Vägledning

Problembeskrivningen utgör grunden för din konsekvensutredning. När du beskriver problemet motiverar du även syftet med det förslag som du lägger fram och vilken förändring som eftersträvas.

Dessutom ger din beskrivning av problemet och syftet med förslaget vägledning i hur omfattande konsekvensutredningen bör vara och ökar förståelsen för behovet av åtgärden. Utöver detta blir beskrivningen av syftet en viktig punkt att jämföra mot när du i senare skede ska utvärdera om ditt förslag har lett till de avsedda effekterna.

Det här ska du göra

En specifik beskrivning av problemet och syftet med förslaget gör att det tydligt framgår vilka åtgärder som skulle kunna leda till den förändring som eftersträvas. Din beskrivning av problemet och syftet med förslaget bör innehålla svar på följande frågor:

• Vad är problemet?
• Varför är det ett problem?
• Vad är orsaken till problemet?
• Hur omfattande är problemet?
• Vad är syftet med förslaget och vilken förändring eftersträvas?

Din beskrivning av problemet och syftet med förslaget kan påverkas av det aktuella utredningsuppdraget och dess utformning. Uppdraget kan begränsa utredningens handlingsutrymme, till exempel om syftet eller målet med utredningen är fastlagt. Om så är fallet bör du beskriva detta i konsekvensutredningen. Det är dock viktigt att du har i åtanke att du, oavsett begränsningar i handlingsutrymmet, tydligt ska beskriva problemet och syftet med förslaget. För mer information, läs nedan under Problemformuleringens omfattning.

Att tänka på

• Tidigt samråd

Redogör för omfattningen av problemet, inklusive vem, vad eller vilka som berörs och på vilket sätt. I det här skedet är det fördelaktigt om du inhämtar information från berörda aktörer om deras tankar om problemet och eventuella lösningar då det kan vara till stor hjälp vid utformningen av det slutgiltiga förslaget. Läs mer här om samråd med berörda aktörer.

• Nollalternativet

Beskriv även hur situationen kan komma att utvecklas om inga åtgärder vidtas, det så kallade nollalternativet. Till exempel, förväntas problemet kvarstå i samma utsträckning som tidigare? Eller förväntas problemet minska eller öka i omfattning? Läs mer om att utreda nollalternativet nedan under Konsekvenser om ingen åtgärd vidtas.

• Finns det några motstridiga intressen?

Motstridiga intressen kan resultera i målkonflikter. Det kan innebära att arbetet med att nå ett uppsatt mål kan inverka negativt på möjligheterna att nå ett annat befintligt mål. Undersök därför om detta skulle kunna inträffa, vilka konflikterna är och hur de kommer att hanteras. Om det anses vara motiverat att ett intresse prioriteras framför ett annat ska detta framgå.

• Måluppfyllelse

I de flesta förslag behöver någon typ av avvägning göras mellan graden av måluppfyllelse och kostnad. Kan det exempelvis vara motiverat att godta en lägre grad av måluppfyllelse till en lägre total samhällskostnad? Eller kan en hög grad av måluppfyllelse vara av sådan vikt att en hög samhällskostnad på kort sikt bedöms nödvändig? Exempelvis kan tidpunkten då målet ska uppnås vara av stor vikt. I sådant fall kan det argumenteras för att det är motiverat att du väljer en lösning som är dyrare på kort sikt. Områden där det kan vara vanligt förekommande med sådana typer av resonemang kring måluppfyllelse är exempelvis kring beredskap, miljö och hälsofrågor.

Ditt resonemang om måluppfyllelse bör även knyta an till påverkan på berörda företag och kopplingen mellan företagskostnader och samhällskostnader. Ett förslag som leder till stora samhällskostnader på kort sikt och som innebär ökade regelkrav kommer på något sätt sannolikt också att påverka berörda företag. En kort tid för företag att ställa om till nya krav kan, utöver att leda till en påverkan på företagens kostnader och intäkter, även påverka företagens förmåga att konkurrera internationellt och kan därmed vara av betydelse för samhällsekonomin. Vice versa kan det också driva på för tekniska innovationer som gör att svenska företag kan få en konkurrensfördel och som kan främja exempelvis kompetensförsörjning och export.

Tänk därför på att det är viktigt att du gör en bred analys av måluppfyllelse och hur förslagets kostnader relaterar till förslagets nytta. Redogör för vilka eventuella överväganden du har gjort och motivera ditt förslag till lösning på problemet.

• Var tydlig med källorna

Redogör för på vilka grunder du drar slutsatser kring problemet, inklusive information om efterforskningar, vilka kontakter du har tagit och vilka andra informationskällor som har använts.

• Utvärderingen av förslaget

Kvantifiera problemet om det är möjligt. Om du sätter specifika mål för vad förslaget ska uppnå kan även dessa kvantifieras. Detta gör det enklare att bedöma om regleringen har uppnått sitt syfte och åtgärdat problemet vid utvärderingen av regeln. Läs mer nedan under Hur och när konsekvenserna kan utvärderas.

Problemformuleringens omfattning

Utgångspunkten är att så utförligt som möjligt redogöra för vad problemet är, varför det är ett problem och problemets orsak. Problemformuleringens omfattning kan dock påverkas av faktorer som begränsar utredningens handlingsutrymme att självständigt utforma förslaget. Det kan bland annat påverkas av om ditt förslag:

• följer av EU-rätt eller annan internationell rätt
• styrs av överordnad nationell lagstiftning, eller
• är en beställd utredning.

