Yttrande över förslag till ändringar i Riksgäldskontorets föreskrifter om resolution

De föreslagna ändringarna innebär att det i föreskrifterna (RGKFS 2015:2) om resolution bland annat införs bestämmelser om hur stor andel av de globalt, europeiskt respektive nationellt systemviktiga resolutionsenheterna som får omfattas av ett alternativt efterställningskrav, avgifter för ansökningar om tillstånd för återköp m.m. av kvalificerade skuldinstrument, hur det högsta förfogandebeloppet ska beräknas och vilka uppgifter om kravet på kapitalbas och nedskrivningsbara skulder som ett företag ska offentliggöra respektive lämna till Riksgälden. Ändringsförslagen innebär att bestämmelserna om minimikravet på nedskrivningsbara skulder föreslås upphävas. Ändringarna föreslås huvudsakligen träda i kraft den 1 juli 2021.

Kompletterande remiss avseende ändrade föreskrifter om insättningsgaranti

Rubricerade ärende, ert diarienummer RG 2020/387, har remitterats till Regelrådet.

De föreslagna reglernas konsekvenser synes i allt väsentligt överensstämma med de som Regelrådet yttrade sig över den 2 september 2020 (vårt diarienummer RR 2020-198, ert diarienummer RG 2020/387), utan att konsekvensutredningen har kompletterats. Regelrådet avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Yttrande över förslag till ändringar i föreskrifterna om insättningsgaranti

Riksgäldskontoret (Riksgälden) föreslår ändringar i bilagan till Riksgäldskontorets föreskrifter (RGKFS 2016:2) om insättningsgaranti. Ändringarna innebär en reviderad modell för beräkning av insättningsgarantiavgiften, vilket innebär att:

  • antalet riskklasser utökas från sex till nio,
  • ntervallet för de summerade riskvikterna utökas från 70-180 till 50-200 procent,
  • ränserna för intervall för sammanlagd riskpoäng ska vara absoluta istället för relativa i  förhållande till övriga institut,
  • en ny riskindikator, systemviktigt institut, införs,
  • kapitalmåttet kärnprimärkapitalkvot byts ut mot kapitalkravskvot,
  • nettofinansieringskvoten används som riskindikator,
  • riskindikatorer som mäter insättningsgarantins förväntade förlust, givet att institutet fallerar, får större vikt,
  • nya skalor för fördelning av individuell riskpoäng införs,
  • relativa intervall används för indikatorerna bruttosoliditet, kapitalkravskvot, nettofinansieringskvot, riskviktade tillgångar/totala tillgångar samt ej intecknade tillgångar/garanterade insättningar,
  • bsoluta intervall införs för indikatorerna likviditetstäckningsgrad, andel nödlidande lån, avkastning på totalt kapital och systemviktigt institut, och
  • instruktioner för hur värden ska rapporteras ges inför varje rapporteringstillfälle.

De föreslagna ändrade föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Yttrande över Riksgäldens förslag till ändring i föreskrifter (RGKFS 2016:2) om insättningsgaranti

Remissen innehåller förslag till ändring i Riksgäldskontorets föreskrifter (RGKFS 2016:2) om insättningsgaranti. Det föreslås ändring avseende det högsta ersättningsbeloppet enligt 4 § 2 st. lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, den information som ska lämnas enligt 11, 11b, och 11 c §§ lagen om insättningsgaranti, den skyldighet institut har att lämna uppgifter om garanterade insättningar samt beräkningen av avgifter för insättningsgarantin enligt lagen om insättningsgaranti.

Det högsta ersättningsbeloppet enligt 4 § 2 st. lagen (1995:1571) om insättningsgaranti föreslås uppgå till 1 050 000 kronor.

Föreskriftsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.

Yttrande över Riksgäldens förslag till föreskrifter om kostnadsberäkningar, ansökningar och redovisning av kärntekniska restprodukter

Remissen innehåller förslag till föreskrifter om kostnadsberäkningar, ansökningar och redovisning vid finansiering av kärntekniska restprodukter. Föreskrifterna innehåller bestämmelser om vissa delar av kostnadsberäkningar, ansökningar om medel ur kärnavfallsfonden och redovisningar av använda fondmedel. Kostnadsberäkningarna ska bland annat innehålla en redogörelse för de åtgärder och verksamheter som planeras genomföras under de kommande tre kalenderåren. De beräknade kostnaderna för dessa åtgärder och verksamheter ska redovisas fördelat per kalenderår. Förslaget förtydligar bestämmelserna genom att specificera att vissa uppgifter ska lämnas in. Det inkluderar även att mer utförlig information ska lämnas för de åtgärder och den verksamhet som planeras inom den kommande avgiftsperioden om tre år. Avseende tillståndshavares ansökan om utbetalning av medel ur kärnavfallsfonden anges att förslaget ska öka tydligheten för tillståndshavaren om vilket underlag som ska lämnas vid ansökan om utbetalning av medel.

