Ett oberoende tvistlösningsförfarande för kollektiva hyrestvister (Ds 2021:23)

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över betänkandet En ny lag om ordnings-vakter m.m. (SOU 2021:38)

Betänkandet omfattar förslag till lag respektive förordning om ordningsvakter samt ändringar i följande rättsakter: lagen (1958:205) om förverkande av alkohol m.m., lagen (1974:191) om bevakningsföretag, lagen (1976:51) om omhändertagande av berusade personer m.m., polislagen (1984:387), ordningslagen (1993:1617), alkohollagen (2010:1622) Det föreslås även ändringar i förordningen (2014:1106) om handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa befattningshavare samt i förordningen (1989:149) om bevakningsföretag.

Enligt förslaget ska ordningsvakter få användas för att medverka till att upprätthålla allmän ordning och säkerhet samt främja trygghet. Med att upprätthålla den allmänna ordningen inbegrips hela den egentliga polisverksamheten, det vill säga både brottsbekämpande, brottsförebyggande och trygghetsfrämjande uppgifter. Ordningsvakter får användas endast om det finns ett beslut om tillstånd att använda ordningsvakter eller om det följer av lag eller annan författning. Ett beslut om tillstånd ska avse en viss plats, ett visst område eller en viss verksamhet. Beslutet får förenas med villkor och ska meddelas för viss tid. Ett beslut om tillstånd får återkallas.

Enligt förslaget ska tillstånd inte behövas för användning av ordningsvakter vid allmänna sammankomster som avses i 2 kap. 1 § ordningslagen (1993:1617), offentliga tillställningar som avses i 2 kap. 3 § ordningslagen eller lokaler eller utrymmen där alkoholdrycker eller alkoholdrycksliknande preparat serveras till allmänheten med tillstånd enligt 8 kap. 2 § alkohollagen (2010:1622), om villkor om sådan användning redan föreskrivits med anledning av ett beslut som har meddelats enligt angivna lagar. Tillstånd krävs inte heller för Polismyndighetens användning av ordningsvakter i myndighetens egen verksamhet.

En ordningsvakt ska även fortsättningsvis stå under Polismyndighetens ledning och kontroll. Ordningsvakter ska vara skyldiga att rapportera till Polismyndigheten. Ingripanden ska dokumenteras.

Regler för vem som får förordnas till ordningsvakt föreslås avseende ålder, utbildning och laglydnad och lämplighet. Polismyndigheten ska fortsatt vara den som beslutar om förordnandet som ordningsvakt. Ett förordnande som ordningsvakt ska meddelas för viss tid. I förordning bör anges att ett förordnande som ordningsvakt får meddelas för högst fem år. Regler om polisens behandling av personuppgifter och inhämtning av uppgifter för lämplighetsprövning föreslås. Ett förordnande ska få återkallas om ordningsvakten inte längre uppfyller villkoren, åsidosätter sina skyldigheter med mera. Ordningsvakter ska kunna stängas av enligt nuvarande regler.

Ordningsvaktsutbildningen ska förstärkas. Det bör anges i ordningsvaktsförordningen att en ordningsvakts grundutbildning ska uppgå till minst 160 timmars undervisning. Polismyndigheten ska även fortsättningsvis ha möjlighet att erbjuda fortbildning och påbyggnadsutbildningar.

Polismyndigheten får möjlighet att överlämna till ordningsvakt att omhänderta personer och transportera den omhändertagne till en plats som Polismyndigheten anger.

Förslaget avser vidare regler om identitetskontroll, liksom regler om vad som gäller vi förstörande av egendom. Regler om tystnadsplikt införs, liksom regler om Polismyndighetens skyldighet att föra viss statistik.

En ordningsvakts ingripande utgör myndighetsutövning om det sker med stöd av 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken, 27 kap. 4 § rättegångsbalken eller 35 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela ytterligare föreskrifter om tillstånd att använda ordningsvakter, förordnande av ordningsvakter, rapporteringsskyldighet, ordningsvakters utbildning och utrustning, samt avgifter för utbildning och ärendehandläggning. För den som genomgått väktar- eller skyddsvaktsutbildning får Polismyndigheten föreskriva en kortare utbildningstid än vad som anges i 14 §.