Följer förslaget av EU-rätt eller annan internationell rätt?

Om förslaget följer av EU-rätt eller annan internationell rätt kan det räcka att i problembeskrivningen kort redogöra för bakgrunden till det problem som identifierats och syftet med ingripandet enligt rättsakterna.

Om det finns nationellt handlingsutrymme och möjligheter att på nationell nivå utforma förslaget behövs en mer utförlig problembeskrivning. Till exempel, om det svenska förslaget på något sätt går utöver den miniminivå som krävs enligt EU ska syftet med det nationella tillägget framgå. Motivera varför svenska förhållanden kräver ytterligare åtgärder. Läs mer nedan under Överensstämmelse med EU-rätten och om förslaget går utöver minimikraven.

Är förslaget styrt av överordnad nationell lagstiftning?

Om bakgrunden till förslaget är att ta fram mer detaljerade föreskrifter om hur överordnad rätt ska tillämpas bör följande framgå i konsekvensutredningen:

• Bakgrunden till den överordnade lagstiftningen.
• Varför det är ett problem om detaljreglering uteblir.

Är förslaget en beställd utredning?

Om bakgrunden till utredningen är en beställning, vilket till exempel är fallet vid myndighetsrapporter, kan uppdraget begränsa utredningen. Notera då att uppdragsbeskrivningen inte nödvändigtvis är densamma som problembeskrivningen. Det kan finnas ett bakomliggande problem. Det kan också vara så att beställningen är specifik och inte ger utrymme för att utförligt utreda problemet eller se över olika lösningar. I konsekvensutredningen bör du ange bakgrunden till utredningen för att tydliggöra vilket utrymme utredningen har. Samtidigt kan det också vara så att du finner att du inom ramen för ditt utredningsarbete kommer fram till att den problembeskrivning som anges i beställningen eller uppdraget är felaktig eller ofullständig. Om så är fallet bör du beskriva detta i konsekvensutredningen.

Konsekvenser om ingen åtgärd vidtas

Att analysera vilka konsekvenser som uppstår om ingen åtgärd vidtas (nollalternativet) tydliggör de problem som är grunden till varför ett förslag till reglering utformas. När du beskriver nollalternativet är det viktigt att du tänker på att nollalternativet inte är detsamma som situationen som den ser ut i dag, utan den situation som uppstår om ingen åtgärd vidtas. Du behöver därför beskriva förväntad framtida utveckling på området om någon reglering, regeländring eller annan åtgärd inte genomförs. Analysen av nollalternativet är inte bara en viktig del i att tydliggöra hur berörda företag påverkas om ingen åtgärd vidtas, utan även för att kunna jämföra nollalternativet med såväl alternativa lösningar som förslaget till lösning, samt för att kunna utvärdera förslagets effekter för företag och samhället i övrigt.

Det finns givetvis andra faktorer än den eller de åtgärder som konsekvensutredningen belyser som kan påverka utvecklingen, till exempel omvärldshändelser av olika slag.

Det här ska du göra

När du ska redovisa vilka konsekvenser som uppstår om ingen åtgärd vidtas, det så kallade nollalternativet, kan det vara till hjälp att fundera över följande:

• Hur varaktigt är problemet? Är problemet begränsat i tid? Finns det skäl att anta att problemet ökar eller avtar i betydelse över tid?
• Hur länge har det varit ett problem?
• Hur omfattande är problemet?
• Finns det andra faktorer som kan väntas påverka problemet oavsett om åtgärder vidtas eller inte?

Att tänka på

En tydlig problembeskrivning ger dig en god grund för att analysera och beskriva konsekvenser av om ingen åtgärd vidtas. Om problemet inte är tydligt kan det även vara svårt att förstå vilka effekterna blir om ingen åtgärd vidtas.

Att bara ange att nollalternativet är att bibehålla nuvarande reglering är inte en tillräckligt tydlig beskrivning. Du behöver även analysera och beskriva vilka effekterna blir om ingen åtgärd vidtas. Analysen kan vara kvalitativ och/eller kvantitativ.

Att tidigt samråda med berörda aktörer kan vara till hjälp när du ska identifiera om problemet förväntas kvarstå i samma utsträckning som tidigare.

Läs mer om problem- och målformulering ovan under Problembeskrivning och syftet med förslaget och samråd med berörda aktörer. Länk till annan webbplats.

Kopplingar till problembeskrivning, alternativa lösningar och utvärdering av förslaget

Är det tydligt vilket problemet är blir det också lättare att analysera vad som händer om problemet inte åtgärdas. En tydlig beskrivning av nollalternativet stärker även din problembeskrivning och tydliggör konsekvenserna av om förslaget till lösning inte genomförs. En tydlig beskrivning av nollalternativet gör det också lättare att kunna analysera och jämföra alternativa lösningar.

Utöver problembeskrivningens nulägesbild ger din beskrivning av nollalternativet även en bild av hur situationen kan se ut framöver, till exempel om ett eller flera år, om ingen åtgärd vidtas. En sådan beskrivning behövs för att kunna utvärdera förslagets effekter, då du kan jämföra dessa med flera referenspunkter. Läs mer nedan under Hur och när konsekvenserna kan utvärderas.

Alternativa lösningar

I ditt arbete med förslaget ska du analysera vilken eller vilka lösningar som på lämpligaste sätt löser de identifierade problemen. Analysen hjälper dig att utforma ett eller flera förslag som du sedan utreder konsekvenserna av mer i detalj.

