Yttrande över En mer likvärdig skola (SOU 2020:28)

I remissen ingår förslag till ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och ändring i skollagen (2010:800). Vidare föreslås ändring i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet och ändring i skolförordningen (2011:185).

Det föreslås också ändring av förordning (2016:910) om särskild kvot i fristående skolor och en ny förordning om statsbidrag till likvärdighet och skolutveckling.

I sak anges förslaget innebära bland annat följande. Utredningen föreslår ett gemensamt skolval där alla vårdnadshavare deltar och där alla skolor, både kommunala och fristående liksom sameskolan, är valbara. De urvalsgrunder som ska få tillämpas vid urvalet till en kommunal skolenhet föreslås vara syskonförtur, geografiskt baserat urval, kvot[1], skolspår[2] samt lika möjligheter, som anges vara en urvalsgrund som ger alla elever samma möjlighet till en skolplacering[3]. Urval till enskilda huvudmäns skolenheter föreslås ske enligt i huvudsak samma urvalsgrunder. En skillnad finns emellertid när det gäller innebörden i urvalsgrunden lika möjligheter för enskilda huvudmän. Det anges att Fristående skolor inte har det uppdrag som kommunala skolor har att tillgodose en skolplacering i närhet till hemmet. För att fristående skolor fortsatt ska kunna vara ett valbart alternativ även för elever som inte är bosatta i närhet till skolan bedömer utredningen att urvalsgrunden lika möjligheter bör begränsas till maximalt 50 procent av platserna. De fristående skolhuvudmännen föreslås också kunna använda urvalsgrunden verksamhetsmässigt samband mellan skolenheter. Utredningen föreslår också att varken kötid eller urval till förskoleklass genom verksamhetsmässigt samband med förskola ska vara tillåtna urvalsgrunder för enskilda huvudmän, vilket de är enligt dagens bestämmelser. Vidare föreslås att ett flertal riktade statsbidrag på skolområdet ska slås samman till ett sektorsbidrag. Det föreslås också att beräkningen av grundbeloppet för enskilda huvudmän ska förändras. Elevens hemkommun ska enligt förslaget göra ett avdrag för de merkostnader som hemkommunen har till följd av sitt ansvar att dels erbjuda alla barn i kommunen en plats i en skola nära hemmet, dels ha beredskap att ta emot nya elever. Beräkningen av avdraget ska redovisas och motiveras. Därutöver föreslås att Skolpengen ska i vissa fall följa med eleven med viss fördröjning. Således föreslås att bidrag till enskilda huvudmän ska justeras med två månaders fördröjning när en elev byter huvudman under läsåret.

[1] Kvotens syfte ska vara att uppnå en mer allsidig social sammansättning av elever.
[2] Skolspår innebär att elever som går vid en viss skolenhet ges en garanterad skolplacering vid en annan skolenhet med högre årskurser.
[3] Genom att använda urvalsgrunden lika möjligheter kan kommunala huvudmän ge möjlighet till skolplacering vid en populär kommunal skolenhet för de elever som inte är bosatta i närheten av skolan och som inte heller omfattas av en annan urvalsgrund

Yttrande över Gemensamt ansvar – en modell för planering och dimensionering av gymnasial utbildning (SOU 2020:33)

I remissen ingår förslag till ändring i skollagen (2010:800) och ändring i studiestödslagen

(1999:1395). Dessutom ingår förslag till ändring i studiestödsförordningen (2000:655), ändring

i studiestödsdataförordningen (2009:321) och i gymnasieförordningen (2010:2039). Det föreslås också  ändring i förordningen (2015:195) om ett nationellt informationssystem för skolväsendet och ändring i förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk. Vidare ingår förslag till förordning om ändring i förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning och förslag till förordning om förenklad prövning av enskilda huvudmäns godkännanden när det gäller gymnasieskola.

Det anges att utredningen föreslår att en ny modell för planering och dimensionering genomförs i två steg. Det första steget föreslås för gymnasieskolan börja tillämpas på utbildning som påbörjas hösten 2024 och anges innebära i huvudsak följande. Utbudet av utbildning i gymnasieskolan ska beslutas med hänsyn till elevernas efterfrågan och behov och behoven på arbetsmarknaden. Skolverket ska utarbeta regionala underlag till stöd för huvudmännens planering av utbudet. Kommuner ska samverka om planering och dimensionering på regional nivå. Huvudmän i gymnasieskolan ska ingå i gemensamma antagningsorganisationer, men även fortsättningsvis ska varje huvudman själv besluta om antagningen.