Polismyndighetens beslut enligt denna lag bör även fortsättningsvis få överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten

Kravet på registerkontroll enligt säkerhetsskyddslagen vid prövning av anställda i bevakningsföretag (medborgerlig pålitlighet) ska tas bort. Länsstyrelsen ska ges möjlighet att inför godkännandeprövningen begära ett yttrande hos Polismyndigheten rörande sökanden. Tidsfristen för godkännandeprövningen i förordningen om bevakningsföretag ska tas bort och ersättas med ett krav på att prövningen ska göras skyndsamt. Auktoriserade bevakningsföretag ska inte ges möjlighet att anställa personer i avvaktan på länsstyrelsens beslut om godkännande. Länsstyrelserna ska ges ett tydligare ansvar för tillsyn och kontroll av anställda vid auktoriserade bevakningsföretag. Bevakningsföretagen ska ha ett ansvar för att säkerställa personalens lämplighet utöver de kontroller som länsstyrelsen genomför.

Europeiska kommissionens förslag till direktiv om konsumentkrediter

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Yttrande över betänkandet Bolags rörlighet över gränserna (SOU 2021:18)

Förslagen syftar till att genomföra direktiv (EU) 2019/2121 om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 vad gäller gränsöverskridande ombildningar, fusioner och delningar. Förslagen innebär bl.a.

–          bestämmelser om i vilka situationer ett gränsöverskridande förfarande inte får inledas, t.ex. vid konkurs, företagsrekonstruktion och tvångslikvidation.

–          Varje förfarande ska inledas med att bolagsstyrelsen upprättar en plan (fusionsplan, delningsplan eller ombildningsplan) för hur detta ska gå till och vilka rättigheter bl.a. aktieägarna ska ha.

–          Planen ska också innehålla uppgifter om vilka följder som förfarandet kan få för arbetstagarna i bolaget, vilken rätt dessa ska ha till insyn och medverkan i processen samt uppgifter om vilka säkerheter som bolagets borgenärer erbjuds.

–          Styrelsen ska upprätta en redogörelse som särskilt ska beskriva förfarandets konsekvenser för bolagets framtida verksamhet och sannolika konsekvenser för bolagets borgenärer, arbetstagare och aktieägare. Redogörelsen ska innehålla viss specificerad information, riktad till aktieägare och arbetstagare.

–          Planen och redogörelsen ska granskas av en eller flera revisorer och aktieägare och borgenärer och arbetstagare ska informeras om att de får lämna synpunkter på planen.

–          Planen, styrelsens redogörelse och revisorsyttrandet ska ges in till Bolagsverket för registrering i aktiebolagsregistret samt vara elektroniskt tillgängliga för aktieägare och arbetstagare.

–          För att bolaget ska kunna gå vidare med planen måste denna godkännas på bolagsstämman.

–          Bolaget ska efter godkännandet av planen skriftligen underrätta sina kända borgenärer om det pågående förfarandet.

–          Bolaget ska därefter ansöka hos Bolagsverket om tillstånd att få verkställa planen.

Bestämmelserna föreslås föras in i aktiebolagslagen (2005:551), lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, försäkringsrörelselagen (2010:2043), lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag, lagen (2008:9) om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner, offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse, lagen (2015:1016) om resolution samt tillhörande förordningar.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 31 januari 2023.

Insolvensdirektivet och reglerna om skuldsanering (Ds 2021:6)

Rubricerade ärende, ert diarienummer Ju2021/00749, har remitterats till Regelrådet.

 

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget, såvitt kan bedömas, inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Struktur för ökad motståndskraft (SOU 2021-X)

Rubricerade ärende, ert diarienummer Ju2021/00971, har remitterats till Regelrådet.

 

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Andra chans för krisande företag – En ny lag om företagsrekonstruktion (SOU 2021:12)

I remissen ingår förslag till lag om företagsrekonstruktion och förslag till lag om offentlig skulduppgörelse. Det föreslås också ändring i brottsbalken, ändring i jordabalken och ändring i äktenskapsbalken. Vidare ingår förslag till ändring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva och ändring i lagen (1934:68) om verkan av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island eller Norge. Därutöver föreslås ändring i förmånsrättslagen (1970:979) och i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister samt i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område. I remissen föreslås även ändring i lagen (1981:6) om konkurs som omfattar egendom i annat nordiskt land, ändring i preskriptionslagen (1981:130), om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer och ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. Det föreslås också ändring i konkurslagen (1987:672), i köplagen (1990:931), i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument och i lönegarantilagen (1992:497). Vidare föreslås ändring i stiftelselagen (1994:1220), i inkomstskattelagen (1999:1229), i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet och i försäkringsavtalslagen (2005:104). Därutöver föreslås ändring i aktiebolagslagen (2005:551), i lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter och i offentlighets och sekretesslagen (2007:400). Slutligen föreslås ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, i skuldsaneringslagen (2016:675), i lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare och i lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning. Det ingår också förordningsförslag. Således föreslås förordning om företagsrekonstruktion och förordning om offentlig skulduppgörelse. Vidare föreslås ändring i aktiebolagsförordningen (2005:559), i förordningen (2016:1333) med instruktion för Kronofogdemyndigheten samt i förordningen (2017:485) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning.

