Förslag till ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2008:2) om modersmjölksersättning och tillskottsnäring, samt (LIVSFS 2019:1) om livsmedel avsedda för särskilda grupper

Rubricerade ärende, ert diarienummer 2020/01043, har remitterats till Regelrådet.

 

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Yttrande över förslag till föreskrifter om kosttillskott

Förslaget avser införande av nya föreskrifter om kosttillskott som upphäver LIVSFS 2003:9 om kosttillskott.

Det införs maximivärden för följande vitaminer och mineraler i kosttillskott:
Vitamin A, Betakaroten, Vitamin D, Vitamin E, Nikotinsyra, Nikotinamid, Vitamin B6, Folsyra, Vitamin C, Kalcium, Magnesium, Järn, Koppar, Jod, Zink, Mangan, Kalium, Selen, Krom, Molybden, Fluorid, Fosfor och Bor.

Det föreslås inte något maximivärde för vitamin K, tiamin/vitamin B1, riboflavin/vitamin B2, pantotensyra, vitamin B12, biotin, natrium, klorid eller kisel, eftersom det saknas vetenskapliga underlag som visar på hälsomässiga risker med ett högt intag.

Det ska vara möjligt att ansöka om dispens från maximivärdena om det kan visas att det kosttillskott som ansökan gäller för är säkert trots överskridande av maximivärdet. En avgift för att söka dispens som ska täcka kostnaderna för att hantera och bedöma ansökan kommer att tas på 20 000 kronor.

Det införs även bestämmelser om att den rekommenderade dagliga dosen varken får sättas så lågt att den inte har någon näringsmässigt eller fysiologisk verkan eller så högt att den inte är motiverad.

Förslag till ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:18) om fruktjuice och fruktnektar

Rubricerade ärende, ert diarienummer 2020/0107, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Förslag till föreskrifter om informationssäkerhet för samhällsviktiga tjänster inom leverans och distribution av dricksvatten samt förslag till ändring i föreskrifter (LIVSFS 2008:13) om åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar

Rubricerade ärende, ert diarienummer 2020/00702, har remitterats till Regelrådet.

 

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Förslag till ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten

Rubricerade ärende, ert diarienummer 2020/00438, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt kan bedömas medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Livsmedelsverkets rapport Avsättning av svenskt vildsvinskött

Rubricerade ärende, ert diarienummer 2018/02334, har remitterats till Regelrådet.

Remissen innehåller inget förslag till författningstext. Remissen omfattas därmed inte av Regelrådets granskning och borde därför inte ha remitterats till Regelrådet.

Förslag till upphävande och ändring i ett antal föreskrifter med anledning av EU:s förordning (EU) 2017/625 om offentlig kontroll och annan verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel mm.

Rubricerade ärende, ert diarienummer 2019/03136, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till föreskrifter om planering av besiktning före och efter slakt

Föreskriftsförslaget reglerar planering av besiktning före och efter slakt. Det föreslås att för ett slakteri där Livsmedelsverket har ständig närvaro under slakten ska ett slaktschema fastställas för hela kalenderåret. Slakteriet ska lämna in ett önskat slaktschema senast den 1 oktober året innan, som Livsmedelsverket ska fastställa senast den 1 december året innan. För ett slakteri där Livsmedelsverket inte har ständig närvaro under slakten och för ett renslakteri, ska ett slaktschema fastställas för perioden mars – augusti respektive september – februari. Slakteriet ska lämna in önskat slaktschema senast den 1 december respektive den 1 juni. Livsmedelsverket ska fastställa slaktschemat senast den 1 februari respektive den 1 augusti.

Om det uppstår behov av tillfälliga ändringar av ett slaktschema, föreslås att slakteriet ska anmäla detta till Livsmedelsverket senast fem dagar innan önskad dag för besiktning. För vissa särskilda veckor i nära anslutning till storhelger och sommarsemester ska en sådan anmälan ske femton arbetsdagar innan önskad dag för besiktning. Om ett slakteri inte anmäler inom de givna fristerna kan Livsmedelsverket neka till att utföra besiktningen. Undantag från de givna fristerna kan medges i de fall Livsmedelsverket bedömer att ett verkligt behov av slakt föreligger. Om ett slakteri vill göra en större ändring av det gällande slaktschemat ska slakteriet anmäla detta två månader innan ändringen ska börja gälla. Livsmedelsverket ska fastställa det nya slaktschemat en månad innan planerad besiktning.