Grunden är en utförlig problembeskrivning

En förutsättning för att kunna identifiera lösningar är att du först har gjort en tydlig problembeskrivning. Den ligger till grund för utredningen och gör det lättare att identifiera olika lösningar och sätt att utforma regleringen på. Läs mer ovan under Problembeskrivning och syftet med förslaget.

Ytterligare en förutsättning för att kunna identifiera lösningar är att du analyserar vilka effekter som uppstår om någon åtgärd inte vidtas, det så kallade nollalternativet. Läs mer ovan under Konsekvenser om ingen åtgärd vidtas .

Det här ska du göra

• Undersök och utred vilka lösningar som finns för att åtgärda det problem som du har identifierat. Ett tips är att ta hjälp av berörda aktörer eller deras företrädare, som till exempel branschorganisationer, myndigheter eller civilsamhällsorganisationer.
• Redovisa rättsliga och andra begränsningar för de alternativ som du har identifierat.
• Jämför konsekvenserna av de alternativ som du bedömer är relevanta att undersöka närmare. Redogör även för vilka alternativ du inte väljer att gå vidare med i din analys och beskriv varför.
• Välj den lämpligaste lösningen med hjälp av kriterier som till exempel måluppfyllelse, kostnadseffektivitet och genomförbarhet.
• Motivera ditt val av lösning och varför du eventuellt har valt bort något alternativ.

Även om Regelrådet granskar effekter för företag ska din analys omfatta alla sorters effekter. Utöver effekter för företag kan det handla om effekter för offentlig sektor, hushåll, miljön, beredskap och sociala effekter. Läs mer om detta på ESV:s webbplats. Länk till annan webbplats.

Utred lösningar på problemet

När du har identifierat problemet är nästa steg att utreda vilka lösningar som finns. Ett tidigt samråd kan vara ett sätt att hitta lösningar på det problem som du har identifierat. Du kan också få värdefull och kompletterande kunskap om effekterna av lösningarna, vilket kan bidra till att ditt förslag till reglering blir mer ändamålsenligt utformat. Det kan också bidra till att du undviker konkurrenshämmande effekter eller att du kan ta särskild hänsyn till små och medelstora företag i ditt förslag. Tänk därför på att ta kontakt med berörda aktörer så tidigt som möjligt i regleringsprocessen. Ett tidigt samråd kan vara särskilt nyttigt om du har svårt att hitta lösningar på det problem som du har identifierat. Läs mer om samråd med berörda aktörer.

Redovisa rättsliga och andra begränsningar

Det kan finnas faktorer som begränsar vilka alternativa lösningar som är genomförbara. Det kan vara överordnad EU-rätt eller annan internationell rätt, där det nationella handlingsutrymmet vid utformningen av regleringen är begränsat. Vid utredningar inom kommittéväsendet finns det ett kommittédirektiv som formulerar utredningens uppdrag och som i vissa fall kan begränsa handlingsutrymmet. Det kan även handla om fall där det finns ett specifikt uppdrag att utreda ett visst alternativ. Redovisa alla sådana begränsande faktorer. Beakta här också regeringsformens krav på att iaktta saklighet och opartiskhet.

Om EU-rätten eller annan internationell rätt begränsar det nationella handlingsutrymmet ska du redovisa detta särskilt. Det ska framgå i vilka delar av förslaget sådana begränsningar finns och hur ditt förslag förhåller sig till EU-rätt eller annan internationell rätt. Redovisa rättskällor och de artiklar som är aktuella. Läs mer nedan under Överensstämmelse med EU-rätten och om förslaget går utöver minimikraven.

Redovisa alternativ till reglering

Redovisa vilka eventuella alternativ som finns till att föreslå en reglering som lösning på problemet. Det kan handla om till exempel:

• Information och rådgivning.
• Frivilliga överenskommelser eller åtaganden.
• Att marknaden själv kan lösa ett problem.
• Ekonomiska styrmedel.

Redogör för och motivera hur du har resonerat även om bedömningen är att det inte finns några sådana alternativ.

Redovisa alternativ i regleringen

Redovisa vilka alternativa sätt det finns att utforma regleringen på, exempelvis genom att besvara nedanstående frågor:

• Kan vissa grupper undantas helt eller delvis från regleringen?

• Hur ofta behöver en rapportering begäras in? Kan rapportering automatiseras eller digitaliseras?
• Kan avgifter differentieras?
• Finns digitala lösningar som kan underlätta och effektivisera?
• Jämför konsekvenserna av alternativen.

Jämför konsekvenserna av alternativen

I din konsekvensutredning ska du jämföra konsekvenserna av de alternativa lösningarna i den mån de bedöms vara relevanta. Med relevanta avses att de utgör realistiska alternativ som inte omedelbart går att avfärda av olika skäl. Ett skäl skulle till exempel kunna vara att det finns begränsningar i beställningen av ett utredningsuppdrag om vilka alternativ som ska övervägas.

Utred alternativen och redovisa kostnadsmässiga och andra effekter som följer av respektive alternativ. Analysen av alternativa lösningar kan vara mindre omfattande än din analys av förslaget till lösning och du kan beskriva effekterna kvalitativt och/eller kvantitativt. Det viktiga är att du redovisar och motiverar varför ditt förslag till lösning förordas och varför de alternativa lösningarna avfärdas. Motivera alltid dina bedömningar, även om du anser att det inte är meningsfullt eller görligt att göra beräkningar av alternativen. I din motivering kan du även redogöra för vilka försök du gjort för att få fram underlag till beräkningar. En sådan redogörelse är särskilt viktig om du inte har kunnat beräkna de alternativa förslagens effekter.