Det föreslås att regionala branschråd ska införas i syfte att stärka arbetsmarknadsanknytningen. Vidare anges förslaget innebära att huvudmän ska ge saklig information till blivande elever om arbetsmarknadsutfall och övergång till högre utbildning efter de program som erbjuds i gymnasieskolan. Ett kompensatoriskt schablonbelopp som utgår ifrån elevernas meritvärde i grundskolan ska läggas till eller dras bort från den interkommunala ersättningen respektive grundbeloppet till enskilda huvudmän.

För att minska segregationen i gymnasieskolan ska huvudmän arbeta aktivt för en allsidig social elevsammansättning vid sina skolenheter. När det gäller enskilda huvudmän ska Skolinspektionen vid prövning av ansökningar om nya godkännanden ta hänsyn till elevers efterfrågan och behov och arbetsmarknadens behov. Skolinspektionen ska även beakta resursutnyttjandet i området som godkännandet avser. Det föreslås att interkommunal ersättning ska baseras på budget, i likhet med bidrag till enskilda huvudmän. Kommunerna ska inom samverkansområden fortfarande kunna komma överens om gemensamma prislistor. Skolverket ska få i uppdrag att regelbundet följa upp elevernas

sysselsättning efter gymnasiesärskolan. Skolverket ska stödja huvudmän för gymnasiesärskolan genom att utarbeta underlag för planering och dimensionering av utbudet av utbildning. Det andra steget föreslås för gymnasieskolan börja tillämpas på utbildning som påbörjas hösten 2026 och anges avse att statens inflytande över utbudet ska öka genom att Skolverket föreslås få i uppdrag att, efter dialog med huvudmännen, besluta om regionala ramar för utbudet. I gymnasieskolan ska ramarna ange antalet platser som ska erbjudas inom varje samverkansområde av de nationella programmen och av introduktionsprogrammen programinriktat val och yrkesintroduktion, som är utformade för en grupp elever. De regionala ramar för utbudet som Skolverket beslutar ska i gymnasieskolan gälla för både offentliga och enskilda huvudmän. Om ramarna förändras, t.ex. på grund av demografiska förändringar eller att på grund av att behoven på arbetsmarknaden förändras, ska sådana förändringar gälla för samtliga huvudmän. Förändringar i ramarna ska fördelas proportionellt mellan huvudmän i förhållande till det befintliga antalet utbildningsplatser om det inte finns särskilda skäl. Det föreslås också specifika ändringar när det gäller komvux.

Regelrådets granskning fokuserar på de delar av förslaget som bedöms ge effekter av betydelse för företag.

Promemorian Gymnasie- och gymnasiesärskoleutbildning med specialidrott

 

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2020/04134/GV, har remitterats till Regelrådet.

 

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Betygsutredningen 2018 (SOU 2020:43)

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2020/04429/GV, har remitterats till Regelrådet.

 

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

En annan möjlighet till särskilt stöd – Reglering av kommunala resursskolor (SOU 2020:42)

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2020/03964/S, har remitterats till Regelrådet.

 

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg (SOU 2020:34)

Remissen innehåller betänkandet Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg (SOU 2020:34). Utredningens uppdrag var att kartlägga och analysera vilka utvecklingsområden som finns i fritidshemmet och vid behov föreslå åtgärder för att öka kvaliteten och likvärdigheten och stärka fritidshemmets kompensatoriska uppdrag. Utredningen skulle också kartlägga och analysera om pedagogisk omsorg stimulerar barns utveckling och lärande och vid behov lämna förslag på hur man kan främja att barn får likvärdiga förutsättningar inför start i förskoleklass, oavsett om barnet har gått på förskola eller i pedagogisk omsorg.