Vidare föreslås att en vilthanteringsanläggning ska lämna in en slaktanmälan till Livsmedelsverket tre månader innan det första önskade besiktningstillfället under verksamhetsperioden.

I föreskriftsförslaget anges också vad som gäller för sena avbokningar.

Föreskriftsförslaget ska träda i kraft i augusti 2019. Slaktscheman enligt förslaget ska gälla från den
1 januari 2020. För ett slakteri där Livsmedelsverket inte har en ständig närvaro under slakten ska
den första perioden avse januari – augusti 2020. För vilthanteringsanläggningar avses den period
som inleds med ett besiktningstillfälle under 2020.

Livsmedelsverkets förslag till ändring av föreskrifter om livsmedel avsedda för särskilda grupper m.m.

Rubricerade ärende, ert diarienummer 2019/00423, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget, i de delar det inte direkt följer av EU-rätten, inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

 

Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2011:12) om extraktionsmedel vid framställning av livsmedel

Rubricerade ärende, diarienummer 2018/02739, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit synnerligen begränsat i förhållande till ändring i kommissionens direktiv (EU) 2016/1855 av den 19 oktober. De eventuella effekter av betydelse för berörda företag som förslaget medför får därmed anses härröra från överordnade föreskrifter. Regelrådet väljer med anledning av detta att inte yttra sig i det nu remitterade ärendet.

Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:22) om kontroll vid handel med animaliska livsmedel inom den Europeiska unionen

Rubricerade ärende, diarienummer 2018/02141, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma är regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit begränsat i förhållande till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 2018/307. Regelrådet väljer med anledning av detta att att yttra sig i det nu remitterande ärendet.

Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2018:5) om berikning av vissa livsmedel

Remissen innehåller förslag till ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2018:5) om berikning av vissa livsmedel.

Det föreslås att

kravet på berikning av ”fermenterad mjölk” ersätts av ett krav på berikning av ”fermenterade mjölkprodukter” och
det införs en definition av fermenterade mjölkprodukter och att definitionen av fermenterad mjölk upphävs.
Det anges inte när förslaget föreslås träda i kraft.

Förslag till ny modell för riskklassning av livsmedelsföretag

Rubricerat ärende, diarienummer 2018/00787, har remitterats till Regelrådet.

 

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att remissen inte innehåller något förslag till författningstext. Remissen omfattas därmed inte av Regelrådets granskning och Regelrådet avstår därför från att yttra sig i ärendet.

Yttrande över Kommissionens förslag till ändringar i förordning (EG) nr 178/2002 (2018/0088(COD)), COM (2018) 179 final

Regelrådet har i uppdrag att på begäran bistå regelgivare med att granska konsekvensutredningar till sådana förslag från EU-kommissionen som bedöms ha stor påverkan på företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla.

Förordningen (EG) nr 178/2002 innehåller grundläggande principer och krav inom livsmedelskedjan, bland annat för utsläppande på marknaden av livsmedel och foder. I förordningen återfinns också grundläggande bestämmelser om hur riskanalysens principer ska tillämpas i lagstiftningsarbete inom livsmedelsområdet. Vidare har den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) inrättats genom förordningen och det finns bestämmelser om hur myndigheten ska vara organiserad och arbeta. I förslaget anges att någon konsekvensanalys inte genomfördes. Detta eftersom de åtgärder som ska införas genom förslaget främst kommer att avse insyn och det sätt på vilket kommissionen som riskhanterare och Efsa som riskbedömare kommer att samla in och hantera de bevis de behöver för att kunna utföra sina uppgifter på grundval av oförändrade kriterier. Sådana åtgärder förväntas därför inte få betydande socioekonomiska och miljömässiga effekter som tydligt kan identifieras på förhand. Det anges dock att ett antal effekter emellertid beaktades under förberedelsearbetet. Enligt Regelrådets bedömning går det inte att utesluta att förslaget kan få effekter av betydelse för berörda företag. Regelrådet väljer därför att yttra sig i ärendet utifrån den redovisning av konsekvenserna som framgår av förslag till ändring i förordning.

Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till föreskrifter (LIVSFS 2018:XX) om planering av kontroll vid slakt

I remissen förslås nya föreskrifter om planering av kontroll vid slakt. Det föreslås ett krav på slaktschema, det vill säga datum när slakt planeras hos skilda aktörer. Vidare föreslås att ändring och avbokning av planerat datum för slakt enligt schema ska ske senast 10 arbetsdagar före det planerade slakttillfället.

Yttrande över Livsmedelsverkets promemoria om förslag till ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2014:22) om vissa fiskarter från Östersjöområdet

Remissen innehåller förslag om att ändra bilagan till Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2014:22) om vissa fiskarter från Östersjöområdet avseende från vilka fångstområden sill/strömming får föras ut till andra länder inom EU utan att åtföljas av dokumentation.

Det föreslås att bilagan ändras så att det anges att Clupea harengus (sill/strömming) får tas upp från ICES statistiska delsektioner 25 och 26 samt att sill/strömming från ICES statistiska delsektion 28-2 får saluföras som livsmedel om fisken är högst 21 cm.

Inget anges om när de förslagna ändringarna föreslås träda i kraft.

Yttrande över förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om kvaliteten på dricksvatten (omarbetning), COM(2017) 753 final

Det föreslås en omarbetning av rådets direktiv om kvaliteten på dricksvatten 98/83/G av den 3 november 1998. Detta för att säkerställa hållbart tillhandahållande av dricksvatten av hög kvalitet under kommande årtionden.

Det anges att det framförallt är rådets direktiv 98/83/EG om kvaliteten på dricksvatten som har stor betydelse för att skydda människor från de skadliga effekterna av att dricka förorenat vatten genom att säkerställa att dricksvattnet är hälsosamt och rent. I direktivets metod för kontroll av kvaliteten på konsumtionsstället används dock parametrar som fastställdes för mer än 20 år sedan.

Förslaget anges hjälpa medlemsstaterna att hantera dricksvatten på ett resurseffektivt och hållbart sätt, och därigenom bidra till att minska energianvändningen och onödiga vattenförluster. Det anges också bidra till att minska antalet plastflaskor som används, genom att stärka människors förtroende för kranvatten. Översynen anges vara en direkt uppföljning av det europeiska medborgarinitiativet Right2Water. Översynen är också en del av planen för övergången till en cirkulär ekonomi.

Utifrån utvärdering av direktivet, samråd med berörda aktörer med mera har fem problemområden identifierats.

Föråldrade kvalitetsnormer.
Föråldrat tillvägagångssätt.
De flexibla bestämmelserna om material i kontakt med dricksvatten skapar hinder på den inre marknaden.
Bristen på öppenhet och tillgång till aktuell information för konsumenter samt alltför komplicerad rapportering.
Omkring 2 miljoner människor saknar tillgång till kranvatten enligt medborgarinitiativet Right2Water.
Målet för direktivet anges vara att skydda människors hälsa från de skadliga effekterna av alla slags föroreningar av dricksvatten. Detta kommer uppnås genom att införa minimikvalitetsnormer på EU-nivå samt genom att fastställa minikrav för övervakning, rapportering, tillgång till vatten, öppenhet och avhjälpande åtgärder i de fall normerna inte uppfylls. Medlemsstaterna får dock avgöra vilka konkreta åtgärder de vill vidta.