I sak anges förslaget innebära bland annat följande. Det föreslås betydande förändringar av de regler som styr hur en företagsrekonstruktion ska genomföras. Den största nyheten anges vara att inte bara den ekonomiska uppgörelsen – ackordet – utan även övriga åtgärder som behövs för att komma till rätta med ett företags ekonomiska problem ska kunna fastställas i en rekonstruktionsplan och därigenom ges bindande verkan. Det föreslås också en lång rad andra förändringar, bl.a. när det gäller vilka som ska få tillgång till förfarandet, vilka regler som ska gälla för gäldenärens avtal under förfarandet och vilka krav som ska ställas på rekonstruktörerna. Utöver nya materiella bestämmelser föreslås dessutom omfattande strukturella och redaktionella förändringar som är så långtgående att förslagsställaren bedömt att den nuvarande företagsrekonstruktionslagen ska upphävas och ersättas med en ny lag. Ett skärpt s.k. livskraftstest föreslås. Enligt förslaget ska en företagsrekonstruktion endast få inledas om det finns skälig anledning att anta att rekonstruktionen kan säkra verksamhetens livskraft[1]. I likhet med vad som gäller i dag ska gäldenären behålla den formella rådigheten över sina tillgångar under en rekonstruktion. Det föreslås emellertid att rekonstruktören måste lämna samtycke för att gäldenären

ska få fullgöra en förpliktelse som inte ingår i verksamhetens dagliga drift och för att fullgöra en förpliktelse som uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion. Därutöver föreslås nya regler som styr gäldenärens avtal under en rekonstruktion. Gäldenären ska ha rätt att begära att ett avtal ska fullföljas medan motparten ska ha rätt att begära att gäldenären lämnar besked om han eller hon avser att fullfölja avtalet. Genom förslaget om att domstolen ska fastställa rekonstruktionsplaner anges det exempelvis bli möjligt att i en sådan plan besluta om nyemission för att få in mer kapital i företaget. Byte av styrelse eller verkställande direktör kan genom rekonstruktionsplanen utgöra ett villkor för ny finansiering. Superförmånsrätten[2] kommer att finnas kvar i det nya förfarandet och kunna omfatta både ny finansiering som syftar till en långsiktig kapitaltillförsel och tillfällig finansiering som syftar till att trygga gäldenärens verksamhet under rekonstruktionen. Den kommer emellertid att begränsas. Om en rekonstruktion avslutas utan att någon rekonstruktionsplan fastställs, ska superförmånsrätten som utgångspunkt upphöra tre månader efter rekonstruktionsavslutet. Om rekonstruktionen i stället avslutas med att en rekonstruktionsplan fastställs, ska villkoren för en eventuell superförmånsrätt framgå av planen. Det föreslås också vissa regler om arbetstagarnas ställning under rekonstruktionsförfarandet. Det anges att enligt rekonstruktions- och insolvensdirektivet ska arbetstagare ha fullständigt arbetsrättsligt skydd under rekonstruktionsförfarandet. En arbetstagare kan ha rätt att frånträda sin anställning utan att iaktta gällande uppsägningstid om arbetsgivaren inte betalar lön. Utöver modellen med en rekonstruktionsplan föreslås också ett alternativt förfarande för de fall där gäldenären endast är i behov av en skulduppgörelse för att få sin verksamhet lönsam igen. Enligt detta förfarande kan en skulduppgörelse fastställas utan att vara del av en rekonstruktionsplan. Vidare föreslås att handläggningen av ärenden om företagsrekonstruktion ska koncentreras till ett färre antal domstolar än i dag. Det föreslås skärpta krav på vem som ska få utses till rekonstruktör. Enligt förslaget ska valet av rekonstruktör som utgångspunkt göras bland de personer som har erfarenhet av att i egenskap av konkursförvaltare driva vidare verksamhet för ett konkursbos räkning. Det ska krävas starka skäl för att utse någon annan än en sådan konkursförvaltare som rekonstruktör. Utredningen föreslår också uttryckliga regler om rekonstruktörens skadeståndsansvar. Därutöver föreslår utredningen att rekonstruktörerna ska ställas under tillsyn. Ansvaret för tillsynen ska ligga på Kronofogdemyndigheten. Tillsynsmyndigheten ska beredas tillfälle att yttra sig innan en rekonstruktör utses och kunna begära att en rekonstruktör avsätts samt att rekonstruktörens ersättningsanspråk prövas av tingsrätten. Tillsynen föreslås finansieras genom tillsynsavgifter. I likhet med vad som gäller vid myndighetens konkurstillsyn bör det tas ut en tillsynsavgift som baserar sig på viss procent av rekonstruktörens arvode.

