Yttrande över Papper, poddar och… Pliktmateriallagstiftning för ett tryggat källmaterial (SOU 2021:32)

I remissen ingår förslag till pliktmateriallag och förslag till ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Det föreslås också en pliktmaterialförordning och ändring i förordningen (1988:377) om statliga myndigheters skyldighet att leverera skrifter till Kungl. biblioteket och Riksdagsbiblioteket. Vidare ingår förslag till ändring i förordningen (1991:1736) om användning av papper i statligt tryck och förslag till förordning om upphävande av förordningen (2002:287) om behandling av personuppgifter i Kungl. bibliotekets digitala kulturarvsprojekt. Slutligen föreslås ändring i förordningen (2008:1421) med instruktion för Kungl. biblioteket.

I sak anges förslaget innebära att en ny pliktmateriallag, med tillhörande förordning, ska ersätta dagens regelverk. Den nya lagen görs så långt möjligt medie-, teknik- och formatoberoende och utformas så att den medger insamling av det som i dag samlas in med plikt, det som samlats in tidigare, men som på grund av teknikutvecklingen inte längre omfattas av regelverket, samt det som sprids och kommer att spridas i nya medier, med ny teknik och i nya format. Det anges att den nuvarande pliktinsamlingen sker enbart genom leveransplikt. Den nya lagen ska däremot medge och reglera insamling av tre slag:

·       Leveransplikt, dvs. skyldighet att på eget initiativ lämna pliktexemplar.

·       Rekvisition, dvs. skyldighet att lämna pliktexemplar eller uppgift

efter särskilt beslut.

·       Egeninsamling, dvs. insamling av pliktmaterial genom den pliktansvariga

myndighetens egen försorg.

Förslaget med fler insamlingsmetoder anges medföra att fler aktörer får skyldigheter enligt lagen, utan att för den skull tvingas leverera på eget initiativ. Pliktmaterial är material som omfattas av pliktlagstiftningen. Med material avses innehåll som lagrats som en avgränsad informationsmängd av text, bild, rörlig bild eller ljud för att läsas, avlyssnas eller tittas på. För att ett material ska vara pliktmaterial krävs att det är avsett för, riktar sig till och görs tillgängligt för allmänheten här i landet. Pliktmaterialet utgörs av materialet i den form det gjorts tillgängligt oavsett om det görs i ett tryckt, elektriskt eller digitalt medium. Skyldigheten att lämna pliktexemplar ska gälla för fysiska personer som fyllt 18 år och är folkbokförda i Sverige, liksom för juridiska person med säte i Sverige eller som på annat sätt är etablerade här. Pliktmaterialet ska lämnas i ett exemplar; två om det rör sig om en skrift som inte är ett omtryck. Exemplaret ska alltid lämnas till Kungliga biblioteket (KB). Det andra exemplaret av skrifter samt omtryck av skrifter ska lämnas till en annan myndighet som utses av regeringen (enligt utredningens förslag Lunds universitet). Vid sidan av leveransplikt föreslår utredningen som nämnts att KB ska få samla in pliktmaterial med rekvisition. Rekvisition ska få användas för att komplettera eller möjliggöra egeninsamling eller användas tillsammans med leveransplikt och egeninsamling få ett så fullständigt pliktmaterial som möjligt rörande en särskild händelse eller företeelse.  Det ska slutligen vara möjligt med rekvisition i andra fall för att komplettera leveranspliktigt material om det behövs för att syftet med pliktmaterial ska uppnås. Vid sidan av leveransplikt och rekvisition föreslår utredningen en tredje insamlingsmetod, egeninsamling. Metoden ska kunna användas av KB för att samla in pliktmaterial som inte kan samlas in med leveransplikt. Egeninsamling består i att KB får samla in pliktmaterial utan att den som gjort materialet tillgängligt för allmänheten här i landet medverkar vid insamlingen. Sådan insamling får ske med automatiserade tekniska metoder och automatiserade urval. Det föreslås också kompletterande bestämmelser om personuppgiftsbehandling, att KB ska bli den pliktansvariga myndigheten och att Lunds universitet får ansvar för reservexemplar av skrifter, bestämmelser om hur KB ska tillhandahålla materialet och vissa följdändringar i regelverket. Författningsförslagen föreslås genomföras stegvis.