Så här kan du resonera

Var öppen och motivera dina vägval

Det är viktigt att du, utifrån de rättsliga och andra begränsande förutsättningar som finns, har ett öppet tillvägagångssätt när du börjar utreda vilka lösningar som kan finnas på det problem som du har identifierat. Om du redan från början har bestämt dig för en viss lösning kan det hindra dig från att identifiera andra alternativ.

Hur omfattande ska utredningen vara?

Hur omfattande en utredning och redovisning ska vara beror på förslagets karaktär och komplexitet. En fingervisning om hur komplext ett förslag är kan till exempel vara relaterat till:

• Om det är ett nytt område som ska regleras eller om förslaget avser ändringar av redan befintliga regler.
• Om det är företag och branscher som berörs.
• Om någon eller några grupper påverkas i särskilt stor utsträckning.
• Om betydande konkurrenspåverkan kan uppstå.
• Om olika lösningar medför stora skillnader på förslagets kostnadseffekter.
• Om det finns nationellt handlingsutrymme gentemot överordnad EU-rätt eller internationell rätt.

Till exempel, om det är ett tidigare reglerat område där ditt förslag är starkt begränsat av exempelvis överordnad EU-rätt talar det för att din analys av alternativa lösningar kan, eller bör, vara mer begränsad. Om det är ett tidigare oreglerat område och om du har stort handlingsutrymme i val av lösning på problemet talar det för en bredare analys av alternativa lösningar.

Berörda företag

I konsekvensutredningen ska du beskriva vilka företag som berörs av förslaget utifrån antal, storlek och bransch. Genom att ta fram uppgifter om berörda företag kan du sedan utreda effekterna av förslaget, inklusive hur förslaget väntas påverka företagens kostnader och verksamhet, om det kan få någon påverkan på konkurrensförhållandena och så vidare.

Det här ska du göra

Redogör för:

• Hur många företag som berörs.
• Storleken på de berörda företagen.
• Branscherna där de berörda företagen är verksamma.

Så här kan du resonera

Fundera över vilken information du behöver om de berörda företagen för att kunna utreda förslagets effekter. En tydlig beskrivning av vilka företag som berörs gör att du lättare kan utreda effekter för bland annat företagens kostnader och intäkter. Förslaget kan medföra både direkta och indirekta effekter för företag, samtidigt som det kan innebära en fördel för några företag och vara till nackdel för andra. Exempelvis kan förslaget beröra vissa företag direkt och medföra ökade kostnader, samtidigt som dessa företags underleverantörer påverkas av förslaget, genom att de får ökad efterfrågan på sina produkter. Redovisningen ska inkludera alla företag som berörs på något sätt av förslaget.

Tänk på följande:

• Även om ett förslag endast berör ett företag kan det få avgörande betydelse för det enskilda företaget.

• Även om ditt förslag enbart berör stora, eller små, företag så kan det finnas stora skillnader mellan de berörda företagens omsättning eller antalet anställda.

• Olika branscher kan vara beroende av varandra och det kan därför uppstå kedjeeffekter.

• Använd siffror och statistik så långt det är möjligt när du beskriver vilka företag som berörs.

• Tabeller gör ofta redovisningen mer lättöverskådlig.

• Om det av någon anledning inte går att kvantifiera uppgifterna, kan en kvalitativ redogörelse av berörda företag i kombination med uppskattningar och intervaller också vara värdefull.

• Vissa förslag till regleringar kan beröra olika företag på olika sätt. Till exempel kan en bestämmelse i förslaget beröra en viss typ av företag, medan en annan bestämmelse i samma förslag kan medföra effekter för en annan typ av företag. Om så är fallet bör du beskriva detta i konsekvensutredningen och redogöra för de olika företagsgrupperna.

Vilka branscher är de berörda företagen verksamma inom?

Det är viktigt att redovisa vilka branscher som berörs för att kunna identifiera om snarlika branscher påverkas olika av förslaget eller om en bransch påverkas särskilt i förhållande till liknande branscher i både ett nationellt och ett internationellt perspektiv. Sådana effekter skulle kunna medföra en konkurrenssnedvridning. Om du i din konsekvensutredning gör en väl genomarbetad analys av hur en eller flera branscher påverkas av förslaget blir det sedan lättare att analysera hur konkurrensförhållanden påverkas. Läs mer om påverkan på konkurrensförhållanden nedan under Påverkan på konkurrens.

Du kan beskriva branscher genom att redovisa vilken SNI-kod företagen har registrerat eller genom att göra en kvalitativ beskrivning av vilka typer av verksamheter som berörs av förslaget. De företag som berörs av förslaget kan vara verksamma i olika branscher. Om förslaget inte är inriktat mot en specifik bransch kan det likväl vara värdefullt att ange vilka branscher som förslaget förväntas påverka mest. Att utgå ifrån vilka branscher som berörs är ofta en startpunkt för att ta reda på uppgifter om antal berörda företag och deras storlek.

Hur många företag berörs?

Det ska framgå i konsekvensutredningen hur många företag som berörs. Det kan vara relevant att ange både vilka företag som berörs direkt och vilka som är indirekt berörda av förslaget. För vissa förslag kan det vara relevant att även ange andra uppgifter, till exempel hur många fartyg eller tillstånd det finns per företag.

Hur stora är företagen som berörs?

