighetsmäklare utan också för de fastighetsmäklarföretag i vilka de enskilda fastighetsmäklarna driver sin verksamhet. Det förslås vidare att det ska införas en registreringskategori för mäklare som förmedlar hyresrätter med en månadshyra som motsvarar eller överstiger 10 000 euro. Mäklarföretag som är juridiska personer ska också vara skyldiga att registrera sig. Detta anges innebära att Fastighetsmäklarinspektionens tillsyn över fastighetsmäklarbranschen utökas och blir effektivare.

Betänkandet innehåller bland annat också förslag på sanktioner såsom ingripande mot oregistrerade mäklarföretag och digitaliseringsfrågor såsom att uppdragsavtal och depositionsavtal ska kunna skrivas under elektroniskt.

Bolagsverkets hemställan om ändring av 1 kap. 4 och 6 §§ aktiebolagsförordningen

Rubricerade ärende, diarienummer Ju2018/02201/L1, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Tillstånd till offentlig danstillställning (Ds 2018:20)

Remissen innehåller promemorian Tillstånd till offentlig danstillställning (Ds 2018:20). I promemorian föreslås ändringar i ordningslagen (1993:1617).

2 kap. 4 § ordningslagen (1993:1617) anger i dagens lydelse att allmänna sammankomster och offentliga tillställningar inte får anordnas på offentliga platser utan tillstånd. Vidare framgår att tillstånd att anordna offentlig tillställning krävs även i annat fall, om det är fråga om offentliga danstillställningar, tivolinöjen, marknader, med mera. I denna del föreslås det att ordet danstillställningar tas bort. I samma paragraf föreslås ett nytt stycke som anger att tillstånd även krävs för att anordna offentlig danstillställning om det med hänsyn till tillställningens natur, det väntade deltagarantalet samt tiden och platsen för tillställningen finns risk för att ordningen störs eller säkerheten äventyras vid den eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning. Vidare föreslås ett tillägg i 2 kap. 5 § ordningslagen (1993:1617) att en danstillställning som inte kräver tillstånd enligt 2 kap. 4 § ordningslagen inte behöver anmälas.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2019 och ska tillämpas i förhållande till danstillställningar som äger rum efter ikraftträdandet.

Yttrande över Tillstånd till offentlig danstillställning (Ds 2018:20)

Remissen innehåller promemorian Tillstånd till offentlig danstillställning (Ds 2018:20). I promemorian föreslås ändringar i ordningslagen (1993:1617).

2 kap. 4 § ordningslagen (1993:1617) anger i dagens lydelse att allmänna sammankomster och offentliga tillställningar inte får anordnas på offentliga platser utan tillstånd. Vidare framgår att tillstånd att anordna offentlig tillställning krävs även i annat fall, om det är fråga om offentliga danstillställningar, tivolinöjen, marknader, med mera. I denna del föreslås det att ordet danstillställningar tas bort. I samma paragraf föreslås ett nytt stycke som anger att tillstånd även krävs för att anordna offentlig danstillställning om det med hänsyn till tillställningens natur, det väntade deltagarantalet samt tiden och platsen för tillställningen finns risk för att ordningen störs eller säkerheten äventyras vid den eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning. Vidare föreslås ett tillägg i 2 kap. 5 § ordningslagen (1993:1617) att en danstillställning som inte kräver tillstånd enligt 2 kap. 4 § ordningslagen inte behöver anmälas.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2019 och ska tillämpas i förhållande till danstillställningar som äger rum efter ikraftträdandet.

Hyresgästskydd när en lägenhet förstörs (Ds 2018:18

Rubricerade ärende, ert diarienummer Ju2018/03102/L1, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten, KOM (2018) 218 final

Remissen innehåller förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten. Direktivet innehåller exempelvis bestämmelser om skyldigheten att inrätta interna kanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning av rapporter, förfaranden för intern och extern rapportering och uppföljning av desamma. Direktivet innehåller också regler om villkor för att omfattas av skydd för rapporterande personer, förbud mot repressalier mot rapporterande personer och åtgärder för att skydda rapporterande personer mot repressalier.