Regelrådets granskning fokuseras på de delar av förslaget som bedöms kunna ge effekter av betydelse för företag.

En tioårig grundskola (SOU 2021:33)

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Omställningsstudiestöd – för flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (Ds 2021:18)

Svenskt Näringsliv, Förhandlings- och samverkansrådet PTK, Industrifacket Metall och Svenska Kommunalarbetareförbundet har träffat en principöverenskommelse om trygghet, omställning och anställningsskydd. Avsikten anges från parternas sida ha varit att ta ett helhetsgrepp om faktorer som i kombination kan skapa flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden. Enligt principöverenskommelsen ska ändringar genomföras i bland annat lagen (1982:80) om anställningsskydd, ett nytt och parallellt offentligt studiestödssystem ska införas samt ett nytt offentligt omställningsstöd till arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal ska införas. Dessa insatser ska komplettera varandra och utgöra delar av en helhet.

I den rubricerade promemorian föreslås ett nytt parallellt offentligt studiestödssystem, i linje med de avtalsslutande parternas principöverenskommelse. Målgrupp för stödet är studerande som är svenska medborgare och vissa utländska medborgare, i likhet med vad som gäller inom studiemedelssystemet. Det framgår också vilka villkor som den studerande ska uppfylla, vilka utbildningar som ska ge rätt till omställningsstudiestöd och hur länge omställningsstudiestöd kan lämnas. Centrala studiestödsnämnden (CSN) ska administrera omställningsstudiestödet.

Det föreslås en ny lag samt förordning om omställningsstudiestöd. Utöver det föreslås det större och mindre ändringar i ett antal befintliga författningar[1]. De nya och ändrade författningarna föreslås träda i kraft den 30 juni 2022, förutom ändringen av förslaget till ny lag om arbetslöshetsförsäkring som ska träda i kraft den 2 januari 2023.

[1] Socialförsäkringsbalken (2010:110), lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift, inkomstskattelagen (1999:1229), studiestödslagen (1999:1395), studiestödsdatalagen (2009:287), lagen (2017:527) om studiestartsstöd, studiestödsförordningen (2000:655), förordningen (2000:1418) om tillämpningen av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst, förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, förordningen (2007:1348) med instruktion för Överklagandenämnden för studiestöd, studiestödsdataförordningen (2009:321), fängelseförordningen (2010:2010) samt förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

Nationell plan för trygghet och studiero (Ds 2021:13)

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Kampen om tiden – mer tid till lärande (SOU 2021:30)

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2021/02365, har remitterats till Regelrådet.

 

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (SOU 2021:11)

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2021/01369, har remitterats till Regelrådet.

 

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Skolbibliotek för bildning och utbildning (SOU 2021:3)

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2021/00554, har remitterats till Regelrådet.

 

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Innovation som drivkraft – från forskning till nytta (SOU 2020:59)

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2020/05545, har remitterats till Regelrådet.

 

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Samverkande krafter – för stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk (SOU 2020:66)

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2020/06271, har remitterats till Regelrådet.

 

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över En mer likvärdig skola (SOU 2020:28)

I remissen ingår förslag till ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och ändring i skollagen (2010:800). Vidare föreslås ändring i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet och ändring i skolförordningen (2011:185).

Det föreslås också ändring av förordning (2016:910) om särskild kvot i fristående skolor och en ny förordning om statsbidrag till likvärdighet och skolutveckling.

