Yttrande över En ny lag om konsumentskydd vid köp och vissa avtal (SOU 2020:51)

I betänkandet föreslås en ny lag om konsumentskydd vid köp och vissa andra avtal. Med anledning av den föreslagna nya lagen görs även vissa följdändringar och förtydliganden i lagen (1964:528) om tillämplig lag beträffande internationella köp av lösa saker, köplagen (1990:931), produktansvarslagen (1992:18), marknadsföringslagen (2008:486) samt kommissionslagen (2009:865).

I den föreslagna lagen finns bestämmelser om skydd för konsumenter vid köp av lösa saker (varor) om köparen är konsument och säljaren, eller en förmedlare av köpet, är näringsidkare. Lagen innehåller även bestämmelser om konsumentskydd vid avtal där en näringsidkare tillhandahåller en konsument digitalt innehåll eller digitala tjänster. Nu gällande regler i konsumentköplagen som inte har ansetts stå i strid med unionsrätten har flyttats över till den föreslagna lagen. Konsumentköplagen (1990:932) ska upphöra att gälla när det remitterade förslaget träder i kraft.

De främsta nya eller ändrade reglerna, i förhållande till vad som gäller idag, är följande:

·       Om en bestämmelse i en annan författning avviker från bestämmelserna om avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll eller digitala tjänster i denna lag ska bestämmelsen i den andra författningen ha företräde, om den har sin grund i unionsrätten (föreslagen 1 kap 7 §).

·       Om inte annat följer av avtalet, ska ett digitalt innehåll eller en digital tjänst i en vara med digitala delar tillhandahållas i den senaste version som fanns tillgänglig när avtalet ingicks (föreslagen 4 kap 3 §).

·       En vara med digitala delar ska anses felaktig om säljaren underlåter att säkerställa att köparen informeras om och tillhandahålls de uppdateringar som är nödvändiga för att upprätthålla avtalsenlighet hos varan med digitala delar. Det gäller inte om köparen har underlåtit att installera de tillhandahållna uppdateringarna inom skälig tid, under förutsättning att säljaren har informerat köparen om att uppdateringen finns att tillgå och om konsekvenserna av utebliven installation, och att underlåtenheten eller den felaktiga installationen inte har berott på brister i de anvisningar som behövts för installationen (föreslagen 4 kap 5 §).

·       Vid köp av ett levande djur där priset överstiger en tiondel av prisbasbeloppet enligt 2 kap.
6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken gäller följande. Om köparen före köpet har undersökt det levande djuret eller utan godtagbar anledning underlåtit att följa säljarens uppmaning att undersöka det, får köparen inte som fel åberopa vad han eller hon borde ha märkt vid undersökningen, om inte säljaren handlat i strid mot tro och heder (föreslagen 4 kap. 11 §).

·       Vid omleverans ska säljaren på egen bekostnad återta den felaktiga varan. Om det behövs för avhjälpande eller omleverans ska säljaren ta bort den felaktiga varan och installera en avtalsenlig vara eller bära kostnaden för borttagandet och installationen. Denna skyldighet gäller dock endast en sådan vara som innan felet blev uppenbart hade installerats på ett sätt som var förenligt med varans natur och ändamål (föreslagen 5 kap 8 §).

·       Vid hävning ska köparen meddela säljaren att han eller hon häver köpet. Köparen får inte häva köpet om säljaren visar att felet är ringa (föreslagen 5 kap 11 §).

·       Om endast en del av de varor som köpet avser är felaktiga, tillämpas bestämmelserna om hävning på denna del. Köparen får häva köpet av resterande varor om det skulle vara oskäligt att kräva att köparen ska behålla dem (föreslagen 5 kap 12 §).

·       I 10 kap. i den föreslagna lagen finns bestämmelser om avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll eller digitala tjänster, och vilka av de övriga bestämmelserna i lagen som ska tillämpas på motsvarande sätt på sådana avtal.

Ändringarna i övriga ovan omnämnda regelverk är mer av redaktionell karaktär, med hänvisningar som uppdaterats och liknande. Vad gäller ändringen i marknadsföringslagen (2008:486) är den mer utförlig och går ut på att om en näringsidkare vid marknadsföringen erbjuder åtaganden som går utöver vad som följer av lag föreslås krav på näringsidkaren med anledning av sådana åtaganden.

