Fler konsekvensutredningar uppfyller kraven, men förbättringsbehov kvarstår

- Det är visserligen positivt att statistiken förbättras jämfört med helår 2025 men det är samtidigt fortsatt bekymmersamt att inte ens hälften av konsekvensutredningarna är av tillräckligt bra kvalitet, säger Anna-Lena Bohm, Regelrådets ordförande. Vi kan bidra med att stödja förslagsställare i deras arbete men det är likväl förslagsställarna själva som behöver bli bättre, avslutar hon.

Under perioden 1 januari till 31 juli 2026 besvarade rådet totalt 167 remisser. Av dessa resulterade 95 i yttranden, motsvarade cirka 57 procent. Resterande 72 remisser besvarades med kanslisvar, motsvarande 43 procent.

Av de 95 yttranden bedömdes 47 konsekvensutredningar uppfylla kvalitetskraven enligt förordningen (2024:183) om konsekvensutredningar. Det innebär att 49 procent av konsekvensutredningarna bedömdes som godtagbara.

Resultatet innebär en förbättring jämfört med föregående år, då endast 41 procent av konsekvensutredningarna uppfyllde kvalitetskraven. Samtidigt visar utfallet att över hälften, 51 procent, fortfarande inte lever upp till kraven, vilket pekar på ett fortsatt behov av kvalitetsförbättringar.

Rådet tar emot remisser från både myndigheter och departement inom Regeringskansliet. Halvårsresultatet visar, liksom tidigare år, att kvaliteten på konsekvensutredningarna varierar betydligt mellan olika avsändare. Endast 35 procent av konsekvensutredningarna från kommittébetänkanden bedömdes uppfylla kraven, medan motsvarande andel för konsekvensutredningar framtagna av myndigheter var 61 procent. Av myndighetsrapporterna uppfyllde 58 procent kvalitetskraven jämfört med 36 procent av de konsekvensutredningarna som tagits fram internt inom Regeringskansliet.

- Det är visserligen positivt att statistiken förbättras jämfört med helår 2025 men det är samtidigt fortsatt bekymmersamt att inte ens hälften av konsekvensutredningarna är av tillräckligt bra kvalitet, säger Anna-Lena Bohm, Regelrådets ordförande. Vi kan bidra med att stödja förslagsställare i deras arbete men det är likväl förslagsställarna själva som behöver bli bättre, avslutar hon.