[1] I dagens bestämmelser är motsvarande krav formulerat som att ett beslut om företagsrekonstruktion inte får meddelas, om det saknas skälig anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan uppnås.
[2] Enligt dagens regler anges en borgenär få s.k. superförmånsrätt för vissa fordringar som uppkommit under ett rekonstruktionsförfarande. Superförmånsrätten gäller för fordringar som grundar sig på avtal som gäldenären ingått under rekonstruktionen med rekonstruktörens samtycke, och ger borgenären en prioriterad rätt till betalning om gäldenären senare skulle gå i konkurs.

Europeiska kommissionens förslag om ett nytt direktiv om hållbarhetsrapportering

Rubricerade ärende, ert diarienummer Ju2021/01682, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Bättre skydd för tekniska företagshemligheter, Ds 2020:26

Rubricerade ärende, ert diarienummer Ju2020/4525/L1, har remitterats till Regelrådet.

 

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Bättre skydd för tekniska företagshemligheter, Ds 2020:26

Rubricerade ärende, ert diarienummer Ju2020/4525/L1, har remitterats till Regelrådet.

 

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Gränsöverskridande tillgång till radio- och tv-program (Ds 2020:25)

Rubricerade ärende, ert diarienummer Ju2020/04028, har remitterats till Regelrådet.

 

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över En ny lag om konsumentskydd vid köp och vissa avtal (SOU 2020:51)

I betänkandet föreslås en ny lag om konsumentskydd vid köp och vissa andra avtal. Med anledning av den föreslagna nya lagen görs även vissa följdändringar och förtydliganden i lagen (1964:528) om tillämplig lag beträffande internationella köp av lösa saker, köplagen (1990:931), produktansvarslagen (1992:18), marknadsföringslagen (2008:486) samt kommissionslagen (2009:865).

I den föreslagna lagen finns bestämmelser om skydd för konsumenter vid köp av lösa saker (varor) om köparen är konsument och säljaren, eller en förmedlare av köpet, är näringsidkare. Lagen innehåller även bestämmelser om konsumentskydd vid avtal där en näringsidkare tillhandahåller en konsument digitalt innehåll eller digitala tjänster. Nu gällande regler i konsumentköplagen som inte har ansetts stå i strid med unionsrätten har flyttats över till den föreslagna lagen. Konsumentköplagen (1990:932) ska upphöra att gälla när det remitterade förslaget träder i kraft.

De främsta nya eller ändrade reglerna, i förhållande till vad som gäller idag, är följande:

·       Om en bestämmelse i en annan författning avviker från bestämmelserna om avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll eller digitala tjänster i denna lag ska bestämmelsen i den andra författningen ha företräde, om den har sin grund i unionsrätten (föreslagen 1 kap 7 §).

·       Om inte annat följer av avtalet, ska ett digitalt innehåll eller en digital tjänst i en vara med digitala delar tillhandahållas i den senaste version som fanns tillgänglig när avtalet ingicks (föreslagen 4 kap 3 §).

·       En vara med digitala delar ska anses felaktig om säljaren underlåter att säkerställa att köparen informeras om och tillhandahålls de uppdateringar som är nödvändiga för att upprätthålla avtalsenlighet hos varan med digitala delar. Det gäller inte om köparen har underlåtit att installera de tillhandahållna uppdateringarna inom skälig tid, under förutsättning att säljaren har informerat köparen om att uppdateringen finns att tillgå och om konsekvenserna av utebliven installation, och att underlåtenheten eller den felaktiga installationen inte har berott på brister i de anvisningar som behövts för installationen (föreslagen 4 kap 5 §).