De nya och ändrade författningarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Yttrande över Skärpt kontroll över explosiva varor (Ds 2020:17)

I remissen ingår förslag till ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Det ingår också förslag till ändring i förordningen (1999:1134) om belastningsregister och ändring i förordningen
(2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor.

Den nuvarande tillståndsprövningen föreslås bli mer omfattande och Polismyndighetens roll vid tillståndsgivningen ska också förstärkas. Samtidigt förtydligas och utökas regleringen kring bland annat möjligheten att återkalla tillstånd. Dessutom föreslås vissa andra ändringar som kan stärka kontrollen, såsom begränsningar i vissa tillstånds giltighetstid och utökad föreskriftsrätt. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

Yttrande över Registrering av kontantkort, m.m. (Ds 2020:12)

Remissen innehåller promemorian Registrering av kontantkort, m.m. (Ds 2020:12). Utredningsuppdraget som redovisas i promemorian avser de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter på området för elektronisk kommunikation. Uppdraget består av två separata delar. Den första gäller frågan om det bör införas en registreringsskyldighet som omfattar kontantkort till mobiltelefoner. Utredningens andra del avser vissa verkställighetsfrågor kopplat till de brottsbekämpande myndigheternas inhämtning av uppgifter på området för elektronisk kommunikation. En av frågorna handlar om att förtydliga reglerna om leverantörers skyldighet att medverka och verksamhetsanpassa för att möjliggöra att uppgifter som lämnas ut till de brottsbekämpande myndigheterna enkelt kan tas om hand. I denna del ingår att överväga om regler bör införas som möjliggör att de utlämnade uppgifterna följer en gemensam standard.

Det föreslås följande ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (förkortas i det följande LEK). Det föreslås att när uppgifter som avses i 6 kap. 20§ 1 st.[1] lämnas ut för brottsbekämpning till Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brott, ska uppgifterna ordnas och göras tillgängliga i ett format som gör det möjligt att enkelt ta hand om dem. Uppgifterna ska lämnas ut utan dröjsmål. Vidare föreslås att den som lämnar ut uppgifter till nämnda myndigheter eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brott, har rätt till ersättning för kostnader som uppstår när uppgifter lämnas ut. Ersättningen ska betalas av den myndighet som har begärt uppgifterna. Det gäller även för lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter.

Vidare föreslås att den som tillhandahåller en förbetald allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst eller en förbetald internetanslutningstjänst får inte ge tillgång till tjänsten om inte denne har registrerat abonnentens namn, adress, personnummer eller motsvarande och nummer för tjänsten. Uppgifterna ska finnas tillgängliga hos tillhandahållaren från registreringen och i ett år efter att tillhandahållandet har upphört. I samband med registreringen ska abonnentens identitet kontrolleras genom en giltig identitetshandling med fotografi eller en tillförlitlig elektronisk identifiering. Saknar abonnenten en identitetshandling ska identiteten göras sannolik på annat sätt. Identitetskontrollen ska dokumenteras. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om identitetskontrollen.

Slutligen föreslås att om en förbetald tjänst som har registrerats enligt 23a § har överlåtits till någon annan utan att en ny registrering har skett, ska tillhandahållandet av tjänsten avbrytas. Det gäller inte om tjänsten har överlåtits till en närstående, har införskaffats av en juridisk person och används på dennes uppdrag eller har införskaffats på uppdrag av myndigheter som har till uppgift att ingripa mot brott.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. En förbetald allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst eller en förbetald internetanslutningstjänst som har tillhandahållits innan lagen trädde i kraft får tillhandahållas till och med den 1 juli 2022 trots att en registrering inte skett.

Det föreslås ändring i förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation. Post- och telestyrelsen får efter samråd med vissa brottsbekämpande myndigheter meddela föreskrifter om kravet på format och utlämnande av uppgifter utan dröjsmål och den ersättning som ska utgå. Post- och telestyrelsen får i enskilda fall medge undantag från krav enligt 6 kap. 19 § 1 st. LEK.