Bakgrunden till de föreslagna reglerna anges vara att man har märkt att bristen på ett effektivt skydd för visselblåsare kan skada efterlevnaden av EU-rätten. Det anges att tillsammans med andra metoder för att samla in bevis, som klagomål och lagstadgade revisioner, är visselblåsning ett sätt att samla in information till system för efterlevnadskontroll och brottsbekämpning på nationell nivå och EU-nivå som leder till att överträdelser av unionsregler kan upptäckas, utredas och lagföras effektivt. Vidare anges att det skydd som finns för visselblåsare för närvarande inom EU är fragmenterat. Det anges att bristen på skydd för visselblåsare i en medlemsstat kan påverka funktionen av EU:s politikområden negativt i den medlemsstaten men kan också få följdverkningar i andra medlemsstater. Det anges att på EU-nivå ges skydd för visselblåsare endast i vissa sektorer och i varierande grad vilket kan betyda att visselblåsare i många situationer inte har något effektivt skydd mot repressalier.

Det anges i remissen att ett antal medlemsländer, däribland Sverige, har en omfattande lagstiftning på området, medan i andra medlemsländer omfattar skyddet endast vissa sektorer såsom kampen mot korruption eller endast den offentliga sektorn.[1]

[1] Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Stärkt skydd för visselblåsare på EU-nivå, s. 1.

Yttrande över Direktivet om ett ökat aktieägarengagemang. Förslag till genomförande i svensk rätt (Ds 2018:15)

Remissen innehåller förslag till lag (2019:000) om röstningsrådgivare och förslag till ändringar i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, lagen (2004:46) om värdepappersfonder, aktiebolagslagen (2010:551), lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, försäkringsrörelselagen (2010:2043), lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder samt aktiebolagsförordningen (2005:559).

 

Avseende utövande av aktieägarrättigheter föreslås bland annat att

värdepapperscentral, förvaltare, svensk annan intermediär eller intermediär från tredjeland ska se till att aktieägare i publika noterade aktiebolag med bolagsrättslig hemvist inom Sverige eller EES på egen hand ska kunna utöva sina rättigheter på bolagsstämman och i övrigt de rättigheter som följer med aktieinnehavet. Som svensk annan intermediär definieras en i Sverige auktoriserad intermediär som tillhandahåller tjänster i en annan egenskap än förvaltare,
svensk annan intermediär ska lämna uppgifter om aktieägares identitet beträffande aktier i bolag med bolagsrättslig hemvist inom EES och vars aktier inte kontoförs hos en svensk värdepapperscentral. Samma skyldighet åligger en intermediär från tredjeland när denne tillhandahåller tjänster i förhållande till aktier i bolag med bolagsrättslig hemvist i Sverige,
förvaltare och värdepapperscentraler ska efterfråga identiteten när det gäller aktieägare som förvarar sina aktier genom en intermediär inom EES eller en intermediär från tredjeland, som i sin tur är registrerad kontohavare hos förvaltaren eller värdepapperscentralen samt, i relevanta fall, vidarebefordra informationen till värdepapperscentralen.
Angående institutionella investerare och kapitalförvaltare föreslås bland annat att

institutionella investerare och kapitalförvaltare ska anta principer för aktieägarengagemang och lämna en årlig redogörelse för hur dessa principer har tillämpats eller lämna en tydlig och motiverad förklaring till varför så inte har skett (”följ-eller förklara”), om och i den utsträckning investeringen avser aktier vilka upptagits för handel på reglerad marknad. Om en redogörelse lämnas, ska den innehålla bl.a. en beskrivning av hur den institutionella investeraren eller kapitalförvaltaren har röstat vid portföljbolagens stämmor,
offentliga investerare ska offentliggöra en redogörelse för hur de viktigaste inslagen i deras investeringsstrategi stämmer överens med deras åtaganden avseende aktier som handlas på en reglerad marknad. Detta gäller också när institutionella investerare ger kapitalförvaltare i uppdrag att investera i aktier på en reglerad marknad.
mer detaljerade krav på offentliggörande av diskretionära förvaltningsuppdrag införs. Bland annat ska redovisningen innehålla en beskrivning av hur den institutionella investeraren utvärderar kapitalförvaltarens prestation, och bland annat innehålla information om hur överenskommelsen främjar en investeringsstrategi och investeringsbeslut i överensstämmelse med profilen och löptiden för den institutionella investerarens åtaganden,
kapitalförvaltaren ska årligen lämna en redogörelse där det ska framgå bland annat hur kapitalförvaltarens investeringsstrategi bidrar till utvecklingen av den institutionella investerarens eller tillgångar på medellång till lång sikt,
mindre pensionsstiftelser (stiftelser som avser att trygga pensionsutfästelse till färre än 100 personer) undantas från direktivets krav.
Beträffande aktiebolag föreslås bland annat att