Det föreslås bland annat en riskbaserad metod för vattensäkerhet vilket inkluderar farobedömning av vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten, försörjningsriskbedömning och riskbedömning av fastighetsinstallationer. På grundval av riskbedömningen och kontrollen kan medlemsstaterna vidta åtgärder som exempelvis utbildning av VVS-montörer, information och rådgivning till fastighetsägare och lämpliga beredningstekniker. Avseende försörjningsriskbedömning ska medlemsstaterna bland annat säkerställa att vattenleverantörerna utför en försörjningsriskbedömning som gör det möjligt att anpassa kontrollfrekvenserna för parametrarna som anges i bilagorna till direktivet. Det anges att bestämmelserna om riskbedömning av fastighetsinstallationer ska kompletteras med relevanta harmoniserade standarder i enlighet med förordning (EU) nr 305/2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter. Detta i syfte att fastställa krav för byggnadsmaterial och byggprodukter i kontakt med dricksvatten. Avlägsnandet av tekniska hinder för byggprodukter kan endast åstadkommas genom fastställande av harmoniserade tekniska specifikationer för att bedöma byggproduktens prestanda.

Det föreslås också att medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra allas tillgång till dricksvatten och främja dess användning inom det egna territoriet. Detta ska bland annat omfatta att identifiera människor som inte har tillgång till dricksvatten och orsaken till detta, upprätta och underhålla utrustning för tillgång till dricksvatten på offentliga platser samt främja dricksvatten genom kampanjer. Det ska även inkludera till att uppmuntra tillhandahållande av dricksvatten samt främja fritt tillhandahållande av dricksvatten i restauranger, personalmatsalar och cateringstjänster.

Medlemsstaterna ska vidare säkerställa att tillräcklig och aktuell information om kvaliteten på dricksvatten finns tillgänglig på nätet för konsumenter på ett användarvänligt och lämpligt sätt. Medlemsstaterna ska också säkerställa att försörjda personer, utan att begära det, minst en gång om året får information. Informationen ska bland annat inkludera uppgifter om kostnadsstrukturen för avgiften, åtgärder som vidtagits av vattenleverantörer för farobedömning och volym som förbrukats.

Vidare framgår att kontroll av skyldigheter enligt direktivet ska innefatta ett program för operativ övervakning som kompletterar den kontrollerande övervakningen. Det ska också ge snabb kunskap om driftsprestanda och vattenkvalitetsproblem för att möjliggöra snabba och i förväg planerade avhjälpande åtgärder. Operativa övervakningsprogram ska vara försörjningsspecifika och vara utformade så att de kan bekräfta att alla kontrollåtgärder i samband med uttag, beredning, distribution och lagring är effektiva.

Medlemsstaterna ska också fastställa regler om sanktioner för överträdelser av nationella bestämmelser som antagits enligt direktivet.

Förslaget innehåller även förtydligade definitioner som exempelvis att en vattenleverantör är en enhet som tillhandahåller minst 10 m3 dricksvatten per dag i genomsnitt och en liten vattenleverantör tillhandahåller mindre än 500 m3 per dag eller försörjer mindre än 5000 personer.

Livsmedelsverkets förslag till ändring i föreskrifter (LIVSFS 2006:21) om avgifter för offentlig kontroll, prövning och registrering

Remissen innehåller förslag till avgifter för importkontroll. Enligt 7 § avgiftsförordningen (1992:191) ska myndigheter varje år samråda med Ekonomistyrningsverket om de avgifter
som myndigheten tar ut eller avser att ta ut. Enligt 2 § förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning ska förordningen inte tillämpas på föreskrifter om
sådana avgifter som omfattas av samrådsskyldigheten enligt 7 § avgiftsförordningen (1992:191). Regelrådet avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till ändring i föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten

Remissen innehåller Livsmedelsverkets förslag till ändring i sina föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten. Det görs vissa ändringar av kraven på program för kontroll av dricksvatten och specifikationerna för analysmetoder. Utöver detta görs även mindre ändringar av föreskrifterna när det gäller vilka processkemikalier som får användas samt nivån på gränsvärdena i dricksvattnet för kadmium, bly och pH-värde.

 

Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till ändring i föreskrifter (LIVSFS 2014:4) om livsmedelsinformation

Remissen innehåller förslag till ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2014:4) om livsmedelsinformation. Det föreslås att en anmälningsplikt för livsmedelsföretag införs för livsmedel märkta med uppgifter om att de är fria från vissa allergener. Anmälan ska göras till Livsmedelsverket som vidarebefordrar anmälan till berörd kontrollmyndighet.

Alla nyheter