Vidare föreslås att den som lämnar ut uppgifter till vissa brottsbekämpande myndigheter ska gemensamt med de myndigheterna verka för att informationsöverföringen sker i gemensamma format på ett enhetligt sätt. Det gäller även lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter.

Slutligen föreslås att Post- och telestyrelsen får, efter samråd med vissa brottsbekämpande myndigheter meddela föreskrifter om identitetskontrollen.

Förordningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

[1] 6 kap. 20 § 1 st. LEK anger följande: Den som i samband med tillhandahållande av ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst har fått del av eller tillgång till
1. uppgift om abonnemang,

2. innehållet i ett elektroniskt meddelande, eller
3. annan uppgift som angår ett särskilt elektroniskt meddelande,
får inte obehörigen föra vidare eller utnyttja det han fått del av eller tillgång till.

Stärkt skydd för vissa geografiska beteckningar och ändringar i den känneteckensrättsliga regleringen av ond tro (Ds 2020:13)

Rubricerade ärende, ert diarienummer Ju2020/02447/L3, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt kan bedömas medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Revision av det enhetliga elektroniska rapporteringsformatet (promemoria)

Remissen innehåller förslag till ändring i aktiebolagslagen (2005:551), lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, sparbankslagen (1987:619) och i revisionslagen (1999:1079).

I sak anges förslaget innebära följande. För de räkenskapsår som inleds den 1 januari 2020 eller senare ska vissa noterade företag upprätta års- och koncernredovisningar i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Formatet specificeras närmare i Europeiska kommissionens s.k. Esef-förordning. Med anledning av kravet på enhetligt elektroniskt format, föreslås några kompletterande lagändringar i fråga om revision. Förslagen innebär att revisionsberättelsen för berörda företag ska innehålla ett uttalande om huruvida års- och koncernredovisningen har upprättats i överensstämmelse med Esef-förordningen

Revisorsinspektionens promemoria En ny ordning för revisorers ansvarsförsäkring

Rubricerade ärende, ert diarienummer Ju2020/00096/L1, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende

Konkursförfarandet (Ds 2019:31)

Rubricerade ärende, ert diarienummer Ju2019/04217/L2, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar (SOU 2020:11)

Rubricerat ärende, diarienummer Ju2020/00999/L4, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Utkast till lagrådsremiss Skärpta straff för de allvarligaste formerna av immaterialrättsintrång

Rubricerade ärende, ert diarienummer Ju2019/03948/L3, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Särskilda regler om uppehållstillstånd vid ett avtalslöst brexit

Promemorian innehåller förslag till författningsändringar för att underlätta för brittiska medborgare i Sverige vid ett avtalslöst brexit. Det föreslås ändringar i utlänningslagen (2005:716) och utlänningsförordningen (2006:97), samt att det föreslås en ny förordning om uppehållstillstånd för vissa brittiska medborgare och deras familjemedlemmar.

Den föreslagna ändringen i utlänningslagen (2005:716) är ett bemyndigande att regeringen får meddela föreskrifter om att uppehållstillstånd får återkallas i andra fall än som anges i kapitel sju i utlänningslagen för en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket och för familjemedlemmar till en sådan utlänning. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2020.

De föreslagna ändringarna i utlänningsförordningen (2006:97) föranleds av, och är hänvisningar till, den nya föreslagna förordningen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

I den nya föreslagna förordningen om uppehållstillstånd för vissa brittiska medborgare och deras familjemedlemmar framgår att förordningen endast blir aktuell för det fall att Förenade kungariket utträder ur EU utan ett utträdesavtal. Vidare anges att permanent uppehållstillstånd ska, om inte annat följer av föreslagen 10 §[1] i samma förordning, beviljas en brittisk medborgare som hade permanent uppehållsrätt i Sverige dagen före Förenade kungarikets utträde ur EU. Det samma föreslås gälla för en brittisk medborgare som hade uppehållsrätt i Sverige dagen före Förenade kungarikets utträde ur EU och som vid prövningen av ansökan om uppehållstillstånd uppfyller de villkor för permanent uppehållsrätt som gäller för en EES-medborgare. Det samma ska likaså gälla för en familjemedlem som hade permanent uppehållsrätt i Sverige dagen före Förenade kungarikets utträde ur EU om inte annat följer av 10 eller 11 §[2]. Det föreslås även att tidsbegränsat uppehållstillstånd ska, om inte annat följer av 10 §, beviljas en brittisk medborgare som hade uppehållsrätt i Sverige dagen före Förenade kungarikets utträde ur EU och som vid prövningen av ansökan om uppehållstillstånd uppfyller de villkor för uppehållsrätt som gäller för en EES-medborgare. Sådana uppehållstillstånd ska gälla i fem år. Det samma gäller även för familjemedlem till en brittisk medborgare som har beviljats något av de uppehållstillstånd som beskrivs ovan.