Utifrån uppgifterna om antalet berörda företag ska du redogöra för hur stora dessa företag är. Utgå ifrån den berörda gruppen företag och jämför deras inbördes storlek i gruppen.

Det finns olika mått för storlek som kan vara mer eller mindre lämpliga i det enskilda fallet. Uppgifter om företagens ekonomiska storlek kan vara mer relevant för att kunna sätta den i relation till förslagets kostnadseffekter. Du kan också redogöra för företagens storlek genom att beskriva antalet anställda.

Det finns alltså olika mått som du kan använda dig av och som är vedertagna i olika sammanhang. Ett exempel är den internationella definitionen som används inom EU (se tabellen nedan). Om du vill använda sådana begrepp som har definierats på ett visst sätt, tänk då på att ange varifrån definitionen kommer.

Om det är aktuellt bör du även jämföra de olika kriterierna. Till exempel kan ett företag med endast två anställda räknas som ett medelstort företag om årsomsättningen är hög. Om du använder standardiserade definitioner kan du förtydliga redovisningen genom att beskriva storleken utifrån vad som är praxis inom den eller de branscher som berörs. Att endast ange att företagens storlek varierar från mikro till stora företag är inte tillräckligt.

EU:s definition av företagsstorlek:‌

• Vid omräkning av euro till kronor har växelkursen 1 euro = 10,00 kronor använts. Läs mer om EU:s definition SME definition - European Commission Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.).

Var finns uppgifter?

Uppgifter om företag finns i Företagsdatabasen hos SCB. Det kan också vara värdefullt att kontakta branschorganisationer för att få en bild av de berörda företagen. Myndigheter kan också ha uppgifter som kan vara relevanta för konsekvensutredningen. Om förslaget exempelvis berör ett visst tillstånd bör tillståndsgivande myndighet ha uppgifter om antalet tillståndshavare.

• Företagsdatabasen hos SCB Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Finns det inga uppgifter?

Om det inte har varit möjligt att få fram några uppgifter om de berörda företagen, ska du i stället redovisa ett kvalitativt resonemang. Beskriv till exempel tänkbara intervaller av företagens antal och storlek eller diskutera utifrån olika antaganden. Det kan också vara värdefullt med uppgifter om ett typföretag som berörs av förslaget. Motivera även varför uppgifter inte har redovisats i konsekvensutredningen. Det bör också framgå vilka försök som du har gjort för att ta fram uppgifter.

Särskilda hänsyn till små och medelstora företag?

Att redovisa uppgifter om de berörda företagens storlek är även en förutsättning för att du ska kunna bedöma om någon särskild hänsyn behöver tas till små och medelstora företag vid reglernas utformning. Detta eftersom regelkrav ofta är mer betungande att hantera för små och medelstora företag än för stora företag inom den grupp företag som berörs. Läs mer nedan under Särskilda hänsyn till små och medelstora företag.

Påverkan på företagens kostnader

Regler kan på olika sätt påverka företagens kostnader. Företag måste ofta lägga ner tid och pengar på att sätta sig in i och ställa om sin verksamhet till de nya reglerna. Nya eller ändrade regler kan också medföra kostnadsminskningar och möjligheter för företagen att utvidga sin verksamhet.

Det här ska du göra

Utgångspunkten är att du ska göra både en kvalitativ och en kvantitativ analys av förslagets påverkan på företagens kostnader. Om det inte är möjligt att kvantifiera effekterna ska du motivera varför samt göra en kvalitativ analys. Nedan följer information om hur du kan tänka när du gör både kvantitativa och kvalitativa analyser.

Kvantitativ analys

Det finns många olika sätt att beräkna och kategorisera effekterna av regler för företag. Inom ramen för Tillväxtverkets kostnadsuppföljning tillämpas fem kategorier som kan vara ett stöd för dig i din analys.

Regelkrav och typ av effekt‌:

* För information om hur myndigheter under regeringen ska gå till väga vid förslag om avgifter se Avgiftsförordning (1992:191) Länk till annan webbplats.på ESV:s webbplats.

Härled kraven till aktiviteter

För att beräkna effekterna som följer av förslaget behöver de nya kraven härledas till de olika aktiviteter som företagen måste göra (se tabellen nedan för exempel). Beskriv dessa i konsekvensutredningen. Redovisa också om kostnaderna som uppstår är av engångskaraktär (initiala) eller löpande (årliga) samt den totala kostnaden för företagskollektivet och genomsnittet per företag. Tänk på att både kostnadsökningar och kostnadsminskningar ska beräknas.

Fiktivt exempel

Förslag: Ändrad lagstiftning ålägger alla livsmedelsbutiker att ta emot pantflaskor. För att kompensera kostnaden får butikerna ett statligt bidrag som bygger på månatlig rapportering.

Regelkrav på livsmedelsbutiker att ta emot pantflaskor:

Vilken bakgrundsinformation behöver jag?

För att beräkna kostnadseffekterna behöver du beakta följande parametrar:

• Aktivitet: Vilka aktiviteter ska företagen göra?
• Population: Vilka och hur många företag berörs?
• Frekvens: Hur ofta ska aktiviteten utföras under ett år?
• Tidsåtgång: Hur lång tid tar det att utföra varje enskild aktivitet?
• Personalkostnad: Vem ska utföra aktiviteten och vad är lönekostnaden för den personen? Inkludera även semesterersättning och arbetsgivaravgifter. I Tillväxtverkets guide för att beräkna företagens kostnader används ett schablonvärde om 1,84 för lönekostnader, vilket inkluderar semesterersättning och arbetsgivaravgifter.
  Beräkna företagens kostnader - Tillväxtverket Länk till annan webbplats.
• Extern kostnad: Medför förslaget några externa kostnader, till exempel köp av konsulttjänster, förbrukningsmaterial eller kapitalvaror?
• Engångskostnad: Innebär förslaget några initiala kostnader (engångskostnader)?