Det föreslås ändringar i följande författningar:

  • kollagen (2010:800),
  • Lag (2010:801) om införande av skollagen,
  •  Skolförordningen (2011:185),
  • Förordningen (2011:689) om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen,
  • Förordning (2015:938) om statsbidrag för handledare i specialpedagogik,
  • Förordning (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och förskollärare,
  • Förordning (2016:400) om statsbidrag för personalförstärkning inom elevhälsan och när det gäller specialpedagogiska insatser och för fortbildning när det gäller sådana insatser,
  • Förordning (2019:551) om statsbidrag för anställning av lärarassistenter och
  • Förordning (2019:1288) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare.

Föreslagna ändringar i stort, fritidshem
Utredningen föreslår att vidareutbildning av lärare, VAL, ska förändras på ett sådant sätt att det blir lättare för personer som medverkar i undervisningen i fritidshemmet att delta. Det föreslås också en bestämmelse om lokalernas ändamålsenlighet i skollagen. Det föreslås även förändringar i bestämmelserna om extra anpassningar och särskilt stöd, där elever som behöver delta i fritidshemmets undervisning som ett led i att nå kunskapskraven nu kan få en möjlighet till det. Utredningen föreslår vidare att ett antal statsbidrag som på olika sätt riktas till skolväsendet ska utvidgas till att även innefatta fritidshemmet eller i ett fall innefatta fritidshemmet i högre grad än idag. Det föreslås en särskild satsning på fritidshemssamordnare hos huvudmännen i syfte att höja kvaliteten och likvärdigheten i fritidshemmet. Statens skolinspektion föreslås få ett uppdrag att genomföra en tematisk kvalitetsgranskning särskilt inriktad på det systematiska kvalitetsarbetet rörande fritidshem. Utöver det föreslås ett antal uppdrag till Skolverket på området.

I konsekvensutredningen kopplat till de förslag som lämnas avseende fritidshemmen anges följande. Eftersom VAL riktar sig till yrkesverksamma lärare och personer som är verksamma i undervisningen i fritidshemmet som saknar en behörighetsgivande examen och legitimation, kan förslagen i denna promemoria i ett kortsiktigt perspektiv leda till ett ökat behov av vikarier inom fritidshemmet. Vidare anges att i längden bör ökade möjligheter för obehöriga lärare och personer verksamma i undervisningen i fritidshemmet att nå en behörighetsgivande examen inom VAL leda till att tillgången på behöriga och legitimerade lärare i fritidshem ökar. Med föreslagna förordningsändringar bedöms platserna inom VAL kunna utnyttjas i högre grad vilket i sin tur medför att fler personer som finns i verksamheterna idag blir behöriga och legitimerade. Förslagen anges få samma konsekvenser för offentliga som enskilda huvudmän. Förslagen bedöms inte ha någon påverkan på konkurrensförhållanden för enskilda huvudmän. Förslagen bedöms inte medföra någon ökad kostnad eller i övrigt ha någon påverkan på enskilda huvudmän utöver det som beskrivits ovan.

Regelrådet har inte funnit några skäl till att ifrågasätta förslagsställarens bedömning att förslagen avseende fritidshemmen inte medför några andra effekter för enskilda huvudmän, än för offentliga huvudmän. Fokus i Regelrådets yttrande kommer därför i det följande att vara på de förslag som lämnas avseende pedagogisk omsorg.

Pedagogisk omsorg, alternativ 1

Utredningen lämnar två alternativa förslag avseende pedagogisk omsorg, som båda syftar till att främja barns likvärdiga förutsättningar inför start i förskoleklass.

Alternativ 1 handlar om att förtydliga de bestämmelser som styr pedagogisk omsorg. Syftet anges vara att höja verksamhetens kvalitet och likvärdighet. Om verksamhetsformens kvalitetskrav tillåts närma sig de kvalitetskrav som gäller för förskolan, utan att för den skull låta verksamhetsformerna bli för lika, borde det enligt utredningen leda till att kvaliteten blir bättre och att barnen får den stimulans som krävs för att utvecklas och lära.

Pedagogisk omsorg, alternativ 2

Alternativ 2 innebär att de höjda kvalitetskraven i alternativ 1 antas samt att pedagogisk omsorg också etableringsstoppas. Ett etableringsstopp innebär att verksamheter kan fortgå i många år. Det är för att säkerställa god kvalitet för de barn som under denna tid går i pedagogisk omsorg som utredningens rekommendation är att de föreslagna lagändringarna om ökade kvalitetskrav också införs.