Av den föreslagna förordningen framgår även att en ansökan om uppehållstillstånd enligt förordningen ska ha kommit in till Migrationsverket senast den 31 oktober 2020. Förordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

[1] 10 § i den föreslagna förordningen anger att ett uppehållstillstånd enligt denna förordning får vägras om utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.
[2] 11 § i den föreslagna förordningen anger att ett uppehållstillstånd enligt denna förordning får vägras en familjemedlem om det föreligger sådana omständigheter som anges i 3 a kap. 4 § 3 st. utlänningslagen (2005:716).

Se utlänningslagen (2005:716) för mer information om de befintliga lagrum som det hänvisas till https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/utlanningslag-2005716_sfs-2005-716

Yttrande över promemorian Kompletterande bestämmelser till ny EU-förordning om sprängämnesprekursorer (Ds 2019:17)

Den 20 juni 2019 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2019/1148 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer. Sprängämnesprekursorer är kemiska ämnen som kan användas för legitima ändamål men också missbrukas för att tillverka sprängämnen. EU-förordningen innebär huvudsakligen att de ämnen som är listade i bilaga I till förordningen, benämnda sprängämnesprekursorer som omfattas av restriktioner, fortsatt inte får tillhandahållas till samt införas, innehas eller användas av enskilda. Medlemsstaterna kommer även fortsättningsvis kunna ha ett tillståndssystem som medger undantag från förbudet. Misstänkta transaktioner samt betydande försvinnanden och stölder avseende de sprängämnesprekursorer som förtecknas i bilaga I och II till EU-förordningen, benämnda reglerade sprängämnesprekursorer, ska fortsatt rapporteras till den nationella kontaktpunkten, det vill säga i Sverige till Polismyndigheten. Skyldigheten utökas nu emellertid till att omfatta fler aktörer. Det har i EU-förordningen dessutom tillkommit krav på bland annat medvetandehöjande åtgärder och utökad tillsyn. Förordningen är direkt tillämplig och promemorian innehåller förslag till kompletterande nationell lagstiftning. Förslagen till kompletterande författningar förs huvudsakligen in i lagen (2014:799) och förordningen (2014:880) om sprängämnesprekursorer.

Ändringarna innebär följande:

  • Begreppen professionell användare, internetbaserad marknadsplats och reglerad sprängämnesprekursor förs in i lagen
  • Möjligheten att ge tillstånd för att förvärva, införa, inneha eller använda svavelsyra förs in i lagen
  • Tillståndssystemets utformning anpassas till att det numera finns övre gränsvärden för beviljande av tillstånd
  • Det ska framgå av förordningen att mallen för tillstånd i bilaga III till EU-förordningen ska användas vid tillståndsgivningen
  • Regleringen om märkning ska utgå ur lagen
  • Bemyndiganden för MSB att utfärda föreskrifter om utformningen av tillståndsansökan och information till distributionskedjan, kontrollen vid försäljning, utövande av tillsyn över internetbaserade marknadsplatser samt tillsynsavgiftens storlek, att ansvara för att organisera medvetandehöjande åtgärder och för att begära ut uppgifter ur belastningsregistret
  • Bemyndiganden för Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, MSB och kommuner att ta del av de uppgifter som de ekonomiska aktörerna sparar vid en transaktion
  • Kommunernas tillsynsansvar i lagen anpassas till de utökade kraven.