I sak anges förslaget innebära bland annat följande. Utredningen föreslår ett gemensamt skolval där alla vårdnadshavare deltar och där alla skolor, både kommunala och fristående liksom sameskolan, är valbara. De urvalsgrunder som ska få tillämpas vid urvalet till en kommunal skolenhet föreslås vara syskonförtur, geografiskt baserat urval, kvot[1], skolspår[2] samt lika möjligheter, som anges vara en urvalsgrund som ger alla elever samma möjlighet till en skolplacering[3]. Urval till enskilda huvudmäns skolenheter föreslås ske enligt i huvudsak samma urvalsgrunder. En skillnad finns emellertid när det gäller innebörden i urvalsgrunden lika möjligheter för enskilda huvudmän. Det anges att Fristående skolor inte har det uppdrag som kommunala skolor har att tillgodose en skolplacering i närhet till hemmet. För att fristående skolor fortsatt ska kunna vara ett valbart alternativ även för elever som inte är bosatta i närhet till skolan bedömer utredningen att urvalsgrunden lika möjligheter bör begränsas till maximalt 50 procent av platserna. De fristående skolhuvudmännen föreslås också kunna använda urvalsgrunden verksamhetsmässigt samband mellan skolenheter. Utredningen föreslår också att varken kötid eller urval till förskoleklass genom verksamhetsmässigt samband med förskola ska vara tillåtna urvalsgrunder för enskilda huvudmän, vilket de är enligt dagens bestämmelser. Vidare föreslås att ett flertal riktade statsbidrag på skolområdet ska slås samman till ett sektorsbidrag. Det föreslås också att beräkningen av grundbeloppet för enskilda huvudmän ska förändras. Elevens hemkommun ska enligt förslaget göra ett avdrag för de merkostnader som hemkommunen har till följd av sitt ansvar att dels erbjuda alla barn i kommunen en plats i en skola nära hemmet, dels ha beredskap att ta emot nya elever. Beräkningen av avdraget ska redovisas och motiveras. Därutöver föreslås att Skolpengen ska i vissa fall följa med eleven med viss fördröjning. Således föreslås att bidrag till enskilda huvudmän ska justeras med två månaders fördröjning när en elev byter huvudman under läsåret.

[1] Kvotens syfte ska vara att uppnå en mer allsidig social sammansättning av elever.
[2] Skolspår innebär att elever som går vid en viss skolenhet ges en garanterad skolplacering vid en annan skolenhet med högre årskurser.
[3] Genom att använda urvalsgrunden lika möjligheter kan kommunala huvudmän ge möjlighet till skolplacering vid en populär kommunal skolenhet för de elever som inte är bosatta i närheten av skolan och som inte heller omfattas av en annan urvalsgrund

Yttrande över Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning (SOU 2020:33)

I remissen ingår förslag till ändring i skollagen (2010:800) och ändring i studiestödslagen

(1999:1395). Dessutom ingår förslag till ändring i studiestödsförordningen (2000:655), ändring

i studiestödsdataförordningen (2009:321) och i gymnasieförordningen (2010:2039). Det föreslås också  ändring i förordningen (2015:195) om ett nationellt informationssystem för skolväsendet och ändring i förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk. Vidare ingår förslag till förordning om ändring i förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning och förslag till förordning om förenklad prövning av enskilda huvudmäns godkännanden när det gäller gymnasieskola.

Det anges att utredningen föreslår att en ny modell för planering och dimensionering genomförs i två steg. Det första steget föreslås för gymnasieskolan börja tillämpas på utbildning som påbörjas hösten 2024 och anges innebära i huvudsak följande. Utbudet av utbildning i gymnasieskolan ska beslutas med hänsyn till elevernas efterfrågan och behov och behoven på arbetsmarknaden. Skolverket ska utarbeta regionala underlag till stöd för huvudmännens planering av utbudet. Kommuner ska samverka om planering och dimensionering på regional nivå. Huvudmän i gymnasieskolan ska ingå i gemensamma antagningsorganisationer, men även fortsättningsvis ska varje huvudman själv besluta om antagningen.

Det föreslås att regionala branschråd ska införas i syfte att stärka arbetsmarknadsanknytningen. Vidare anges förslaget innebära att huvudmän ska ge saklig information till blivande elever om arbetsmarknadsutfall och övergång till högre utbildning efter de program som erbjuds i gymnasieskolan. Ett kompensatoriskt schablonbelopp som utgår ifrån elevernas meritvärde i grundskolan ska läggas till eller dras bort från den interkommunala ersättningen respektive grundbeloppet till enskilda huvudmän.