Det framgår av betänkandet att utredningen förordar alternativ 2.

De ändrade reglerna föreslås träda i kraft år 2023[1].

[1] Betänkandet avsnitt 11.9, s. 379. Någon närmare information anges inte.

Möjlighet till betyg från årskurs 4 – efter försöksverksamheten (promemoria)

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2020/03513/S, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Förslag till Validering för kompetensförsörjning och livslångt lärande (SOU 2019:69)

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2020/00129/GV, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Nya regler för skolor med konfessionell inriktning (SOU 2019:64)

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2020/00060/S, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Promemoria om behörighet i ämnet samiska samt vissa läroplansändringar för ökad trygghet och studiero

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2020/00232/S, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering – modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2019:18)

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2019/01794/S, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Remisspromemoria om möjlighet till betyg från årskurs 4

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2019/04190/S, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Förslag till ändring i skolförordningen, gymnasieförordningen och förordningen om vuxenutbildning

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2019/03338/GV, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Yttrande över Framtidsval – karriärvägledning för individ och samhälle (SOU 2019:4)

Studie- och yrkesvägledning föreslås ersättas av karriärvägledning, som ska vara det övergripande begreppet för all den verksamhet som en huvudman i skolväsendet är ansvarig för när det gäller sådan vägledning. Karriärvägledning ska bestå av individuell och generell vägledning. Det föreslås förtydliganden och stärkta krav på elevers tillgång till individuell och generell karriärvägledning. Karriärvägledningsperspektivet ska stärkas i relevanta ämnen och det föreslås även att ett nytt obligatoriskt inslag, framtidsval, ska införas som en del av utbildningen. Framtidsval är en form av generell karriärvägledning som ska komplettera övriga former av generell karriärvägledning, omfatta 80 timmar på högstadiet och genomföras av en karriärvägledare. Undervisningstiden i elevens val minskas med motsvarande timmar. Utredningen föreslår vidare att huvudmannen ska upprätta en plan för karriärvägledning. Det föreslås vidare ändringar av examensbeskrivningarna för lärarutbildningar som innebär att krav på kunskaper om ämnesspecifika perspektiv på karriärvägledning i undervisningen införs. Flera olika insatser föreslås för att öka antalet karriärvägledare i skolväsendet, öka deras kompetens samt för att stärka kompetensen hos verksamma lärare. Skolverket ska få i uppdrag att stödja huvudmännen i arbetet med karriärsvägledning, ta fram innehåll i framtidsvalet, se över befintliga digitala verktyg för karriärvägledning samt föreslå hur dessa kan utvecklas. Vidare ska Skolverket få i uppdrag att se över läroplanerna och föreslå nödvändiga ändringar till följd av utredningens förslag. Även Arbetsförmedlingen ges i uppdrag att samverka med huvudmännen.

Skolformer som berörs av förslagen är grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning och särskild utbildning för vuxna. Förslagen innebär ändringar i:

  • Skollagen (2010:800)
  • Skolförordningen (2011:185)
  • Högskoleförordningen (1993:100)
  • Gymnasieförordningen (2010:2039)
  • Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning
  • Förordning (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk
  • Förordning (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen

Yttrande över Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talande språk (SOU 2018:33)

Remissen innehåller förslag till tolklag och tolkförordning samt ändringar i rättegångsbalken, förvaltningsprocesslagen (1971:291), förvaltningslagen (2017:900), förordningen (1985:613) om auktorisation av tolkar och översättare, förordningen (2007:824) med instruktion till Kammarkollegiet och förordningen (2012:140) om statsbidrag för viss utbildning som rör tolkning och teckenspråk. Vidare föreslås att förordningen (1984:140) om allmän tolk upphävs och att förordningen (1985:613) om auktorisation av tolkar och översättare från den 1 januari 2020 endast ska gälla i fråga om tolkar i det svenska teckenspråket och auktoriserade translatorer, och inte tolkning i talade språk.

Det föreslås bestämmelser om att från 2024 ska tolkning i statliga verksamheter förutsätta auktorisation eller godkänd tolkutbildning, om kvalificerad tolk finns att tillgå. Vidare föreslås bestämmelser som rör tolkutbildning, auktorisation, kompetens och kvalitet samt reglering och tillsyn av tolkförmedlingar och tolkar. Det föreslås också bestämmelser som rör styrning av och samverkan kring tolktjänster.