Beakta företagens storlek och särdrag

Kostnadseffekterna kan skilja sig åt beroende på de berörda företagens särdrag såsom storlek, företagsform, bransch, plats i värdekedjan eller marknad (producent, grossist, importör eller exportör, till exempel). Det är därför viktigt att du gör en grundlig analys av vilka företag som berörs. I din kvantitativa analys blir det sedan enklare att tydliggöra hur olika företag påverkas av förslaget. Utöver att beräkna den totala kostnad som förslaget innebär, bör du också göra en eller flera exempelberäkningar som visar hur kostnaden per företag kan variera över olika företagstyper och storleksklasser.

Osäkert underlag

Under arbetet med konsekvensutredningen behöver du hantera olika slags osäkerheter. Osäkerhet kan till exempel råda om priser, hur lång tid något tar att göra eller hur många som påverkas. I många fall är en beräkning beroende av uppgifter som inte går att fastställa med säkerhet. Ange därför alltid vilka antaganden din beräkning baseras på.

Tänk på att du ofta kan få god vägledning genom att ställa frågor till intresseorganisationer, relevanta myndigheter, sakkunniga eller enskilda företag. Var noga med att föra ett resonemang i konsekvensutredningen om vilka antaganden som görs, sannolikheten och rimligheten i de uppskattade siffrorna samt vilka källor du har använt. För att nyansera analysen och belysa osäkerheten kan parallella beräkningar upprättas för olika scenarier. Detta ger en tydligare bild av sårbarheten i beräkningen.

Det är alltid bättre att försöka beräkna med uppskattade värden och vara så tydlig som möjligt med osäkerheten än att inte räkna alls.

Kvalitativ analys

Din kvalitativa analys är en viktig del i att resonera kring och nyansera din kvantitativa analys, men även för att fånga upp sådan påverkan på företagens kostnader som du inte kan beräkna. Till exempel, kan företagen påverkas i sin ledning och styrning av verksamheten eller behöver de förändra sin strategi eller prioritera om bland redan planerade aktiviteter? Medför förslaget att en verksamhet behöver omorganiseras eller att uppgifter behöver omfördelas? Kan företagen få svårt att rekrytera personal med den kompetens som den nya regeln kräver? Påverkas äganderätten? Företagens verksamhet kan också påverkas om förslaget resulterar i förändrade handläggningstider hos ansvarig myndighet. Längre handläggningstider kan till exempel påverka företagens vilja att utveckla sin verksamhet eller påverka deras lönsamhet genom att de behöver invänta ett tillstånd som tar lång tid att få. Behovet av en tydlig kvalitativ analys är större om du bedömer att du inte kan göra en kvantitativ analys.

Konkurrens

Regler som medför effekter för företagens kostnader och verksamhet är ofta kopplade till hur förslaget påverkar konkurrensförhållandena på marknaden. Läs därför avsnittet Påverkan på konkurrens nedan i anslutning till detta avsnitt.

Tänk på det här i din analys

• Bryt ned en större regelförändring till enskilda krav för att öka tydligheten. Definiera regelns olika krav och beräkna dem separat. Vad är det för aktiviteter företagen måste göra?
• Du ska kvantifiera kostnadseffekterna av förslaget. Om det inte är möjligt att kvantifiera effekterna behöver du motivera varför. Ett nästa steg kan då vara att göra exempelberäkningar för att visa hur vissa enskilda företag kan påverkas av förslaget, eller att göra en kvalitativ analys av förslagets påverkan på företagens kostnader.
• Kostnadseffekterna kan vara av engångskaraktär (initiala) eller löpande (årliga). Redogör för vilken typ av kostnader förslaget medför och redovisa kostnaderna var för sig i konsekvensutredningen.
• Både plus och minus: Både kostnadsökningar och kostnadsminskningar för företagen till följd av nya regler ska beräknas. För att undvika falsk precision kan du avrunda beloppen i beräkningarna.
• Total kostnad och kostnad per företag: Beräkna och redovisa både den totala kostnaden för de berörda företagen och den genomsnittliga kostnaden per företag i den mån det är möjligt. Beakta även skillnader som följer av företagens storlek och redovisa detta i konsekvensutredningen. Ibland kan det vara motiverat att göra flera exempelberäkningar för företag i olika storlekar.

• Uppskattningar och exempelberäkningar är bättre än inga beräkningar alls. Var tydlig med vilka antaganden du gör och belys osäkerheten i beräkningarna.
• Påverkan på företagens verksamhet i övrigt: Resonera kvalitativt kring vilken övrig inverkan som förslaget väntas få på företagens verksamhet. Tänk på att sådana effekter ofta påverkar konkurrensförhållandena på marknaden.
• Lärdomar som framkommer i analysen av förslagets effekter för företagens kostnader och verksamhet i övrigt kan behöva beaktas i valet av tidpunkt för ikraftträdande och behov av informationsinsatser i samband med införandet av reglerna. Läs mer nedan under Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser.

Använd Regelräknaren

Med hjälp av Tillväxtverkets webbapplikation Regelräknaren kan du beräkna reglers effekter för företag.