Yttrande över Komplettering till nya EU-regler om aktieägarnas rättigheter (Ds 2019:12)

Remissen innehåller förslag till ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument och i aktiebolagslagen (2005:551).

I sak anges förslaget innebära i huvudsak följande. Vad som avses med intermediär definieras i lag och kort sagt anges det betyda någon som förvarar eller administrerar aktier eller för värdepapperskonton. Det föreslås vissa skyldigheter för svenska intermediärer, i den utsträckning dessa hanterar aktier som har getts ut av ett bolag inom EES och är upptagna till handel på en reglerad marknad. Skyldigheter föreslås också för intermediärer från tredje land, i den utsträckning de hanterar aktier som har getts ut av ett svenskt aktiebolag och är upptagna till handel på en reglerad marknad. Intermediärerna ska medverka till att bolagen kan identifiera sina aktieägare. De ska också underlätta för aktieägarna att utöva sina rättigheter, bl.a. genom att överföra information mellan bolag och aktieägare. De nya bestämmelserna föreslås gälla utöver redan befintlig reglering.

Yttrande över departementsskrivelsen Lägre kapitalkrav för privata aktiebolag (Ds 2019:6)

Förslaget avser en ändring i aktiebolagslagen (2005:551) så att ett privat aktiebolag ska ha ett aktiekapital om minst 25 000 kronor istället för som idag 50 000 kronor.

Enligt förslaget ska regleringen om sänkning av kravet på aktiekapitalet träda ikraft den 1 januari 2020. Äldre krav på aktiekapitalets storlek ska gälla för ett aktiebolag som har bildats men inte registrerats vid ikraftträdandet.

 

Tydligare regler vid konsumentavtal (Ds 2019:3)

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning kunnat konstatera att ändringsförslagen föranletts av EU-kommissionens ifrågasättande av det svenska genomförandet av direktiv 2011/83/EU om konsumenträttigheter. Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens handlingsutrymme varit begränsat. De eventuella effekter av betydelse för berörda företag som förslaget medför får därmed anses härröra från överordnade föreskrifter och Regelrådet yttrar sig därför inte i ärendet.

Yttrande över Kompletteringar till den nya säkerhetsskyddslagen (SOU 2018:82)

I remissen föreslås nya och ändrade bestämmelser i säkerhetsskyddslagen (2018:585) och säkerhetsskyddsförordningen (2018:658). Det anges att förslagen i remissen bygger på förslagen till den nya säkerhetsskyddslagen (2018:585) och nya säkerhetsskyddsförordningen (2018:658) som träder i kraft den 1 april 2019.

Det föreslås bland annat att:

Den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska ingå ett säkerhetsskyddsavtal så snart verksamhetsutövaren avser att ingå ett avtal eller inleda någon annan form av samverkan eller samarbete med en utomstående part, om förfarandet

innebär att den utomstående parten kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i (näst lägsta) säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller
i övrigt avser eller kan ge den utomstående parten tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet.
Verksamhetsutövare ska genom en särskild säkerhetsbedömning identifiera vilka säkerhetsklassificerade uppgifter eller vilken säkerhetskänslig verksamhet i övrigt som den utomstående parten kan få tillgång till och som kräver säkerhetsskydd, och att en lämplighetsprövning ska göras av den som avser att genomföra ett förfarande som kräver säkerhetsskyddsavtal. Den särskilda säkerhetsbedömningen och lämplighetsprövningen ska dokumenteras. (Kontrollstation 1).
Verksamhetsutövare ska samråda med tillsynsmyndigheten om det planerade förfarandet kräver säkerhetsskyddsavtal och