·       Vid köp av ett levande djur där priset överstiger en tiondel av prisbasbeloppet enligt 2 kap.
6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken gäller följande. Om köparen före köpet har undersökt det levande djuret eller utan godtagbar anledning underlåtit att följa säljarens uppmaning att undersöka det, får köparen inte som fel åberopa vad han eller hon borde ha märkt vid undersökningen, om inte säljaren handlat i strid mot tro och heder (föreslagen 4 kap. 11 §).

·       Vid omleverans ska säljaren på egen bekostnad återta den felaktiga varan. Om det behövs för avhjälpande eller omleverans ska säljaren ta bort den felaktiga varan och installera en avtalsenlig vara eller bära kostnaden för borttagandet och installationen. Denna skyldighet gäller dock endast en sådan vara som innan felet blev uppenbart hade installerats på ett sätt som var förenligt med varans natur och ändamål (föreslagen 5 kap 8 §).

·       Vid hävning ska köparen meddela säljaren att han eller hon häver köpet. Köparen får inte häva köpet om säljaren visar att felet är ringa (föreslagen 5 kap 11 §).

·       Om endast en del av de varor som köpet avser är felaktiga, tillämpas bestämmelserna om hävning på denna del. Köparen får häva köpet av resterande varor om det skulle vara oskäligt att kräva att köparen ska behålla dem (föreslagen 5 kap 12 §).

·       I 10 kap. i den föreslagna lagen finns bestämmelser om avtal om tillhandahållande av digitalt innehåll eller digitala tjänster, och vilka av de övriga bestämmelserna i lagen som ska tillämpas på motsvarande sätt på sådana avtal.

Ändringarna i övriga ovan omnämnda regelverk är mer av redaktionell karaktär, med hänvisningar som uppdaterats och liknande. Vad gäller ändringen i marknadsföringslagen (2008:486) är den mer utförlig och går ut på att om en näringsidkare vid marknadsföringen erbjuder åtaganden som går utöver vad som följer av lag föreslås krav på näringsidkaren med anledning av sådana åtaganden.

De nya och ändrade författningarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

Yttrande över Skärpt kontroll över explosiva varor (Ds 2020:17)

I remissen ingår förslag till ändring i lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Det ingår också förslag till ändring i förordningen (1999:1134) om belastningsregister och ändring i förordningen
(2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor.

Den nuvarande tillståndsprövningen föreslås bli mer omfattande och Polismyndighetens roll vid tillståndsgivningen ska också förstärkas. Samtidigt förtydligas och utökas regleringen kring bland annat möjligheten att återkalla tillstånd. Dessutom föreslås vissa andra ändringar som kan stärka kontrollen, såsom begränsningar i vissa tillstånds giltighetstid och utökad föreskriftsrätt. Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

Yttrande över Registrering av kontantkort, m.m. (Ds 2020:12)

Remissen innehåller promemorian Registrering av kontantkort, m.m. (Ds 2020:12). Utredningsuppdraget som redovisas i promemorian avser de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter på området för elektronisk kommunikation. Uppdraget består av två separata delar. Den första gäller frågan om det bör införas en registreringsskyldighet som omfattar kontantkort till mobiltelefoner. Utredningens andra del avser vissa verkställighetsfrågor kopplat till de brottsbekämpande myndigheternas inhämtning av uppgifter på området för elektronisk kommunikation. En av frågorna handlar om att förtydliga reglerna om leverantörers skyldighet att medverka och verksamhetsanpassa för att möjliggöra att uppgifter som lämnas ut till de brottsbekämpande myndigheterna enkelt kan tas om hand. I denna del ingår att överväga om regler bör införas som möjliggör att de utlämnade uppgifterna följer en gemensam standard.

Det föreslås följande ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (förkortas i det följande LEK). Det föreslås att när uppgifter som avses i 6 kap. 20§ 1 st.[1] lämnas ut för brottsbekämpning till Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brott, ska uppgifterna ordnas och göras tillgängliga i ett format som gör det möjligt att enkelt ta hand om dem. Uppgifterna ska lämnas ut utan dröjsmål. Vidare föreslås att den som lämnar ut uppgifter till nämnda myndigheter eller någon annan myndighet som har till uppgift att ingripa mot brott, har rätt till ersättning för kostnader som uppstår när uppgifter lämnas ut. Ersättningen ska betalas av den myndighet som har begärt uppgifterna. Det gäller även för lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter.