• Regelräknaren Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Goda exempel i konsekvensutredningar

I yttrandet över förslag till föreskrifter om hållbarhetskriterier för vissa bränslen, dnr RR 2025–105, anges att Regelrådet ser positivt på den utförliga och tydliga kostnadsredovisningen, där förutsättningar och antaganden förklaras på ett tydligt sätt, inte minst utifrån de osäkerheter som finns.

Länk till remissen och Regelrådets yttrande: Yttrande över förslag till föreskrifter om hållbarhetskriterier för vissa bränslen - Regelrådet Länk till annan webbplats.

Påverkan på företagens intäkter

I konsekvensutredningen ska du beskriva förslagets eller beslutets påverkan på företagens intäkter. Om du bedömer att förslaget inte innebär någon påverkan på berörda företags intäkter ska du även beskriva och motivera detta.

Vad är en intäkt?

Det finns ett antal olika definitioner av vad som kan anses utgöra en intäkt. Det är därför viktigt att du som förslagsställare har ett brett förhållningssätt till vad som kan anses utgöra en intäkt i just ditt förslag. En intäkt kan vara det som ett företag tar emot eller kommer att ta emot för egen räkning och som ökar det egna kapitalet, med undantag för tillskott från ägare, under en viss angiven redovisningsperiod. En intäkt kan komma från försäljning av varor och tjänster och från avkastning på tillgångar, såsom ränta på företagets pengar. Intäkter kan även vara näringsbidrag i olika former, såsom stöd från EU eller staten, även om bidraget syftar till att ersätta kostnader, till exempel vid investeringar. Enligt Skatteverkets huvudregel ska alla ersättningar som fås i verksamheten tas upp som intäkt.

Det här ska du göra

Beskriv hur förslaget påverkar berörda företags intäkter. Det är viktigt att du, när det är möjligt, kvantifierar effekterna på företagens intäkter oavsett om förslaget eller beslutet leder till ökade eller minskade intäkter för berörda företag. Redovisa också om de intäkter som följer av förslaget är av engångskaraktär (initiala) eller löpande (årliga) samt den totala intäkten för företagskollektivet och genomsnittet per företag.

Vid osäkerhet kring de mer exakta effekterna av förslaget kan kvantifiering presenteras som ett spann och/eller i form av exempelberäkningar. Om det inte är möjligt att kvantifiera konsekvenserna ska de beskrivas kvalitativt. Var i så fall tydlig med att motivera varför detta val har behövt göras.

Beakta företagens storlek och särdrag

För att kunna uppskatta intäktspåverkan bör berörda företag, när det är möjligt, redovisas utifrån storlek, antal och bransch

Påverkan på intäkter kan skilja sig åt beroende på de berörda företagens särdrag såsom storlek, juridisk form, plats i värdekedjan eller marknad (producent, grossist, importör eller exportör, till exempel). Detta kan du behöva ta särskild hänsyn till i din beskrivning. Använd gärna ett räkneexempel för att visa hur intäktspåverkan per företag varierar över olika företagstyper och storleksklasser.

Tänk på det här i din analys

• Påverkas företagens intäkter? Ifall det finns flera former av intäktspåverkan kan du bryta ner din analys i flera delar.
• Kvantifiera intäktspåverkan av förslaget när det är möjligt.
• Intäktspåverkan kan vara av engångskaraktär (initial) eller löpande (årlig). Redogör för vilket i konsekvensutredningen och redovisa dessa intäkter var för sig.
• Både plus och minus: Såväl ökade som minskade intäkter för företagen till följd av nya regler kan beräknas. För att undvika falsk precision kan du avrunda beloppen i beräkningarna.
• Total intäkt och intäkt per företag: Beräkna och redovisa både den totala intäktspåverkan för de berörda företagen och den genomsnittliga intäktspåverkan per företag i den mån det är möjligt. Även skillnader i intäktspåverkan som följer av företagens storlek kan redovisas i konsekvensutredningen.
• Uppskattningar och exempelberäkningar är bättre än inga beräkningar alls. Var tydlig med vilka antaganden du gör och belys osäkerheten i beräkningarna.
• Lärdomar som framkommer i analysen av förslagets effekter för företagens intäkter kan behöva beaktas i valet av tidpunkt för ikraftträdande och behov av informationsinsatser i samband med införandet av reglerna. Läs mer nedan under Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser.

Exempel på intäktspåverkan

Produktion och försäljning

Påverkas företagens förutsättningar att producera eller sälja varor eller tjänster? Om du bedömer att förslaget kan leda till en ökad eller minskad produktion för berörda företag så kommer sannolikt även volymen som säljs, eller priset på varorna, att påverkas och därmed företagens intäkter.

Verksamhetens kapital

Innebär förslaget en påverkan på företagens kapital och tillgångar? Påverkan kan uppstå vid exempelvis minskad, eller ökad, avkastning på tillgångar, så som ränta på företagets pengar och utdelningar.

Stöd och ersättningar

Olika former av stöd och ersättningar är direkta intäkter till verksamheten. Det kan handla om både nationella och EU-stöd, såväl som privata former av stöd och investeringar. Andra exempel är stöd som syftar till att ersätta kostnader samt ersättningar vid försäljning av immateriella tillgångar, så som goodwill och hyresrätter.

Goda exempel i konsekvensutredningar

I yttrandet över Tiotandvård – ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård (SOU 2024:70), dnr RR 2024–297, anges att Regelrådet ser positivt på de omfattande uppskattningar av påverkan på intäkter utifrån olika scenarier som redovisas i remissen.