den utomstående parten kan få tillgång till eller möjlighet att förvara säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig eller högre utanför verksamhetsutövarens lokaler,
utgör en upplåtelse som kan ge den utomstående parten tillgång till säkerhetskänslig verksamhet i övrigt av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet, eller
ger den utomstående parten tillgång till informationssystem utanför verksamhetsutövarens lokaler och åtkomst till systemen kan medföra allvarlig skada för Sveriges säkerhet. (Kontrollstation 2).
Verksamhetsutövare har både rätt och skyldighet att revidera säkerhetsskyddsavtalet om det krävs på grund av ändrade förhållanden.
Kontrollstation 1 och 2 ska även tillämpas vid överlåtelse av hela eller delar av säkerhetskänslig verksamhet eller egendom som omfattas av lagen om säkerhetsskydd. Samråd får avslutas med ett föreläggande om att överlåtelsen endast får ske på vissa villkor, annars är den ogiltig.
Kontrollstation 2 ska även gälla vid överlåtelser av aktier eller andelar i säkerhetskänslig verksamhet, utom avseende aktier i publika aktiebolag. Även regeln i punkten ovan om förelägganden gäller.
Tillsynsmyndigheten kan förelägga verksamhetsutövaren och den utomstående parten att vidta vissa åtgärder och att delar av eller hela förfarandet ska upphöra. Föreläggandet får förenas med vite. (Kontrollstation 3)
Tillsynsmyndigheten kan förbjuda en överlåtelse i efterhand om den har genomförts utan samråd och förutsättningarna för ett förbud är uppfyllda. Då ska överlåtelsen vara ogiltig.
Verksamhetsutövare som får kännedom om att någon annan planerar att överlåta eller har överlåtit verksamhet eller sådan egendom i verksamhet som omfattas av lagen om säkerhetsskydd, och ska i sådant fall skyndsamt anmäla förhållandet till tillsynsmyndigheten.
Tillsyn ska utövas hos den som träffat ett säkerhetsskyddsavtal (alltså leverantörer och andra utomstående aktörer).
Det föreslås att tillsynsmyndigheterna ska få tillträde till områden, lokaler och andra utrymmen, dock inte bostäder, som används i verksamhet som omfattas av tillsyn.
Tillsynsmyndigheten kan förelägga de som omfattas av tillsyn att fullgöra sina skyldigheter enligt gällande bestämmelser, och förena sådana förelägganden med vite.
Regleringen om sanktionsavgifter ska bygga på strikt ansvar och att det ska vara obligatoriskt att ta ut sanktionsavgift när en bestämmelse som kan föranleda avgift har överträtts. Sanktionsavgiften är lägst 5000 kronor och högst 10 miljoner kronor.
Tillsynsmyndigheten ska ta ut en sanktionsavgift bland annat av den som

Inte utför eller årligen uppdaterar en säkerhetsskyddsanalys,
Inte vidtar säkerhetsskyddsåtgärder,
Inte säkerhetsskyddsklassificerar uppgifter,
Inte kontrollerar säkerhetsskyddet i den egna verksamheten,
Inte ingår ett säkerhetskyddsavtal eller som ingår ett säkerhetsskyddsavtal som är bristfälligt i väsentlig mån, eller
genomför en verksamhetsöverlåtelse eller överlåter av aktier eller andelar utan samråd eller i strid mot ett förbud eller villkor.
En säkerhetsskyddschef ska utses, om det inte är uppenbart obehövligt. Denne ska leda och samordna säkerhetskyddsarbetet. Detta ansvar får inte delegeras. Chefen ska vara direkt underställd den ansvarige för verksamhetsutövarens verksamhet.
Det föreslås att förslaget tidigast ska träda ikraft den 1 januari 2021.

Yttrande över Tillträde till Rotterdamreglerna (SOU 2018:60)

Betänkandet innehåller förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009), ändring i lagen (1940:176) med vissa bestämmelser om fraktfart med svenska fartyg med flera.

Utredningen har tagit fram underlag för att bedöma om Sverige bör tillträda Förenta Nationernas konvention om avtal om internationell transport av gods helt eller delvis till sjöss av den 11 december 2008 (Rotterdamreglerna). Det föreslås att Sverige ska tillträda Rotterdamreglerna under vissa närmare angivna förutsättningar. Utredningen lämnar förslag till författningsändringar i sjölagen som behövs för ett tillträde samt följdändringar i andra lagar, exempelvis en standard för användning av digitala transportdokument vilken saknas i de nu gällande reglerna. Rotterdamreglernas bestämmelser tillämpas inte enbart på sjötransporter utan också i fråga om anslutande transporter. Avseende domstols behörighet och skiljeförfaranden föreslås en reglering som bygger på nuvarande reglering istället för bestämmelserna i Rotterdamreglerna. Den föreslagna regleringen av styckegodstransporter ska vara tillämplig på såväl avtal om inrikes sjötransport av gods som avtal om transport av gods som faller inom Rotterdamreglernas tillämpningsområde samt på avtal om transport av gods i så kallad fri fart, det vill säga utrikes transporter som faller utanför Rotterdamreglernas område. Utredningen föreslår också att sjölagens hänvisningar i bestämmelserna om gemensamt haveri ska avse York-Antwerpenreglerna 2016 års lydelse i stället för 1994 års lydelse av reglerna.