För att minska segregationen i gymnasieskolan ska huvudmän arbeta aktivt för en allsidig social elevsammansättning vid sina skolenheter. När det gäller enskilda huvudmän ska Skolinspektionen vid prövning av ansökningar om nya godkännanden ta hänsyn till elevers efterfrågan och behov och arbetsmarknadens behov. Skolinspektionen ska även beakta resursutnyttjandet i området som godkännandet avser. Det föreslås att interkommunal ersättning ska baseras på budget, i likhet med bidrag till enskilda huvudmän. Kommunerna ska inom samverkansområden fortfarande kunna komma överens om gemensamma prislistor. Skolverket ska få i uppdrag att regelbundet följa upp elevernas

sysselsättning efter gymnasiesärskolan. Skolverket ska stödja huvudmän för gymnasiesärskolan genom att utarbeta underlag för planering och dimensionering av utbudet av utbildning. Det andra steget föreslås för gymnasieskolan börja tillämpas på utbildning som påbörjas hösten 2026 och anges avse att statens inflytande över utbudet ska öka genom att Skolverket föreslås få i uppdrag att, efter dialog med huvudmännen, besluta om regionala ramar för utbudet. I gymnasieskolan ska ramarna ange antalet platser som ska erbjudas inom varje samverkansområde av de nationella programmen och av introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion, som är utformade för en grupp elever. De regionala ramar för utbudet som Skolverket beslutar ska i gymnasieskolan gälla för både offentliga och enskilda huvudmän. Om ramarna förändras, t.ex. på grund av demografiska förändringar eller att på grund av att behoven på arbetsmarknaden förändras, ska sådana förändringar gälla för samtliga huvudmän. Förändringar i ramarna ska fördelas proportionellt mellan huvudmän i förhållande till det befintliga antalet utbildningsplatser om det inte finns särskilda skäl. Det föreslås också specifika ändringar när det gäller komvux.

Regelrådets granskning fokuserar på de delar av förslaget som bedöms ge effekter av betydelse för företag.

Promemorian Gymnasie- och gymnasiesärskoleutbildning med specialidrott

 

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2020/04134/GV, har remitterats till Regelrådet.

 

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Betygsutredningen 2018 (SOU 2020:43)

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2020/04429/GV, har remitterats till Regelrådet.

 

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

En annan möjlighet till särskilt stöd – Reglering av kommunala resursskolor (SOU 2020:42)

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2020/03964/S, har remitterats till Regelrådet.

 

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg (SOU 2020:34)

Remissen innehåller betänkandet Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg (SOU 2020:34). Utredningens uppdrag var att kartlägga och analysera vilka utvecklingsområden som finns i fritidshemmet och vid behov föreslå åtgärder för att öka kvaliteten och likvärdigheten och stärka fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Utredningen skulle också kartlägga och analysera om pedagogisk omsorg stimulerar barns utveckling och lärande och vid behov lämna förslag på hur man kan främja att barn får likvärdiga förutsättningar inför start i förskoleklass, oavsett om barnet har gått på förskola eller i pedagogisk omsorg.

Det föreslås ändringar i följande författningar:

  • kollagen (2010:800),
  • Lag (2010:801) om införande av skollagen,
  •  Skolförordningen (2011:185),
  • Förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen,
  • Förordning (2015:938) om statsbidrag för handledare i specialpedagogik,
  • Förordning (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och förskollärare,
  • Förordning (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser,
  • Förordning (2019:551) om statsbidrag för anställning av lärarassistenter och
  • Förordning (2019:1288) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.