skyldigheten för styrelsen i ett publikt noterat aktiebolag att årligen till bolagsstämman presentera ett förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare utvidgas även till publikt noterade aktiebolag vars aktier är upptagna på en reglerad marknad utanför Sverige eller motsvarande marknad utanför EES och att riktlinjerna ska vara mer detaljerade än tidigare,
publika noterade aktiebolag ska ta fram en rapport över ersättningen till ledande befattningshavare (ersättningsrapport),
en särskild beslutsordning som publika noterade aktiebolag ska tillämpa i samband med väsentliga transaktioner med närstående part införs genom att Aktiemarknadsnämndens uttalande AMN 2012:05, som är god sed på aktiemarknaden, överförs till aktiebolagslagen,
mindre överlåtelser i publika aktiebolag undantas från Leo-reglernas beslutsordning samt ett lägre majoritetskrav.
I förslaget om den nya lagen om röstningsrådgivare föreslås bland annat att

lagen ska gälla för verksamhet som bedrivs i Sverige och som rör aktier som handlas på en reglerad marknad. Röstningsrådgivare behöver inte ha tillstånd för att bedriva sin verksamhet,
röstningsrådgivare ska antingen anta och publicera en uppförandekod eller lämna en tydlig och motiverad förklaring till varför så inte har skett, samt årligen lämna information om verksamheten och om hanteringen av intressekonflikter samt en redogörelse för hur man utarbetar undersökningar, råd och röstningsrekommendationer,
Finansinspektionen ska utöva tillsyn.
Det föreslås även ändringar som inte är en följd av införlivandet av direktivet, bland annat föreslås att

vid anmälan för registrering av en emission av aktier, registrering av konvertibelemission och registrering av aktieteckning genom utnyttjande av teckningsoptioner ska ett publikt aktiebolag kunna styrka betalningen i pengar både genom ett revisorsyttrande och ett bankintyg (det anges att Bolagsverket i flera år godtagit bankintyg i stället för ett revisorsyttrande),
om det framkommer att ett aktiebolags postadress eller e-postadress är felaktig, ska Bolagsverket förelägga bolagets ställföreträdare att anmäla en ny adress. Om bolaget saknar ställföreträdare eller om ställföreträdaren inte följer ett föreläggande ska Bolagsverket få besluta att den felaktiga postadressen eller e-postadressen ska avregistreras från aktiebolagsregistret,
aktieägares initiativrätt i publika aktiebolag begränsas,
verkställande direktörers firmateckningsrätt ändras så att hen alltid har rätt att företräda bolaget och teckna dess firma avseende sådana uppgifter som hen får sköta, och kravet att till särskild firmatecknare inte får utses någon som inte avser att ta del av verksamheten tas bort.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2019.

Grovt upphovsrättsbrott och grovt varumärkesbrott (SOU 2018:6)

Rubricerade ärende, diarienummer Ju2018/01146/L3, har remitterats till Regelrådet.

 

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

 

Yttrande över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag till bolagsrättspaket

Remissen omfattar två förslag till direktiv från EU-kommissionen och den konsekvensanalys som har tagits fram samlat för båda dessa förslag. De två aktuella förslagen är dels ett direktiv om användningen av digital teknik[1], dels ett direktiv om gränsöverskridande rörlighet[2].

Det förstnämnda förslaget syftar till att underlätta bolags användning av digital teknik vid bildande och registrering av bolag och filialer samt vid ingivande och ändring av uppgifter i företagsregister i medlemsstaterna. Det andra förslaget gäller att få mer harmoniserade regler för gränsöverskridande delningar och ombildningar av företag på den europeiska inre marknaden.

Regelrådets yttrande fokuserar i det följande på den konsekvensanalys som EU-kommissionen har upprättat i ärendet.

[1] Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council amending Directive (EU) 2017/1132 as regards the use of digital tools and processes in company law
[2] Proposal for a Directive of the European Parliament and the Council amending Directive (EU) 2017/1132 as regards cross-border conversions, mergers and divisions

Konsekvenser för arbetsgivare vid återkallelse av uppehållstillstånd för arbete, Ds 2018:7

Rubricerade ärende, diarienummer Ju2018/01460/EMA, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Alla nyheter