Yttrande över Åtgärder som underlättar för brittiska medborgare i Sverige vid ett avtalslöst brexit

Promemorian innehåller förslag till författningsändringar för att underlätta för brittiska medborgare i Sverige vid ett avtalslöst brexit. Det föreslås ändringar i utlänningslagen (2005:716) och utlänningsförordningen (2006:97). Vidare föreslås en ny förordning om ett tillfälligt undantag från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd för vissa brittiska medborgare och deras familjemedlemmar.

De föreslagna ändringarna i utlänningslagen (2005:716) är ett bemyndigande till regeringen att få meddela föreskrifter om uppehållstillstånd för en utlänning som är medborgare i Förenade kungariket och för familjemedlemmar till en sådan utlänning, samt även meddela föreskrifter om att en ansökan om arbetstillstånd får bifallas även efter inresan i Sverige. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.

De föreslagna ändringarna i utlänningsförordningen (2006:97) föranleds av, och är hänvisningar till, den nya föreslagna förordningen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 30 mars 2019.

I den föreslagna nya förordningen om ett tillfälligt undantag från kraven på uppehålls- och arbetstillstånd för vissa brittiska medborgare och deras familjemedlemmar anges att en utlänning som är brittisk medborgare och som till följd av brexit har förlorat sin uppehållsrätt i Sverige inte behöver ha uppehålls- eller arbetstillstånd för att vistas och arbeta i Sverige. Detsamma gäller familjemedlemmar till dessa personer samt de utlänningar som är brittiska medborgare och som till följd av brexit har förlorat sin permanenta uppehållsrätt i Sverige. För de sistnämnda upphör undantaget att gälla om utlänningen vistas utanför Sverige i mer än två på varandra följande år. Migrationsverket kan i vissa fall på begäran av en utlänning utfärda bevis om undantag från kravet på uppehållstillstånd. Beviset ska utfärdas snarast möjligt och föras in i utlänningens pass. Förordningen föreslås träda i kraft den 30 mars 2019 och ska gälla till och med den 29 mars 2020.

Lantmäteriets promemorior Indrivning av Lantmäteriets avgifter och Möjlighet att avvisa vissa inskrivningsärenden

Rubricerade ärende, ert diarienummer Ju2018/02239/L1, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslagen inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Utökad tillsyn över fastighetsmäklarbranschen, SOU 2018:64

Betänkandet innehåller förslag till fastighetsmäklarlag, förslag till ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, ändring i förordningen (1999:1134) om belastningsregister med flera.

Det föreslås att nuvarande fastighetsmäklarlag ersätts av en ny fastighetsmäklarlag som inte bara gäller för enskilda fysiska fastighetsmäklare utan också för de fastighetsmäklarföretag i vilka de enskilda fastighetsmäklarna driver sin verksamhet. Det förslås vidare att det ska införas en registreringskategori för mäklare som förmedlar hyresrätter med en månadshyra som motsvarar eller överstiger 10 000 euro. Mäklarföretag som är juridiska personer ska också vara skyldiga att registrera sig. Detta anges innebära att Fastighetsmäklarinspektionens tillsyn över fastighetsmäklarbranschen utökas och blir effektivare.

Betänkandet innehåller bland annat också förslag på sanktioner såsom ingripande mot oregistrerade mäklarföretag och digitaliseringsfrågor såsom att uppdragsavtal och depositionsavtal ska kunna skrivas under elektroniskt.

Bolagsverkets hemställan om ändring av 1 kap. 4 och 6 §§ aktiebolagsförordningen

Rubricerade ärende, diarienummer Ju2018/02201/L1, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Alla nyheter