Föreslagna ändringar i stort, fritidshem
Utredningen föreslår att vidareutbildning av lärare, VAL, ska förändras på ett sådant sätt att det blir lättare för personer som medverkar i undervisningen i fritidshemmet att delta. Det föreslås också en bestämmelse om lokalernas ändamålsenlighet i skollagen. Det föreslås även förändringar i bestämmelserna om extra anpassningar och särskilt stöd, där elever som behöver delta i fritidshemmets undervisning som ett led i att nå kunskapskraven nu kan få en möjlighet till det. Utredningen föreslår vidare att ett antal statsbidrag som på olika sätt riktas till skolväsendet ska utvidgas till att även innefatta fritidshemmet eller i ett fall innefatta fritidshemmet i högre grad än idag. Det föreslås en särskild satsning på fritidshemssamordnare hos huvudmännen i syfte att höja kvaliteten och likvärdigheten i fritidshemmet. Statens skolinspektion föreslås få ett uppdrag att genomföra en tematisk kvalitetsgranskning särskilt inriktad på det systematiska kvalitetsarbetet rörande fritidshem. Utöver det föreslås ett antal uppdrag till Skolverket på området.

I konsekvensutredningen kopplat till de förslag som lämnas avseende fritidshemmen anges följande. Eftersom VAL riktar sig till yrkesverksamma lärare och personer som är verksamma i undervisningen i fritidshemmet som saknar en behörighetsgivande examen och legitimation, kan förslagen i denna promemoria i ett kortsiktigt perspektiv leda till ett ökat behov av vikarier inom fritidshemmet. Vidare anges att i längden bör ökade möjligheter för obehöriga lärare och personer verksamma i undervisningen i fritidshemmet att nå en behörighetsgivande examen inom VAL leda till att tillgången på behöriga och legitimerade lärare i fritidshem ökar. Med föreslagna förordningsändringar bedöms platserna inom VAL kunna utnyttjas i högre grad vilket i sin tur medför att fler personer som finns i verksamheterna idag blir behöriga och legitimerade. Förslagen anges få samma konsekvenser för offentliga som enskilda huvudmän. Förslagen bedöms inte ha någon påverkan på konkurrensförhållanden för enskilda huvudmän. Förslagen bedöms inte medföra någon ökad kostnad eller i övrigt ha någon påverkan på enskilda huvudmän utöver det som beskrivits ovan.

Regelrådet har inte funnit några skäl till att ifrågasätta förslagsställarens bedömning att förslagen avseende fritidshemmen inte medför några andra effekter för enskilda huvudmän, än för offentliga huvudmän. Fokus i Regelrådets yttrande kommer därför i det följande att vara på de förslag som lämnas avseende pedagogisk omsorg.

Pedagogisk omsorg, alternativ 1

Utredningen lämnar två alternativa förslag avseende pedagogisk omsorg, som båda syftar till att främja barns likvärdiga förutsättningar inför start i förskoleklass.

Alternativ 1 handlar om att förtydliga de bestämmelser som styr pedagogisk omsorg. Syftet anges vara att höja verksamhetens kvalitet och likvärdighet. Om verksamhetsformens kvalitetskrav tillåts närma sig de kvalitetskrav som gäller för förskolan, utan att för den skull låta verksamhetsformerna bli för lika, borde det enligt utredningen leda till att kvaliteten blir bättre och att barnen får den stimulans som krävs för att utvecklas och lära.

Pedagogisk omsorg, alternativ 2

Alternativ 2 innebär att de höjda kvalitetskraven i alternativ 1 antas samt att pedagogisk omsorg också etableringsstoppas. Ett etableringsstopp innebär att verksamheter kan fortgå i många år. Det är för att säkerställa god kvalitet för de barn som under denna tid går i pedagogisk omsorg som utredningens rekommendation är att de föreslagna lagändringarna om ökade kvalitetskrav också införs.

Det framgår av betänkandet att utredningen förordar alternativ 2.

De ändrade reglerna föreslås träda i kraft år 2023[1].

[1] Betänkandet avsnitt 11.9, s. 379. Någon närmare information anges inte.

Möjlighet till betyg från årskurs 4 – efter försöksverksamheten (promemoria)

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2020/03513/S, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Förslag till Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande (SOU 2019:69)

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2020/00129/GV, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Nya regler för skolor med konfessionell inriktning (SOU 2019:64)

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2020/00060/S, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Promemoria om behörighet i ämnet samiska samt vissa läroplansändringar för ökad trygghet och studiero

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2020/00232/S, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering – modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2019:18)

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2019/01794/S, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Alla nyheter