Den som har ett kärntekniskt tillstånd enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet är enligt lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter skyldig att genomföra och finansiera de åtgärder som behövs för en säker hantering och slutförvaring av verksamhetens restprodukter. Tillståndshavarna ska också genomföra och finansiera en säker avveckling och rivning av anläggningarna när verksamheten inte längre ska bedrivas. Tillståndshavarna ska betala kärnavfallsavgifter och ställa säkerheter. De inbetalda avgifterna förvaltas av Kärnavfallsfonden. Riksgälden har i uppgift att bland annat pröva ansökningar om utbetalning av medel från fonden och revidera hur utbetalade fondmedel använts.

Riksgäldens förslag till ändrade föreskrifter (RGKFS 2016:2) om insättningsgaranti

Rubricerade ärende, diarienummer 2016/1064, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit synnerligen begränsat i förhållande till ändring i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem och Eba:s riktlinjer om metoder för beräkning av avgifter till insättningsgarantisystem. De eventuella effekter av betydelse för berörda företag som förslaget medför får därmed anses härröra från överordnade föreskrifter. Regelrådet väljer med anledning av detta att inte yttra sig i det nu remitterade ärendet. (Ärende RR 2016-000299).

 

Yttrande över Riksgäldens remisspromemoria – förslag till föreskrifter om insättningsgaranti

Remissen innehåller förslag till föreskrifter om insättningsgaranti samt ändringar i föreskrifter (RGKFS 2011:2) om instituts skyldighet att lämna uppgifter om insättare och deras insättningar. Föreskrifterna om insättningsgaranti innehåller bestämmelser om hur instituten ska lämna information om insättningsgarantin och hur insättarna ska bekräfta den mottagna informationen. Föreskrifterna innehåller även bestämmelser om skyldighet för institut att till Riksgälden lämna uppgift om garanterade insättningar. Detta innebär att instituten ska lämna viss ytterligare information till Riksgälden för att myndigheten ska kunna betala ut ersättning vid ersättningsfall. Förslaget innehåller även vissa förtydligande ändringar samt vissa redaktionella ändringar i föreskrifterna.

 

Riksgäldens föreskrifter om resolution

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Yttrande över Riksgäldens förslag till föreskrifter om resolution

Förslaget omfattar bestämmelser om ett särskilt förfarande för att hantera kreditinstitut och värdepappersbolag i kris utan att försätta dem i konkurs, så kallad resolution. Bestämmelserna avser minimikrav på nedskrivningsbara skulder, så att ett företags kvalificerade skulder och kapitalbas tillsammans ska vara av viss minsta storlek i förhållande till företagets totala skulder och kapitalbas för att företaget, om de fallerar, ska kunna hanteras genom resolution. Förslaget innefattar även bestämmelser om omstruktureringsplaner som företag under resolution ska upprätta när skuldnedskrivningsverktyget används. Planen ska beskriva de åtgärder som ska vidtas för att återge företaget dess långsiktiga livskraft.

Riksgälden föreslår att föreskrifterna (RGKFS 2008:1) till förordning (2008:819) om statliga garantier till banker med flera upphävs.

 

Riksgäldens förslag till ändrade föreskrifter (RGKFS 2011:2) om institutens skyldighet att lämna uppgifter om insättare och deras insättningar

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Yttrande över Riksgäldskontorets förslag till föreskrifter om instituts skyldighet att lämna uppgifter om insättare och deras insättningar

Den föreslagna föreskriften gäller kreditinstitut som omfattas av insättningsgarantin enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och innehåller bestämmelser om vissa uppgifter om insättare och deras insättningar som dessa institut ska lämna till Riksgäldskontoret. Bakgrunden till förslagen är att fristen för utbetalning av ersättning förkortats genom ändringar i EU-kommissionens insättningsgarantidirektiv 1 .

Alla nyheter