Förslagen som rör tolkutbildning, auktorisation, kompetens och kvalitet innebär bland annat att

– cirka 1 500 nya utbildningsplatser tillförs fram till 2024,

– högskolans tolkutbildning förlängs, fördjupas och förläggs till ytterligare lärosäten,

– Universitetskanslersämbetet får i uppdrag att fastställa en särskild yrkesexamen med inriktning mot tolkning i talade språk vilken ska ge den kunskap och förmåga som krävs för att kunna arbeta kvalificerat och självständigt som auktoriserad tolk,

– arbetsmarknadsutbildningen till tolk bör avvecklas från 2019,

– ytterligare resurser tillförs för validering inom folkbildningen,

– auktorisationsprov för tolkar med annan utbildning än högskolans yrkesexamen ska utvecklas.

Förslagen som rör reglering och tillsyn av tolkförmedlingar och tolkar innebär bland annat att

– förbudet mot att använda barn som tolkar förtydligas,

– avgifter införs vid registrering av tolkar med godkänd utbildning,

– lägre avgifter ska tas ut vid förnyelse av auktorisation och registrering som utbildad tolk,

– register över tolkförmedlingar som godkänns för att arbeta mot offentlig sektor ska upprättas,

– tolkförmedlingar som ansöker om registrering ska betala avgift,

– länsstyrelser ansvarar för tillsyn över registrerade tolkförmedlingar som arbetar mot offentlig sektor,

– Kammarkollegiet ansvarar för tillsyn över auktoriserade tolkar och tolkar med godkänd utbildning,

– tillsyn av tolkar och tolkförmedlingar ska ske med stöd av särskilda tillsynsplaner,

– tillsyn ska bygga på system för egenkontroll, kompletterat med systematisk tillsyn,

– tillsynsavgifter ska inte tas ut.

Förslagen som rör styrning och samverkan innebär bland annat att

– en enhetlig statlig tolkportal för samordning och beställning av statens tolktjänster ska utvecklas,

– Statens servicecenter ska pröva förutsättningarna att utveckla en statlig tolkresurs med anställda eller avtalade tolkar för att möta behovet av tolktjänster inom de mest efterfrågade tolkspråken,

– Språkrådet ska ansvara för ett samlat strategiskt terminologiarbete.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Offentlighetsprincipen hos börsnoterade skolföretag

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2019/00336/GV, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

 

Förslag om dataskyddsbestämmelser som komplettering till propositionen Ny ordning för att främja god sed och hantera oredlighet i forskning (Promemoria)

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2019/00970/F, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Rätt till utbildning i förskoleklass för barn till beskickningsmedlemmar från tredje land (promemoria)

Rubricerade ärende, diarienummer U2019/00343/S, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Framtidens specialistsjuksköterska m.m. (SOU 2018:77)

Remissen innehåller förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), patientsäkerhetslagen (2010:659) och högskolelagen (1992:1434). Därutöver ingår förslag till ändring i hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80), patientsäkerhetsförordningen (2010:1369), högskoleförordningen (1993:100) och förordningen (2016:157) om erkännande av yrkeskvalifikationer.

I sak anges regeländringarna innebära i huvudsak följande. Vårdgivare ska använda ledningssystem som verktyg för att på kort och lång sikt inventera, identifiera och planera för kompetensförsörjning och kompetensutveckling av avancerade kliniska specialistsjuksköterskor, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Det ska också ställas krav på systematisk och fortlöpande fortbildning för de nyss nämna professionerna. Vidare ska det i examensordningen föras in en ny yrkesexamen på avancerad nivå, avancerad klinisk specialistsjuksköterskeexamen.

Regelrådets granskning omfattar författningsförslags effekter av betydelse för företag, vilket medför att yttrandet fokuserar på de delar av utredningens författningsförslag som Regelrådet bedömer kan väntas ha en effekt framför allt för vårdgivare i privat regi.

Validering i högskolan – för tillgodoräknande och livslångt lärande (SOU 2018:29)

Rubricerade ärende, ert diarienummer U2018/01749/UH), har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget såvitt kan bedömas inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

 

Alla nyheter