Vidare föreslås att den som tillhandahåller en förbetald allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst eller en förbetald internetanslutningstjänst får inte ge tillgång till tjänsten om inte denne har registrerat abonnentens namn, adress, personnummer eller motsvarande och nummer för tjänsten. Uppgifterna ska finnas tillgängliga hos tillhandahållaren från registreringen och i ett år efter att tillhandahållandet har upphört. I samband med registreringen ska abonnentens identitet kontrolleras genom en giltig identitetshandling med fotografi eller en tillförlitlig elektronisk identifiering. Saknar abonnenten en identitetshandling ska identiteten göras sannolik på annat sätt. Identitetskontrollen ska dokumenteras. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om identitetskontrollen.

Slutligen föreslås att om en förbetald tjänst som har registrerats enligt 23a § har överlåtits till någon annan utan att en ny registrering har skett, ska tillhandahållandet av tjänsten avbrytas. Det gäller inte om tjänsten har överlåtits till en närstående, har införskaffats av en juridisk person och används på dennes uppdrag eller har införskaffats på uppdrag av myndigheter som har till uppgift att ingripa mot brott.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. En förbetald allmänt tillgänglig nummerbaserad interpersonell kommunikationstjänst eller en förbetald internetanslutningstjänst som har tillhandahållits innan lagen trädde i kraft får tillhandahållas till och med den 1 juli 2022 trots att en registrering inte skett.

Det föreslås ändring i förordningen (2003:396) om elektronisk kommunikation. Post- och telestyrelsen får efter samråd med vissa brottsbekämpande myndigheter meddela föreskrifter om kravet på format och utlämnande av uppgifter utan dröjsmål och den ersättning som ska utgå. Post- och telestyrelsen får i enskilda fall medge undantag från krav enligt 6 kap. 19 § 1 st. LEK.

Vidare föreslås att den som lämnar ut uppgifter till vissa brottsbekämpande myndigheter ska gemensamt med de myndigheterna verka för att informationsöverföringen sker i gemensamma format på ett enhetligt sätt. Det gäller även lokaliseringsuppgifter som inte är trafikuppgifter.

Slutligen föreslås att Post- och telestyrelsen får, efter samråd med vissa brottsbekämpande myndigheter meddela föreskrifter om identitetskontrollen.

Förordningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2022.

[1] 6 kap. 20 § 1 st. LEK anger följande: Den som i samband med tillhandahållande av ett elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk kommunikationstjänst har fått del av eller tillgång till
1. uppgift om abonnemang,

2. innehållet i ett elektroniskt meddelande, eller
3. annan uppgift som angår ett särskilt elektroniskt meddelande,
får inte obehörigen föra vidare eller utnyttja det han fått del av eller tillgång till.

Stärkt skydd för vissa geografiska beteckningar och ändringar i den känneteckensrättsliga regleringen av ond tro (Ds 2020:13)

Rubricerade ärende, ert diarienummer Ju2020/02447/L3, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt kan bedömas medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Revision av det enhetliga elektroniska rapporteringsformatet (promemoria)

Remissen innehåller förslag till ändring i aktiebolagslagen (2005:551), lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, sparbankslagen (1987:619) och i revisionslagen (1999:1079).

I sak anges förslaget innebära följande. För de räkenskapsår som inleds den 1 januari 2020 eller senare ska vissa noterade företag upprätta års- och koncernredovisningar i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Formatet specificeras närmare i Europeiska kommissionens s.k. Esef-förordning. Med anledning av kravet på enhetligt elektroniskt format, föreslås några kompletterande lagändringar i fråga om revision. Förslagen innebär att revisionsberättelsen för berörda företag ska innehålla ett uttalande om huruvida års- och koncernredovisningen har upprättats i överensstämmelse med Esef-förordningen

Revisorsinspektionens promemoria En ny ordning för revisorers ansvarsförsäkring

Rubricerade ärende, ert diarienummer Ju2020/00096/L1, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende

Konkursförfarandet (Ds 2019:31)

Rubricerade ärende, ert diarienummer Ju2019/04217/L2, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar (SOU 2020:11)

Rubricerat ärende, diarienummer Ju2020/00999/L4, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Utkast till lagrådsremiss Skärpta straff för de allvarligaste formerna av immaterialrättsintrång

Rubricerade ärende, ert diarienummer Ju2019/03948/L3, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Alla nyheter