Länk till remissen och Regelrådets yttrande hittar ni här: Yttrande över Tiotandvård - ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård (SOU 2024:70) - Regelrådet

Påverkan på konkurrens

Väl fungerande konkurrens är en förutsättning för innovation, utveckling och tillväxt. Statliga ingripanden, till exempel i form av regleringar, kan påverka konkurrensen på en marknad på flera olika sätt och kan även leda till att enskilda företag, branscher, konsumenter och ekonomin som helhet påverkas. Därför bör de potentiella konkurrenseffekterna utredas när nya eller ändrade regler tas fram.

Det här behöver du ta reda på

Följande information skapar goda förutsättningar för din analys av förslagets påverkan på konkurrensen:

• Vilka branscher berörs?
• Berörs olika branscher på olika sätt?
• Hur ser storleksfördelningen ut bland företagen på marknaden?
• Vilka kostnader eller besparingar medför regleringen för företagen?
• Hur skiljer sig kostnadspåverkan mellan företag av olika storlek?
• Kan efterfrågan på vissa varor eller tjänster påverkas?
• Skiljer sig den svenska regleringen från EU eller internationella regler på området?
• Hur kan konkurrensen påverkas på kort och lång sikt?

En kvalitativ konkurrensanalys räcker oftast

I de allra flesta fallen räcker det med att göra en kvalitativ konkurrensanalys. Att kvantifiera konkurrenseffekter av regler bör stå i relation till regelns omfattning. För att underlätta den kvalitativa bedömningen av förslagets konkurrenseffekter behöver du inledningsvis kvantifiera eventuella kostnadseffekter. Läs mer om hur du beräknar förslagets kostnader ovan under Påverkan på företagens kostnader.

Osäker på analysen?

Ett och samma regelförslag kan påverka konkurrensen på olika, ibland motstridiga, sätt. Ibland kan konkurrensen inom en bransch främjas av ett förslag, samtidigt som en annan bransch missgynnas och upplever hämmad konkurrens. Då kan det vara svårt att bedöma nettoeffekten av förslagets påverkan på konkurrensen. I dessa fall är det särskilt viktigt att du redogör för vilka antaganden som ligger till grund för din analys, samt att du tydliggör om bedömningen är osäker.

Det är alltid bättre att göra en analys baserad på antaganden än att inte göra någon analys alls. Längst ned i detta avsnitt hittar du en checklista som du kan använda som stöd i din analys.

Konkurrenspåverkan över tid

Kan förslagets konkurrenspåverkan se annorlunda ut om ett, tre eller tio år? Exempelvis kan ett förslag om förbud mot användning av vissa typer av produkter leda till en kortsiktig negativ konkurrenspåverkan för berörda företag. Samtidigt kan ett sådant förslag leda till en positiv konkurrenspåverkan på längre sikt, då det kan leda till nya innovationer på området. Det är därför viktigt att du i din analys reflekterar över hur förslaget kan påverka konkurrensen över tid och att du jämför den förutspådda påverkan på konkurrensen med nollalternativet. Läs mer om nollalternativet ovan under Konsekvenser om ingen åtgärd vidtas.

Faktorer som påverkar konkurrensen

Konkurrensen kan antingen hämmas eller främjas av nya eller ändrade regler. Enligt OECD:s metod för konkurrensanalys av regler delas konkurrenseffekterna in i fyra olika grupper, beroende på om de påverkar:

1. Antalet företag på marknaden.
2. Företagens förmåga att konkurrera.
3. Företagens incitament att konkurrera.
4. Konsumenters valmöjligheter och beteende.

Konkurrenspåverkan kan förekomma:

• Inom en bransch.
• Mellan branscher.
• Mellan företag i olika länder.

Läs mer här om OECD:s metod och guide för analys av påverkan på konkurrensen: Competition assessment | OECD Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Så här kan du resonera

1. Antal företag

Ju fler företag som finns på en marknad desto större valmöjligheter för konsumenterna eftersom företagen måste konkurrera intensivt för att locka till sig och behålla sina kunder. Nya eller ändrade regler kan påverka antalet företag på en marknad genom att underlätta eller försvåra in-och utträden, som till exempel:

• Regler som ger monopol till ett företag, väljer ut flera företag som får ensamrätt att tillhandahålla varor eller tjänster eller som på annat sätt skapar mer gynnsamma förutsättningar för en viss typ av företag på marknaden.

• Krav på avgift, tillstånd eller licens för att få bedriva verksamhet.

• Krav som begränsar förutsättningarna för vissa företag att vara med i framtida upphandlingar, eller som tvärtom gynnar vissa företag att vara med i framtida upphandlingar.

• Krav som skapar geografiska hinder för att sälja varor och tjänster eller tillgodose behov, insatsvaror, tjänster eller arbetskraft.

• Krav på särskilda system och rutiner, produktions- eller produktspecifikationer eller krav på specifik kunskap kan innebära höga kostnader, till exempel omställningskostnader för utbildning eller investering i utrustning.

• Olika former av stöd som riktas till en viss typ av företag eller till samtliga berörda företag.

• Krav på uppföljning och kontroll av verksamheten samt avgifter.

2. Förmåga att konkurrera

Företags förmåga att konkurrera beror bland annat på deras möjligheter att:

• Självständigt sätta sina priser
• Fritt utforma och erbjuda produkter och tjänster av olika kvalitet och karaktär
• Välja sina produktionsprocesser och möjlighet att effektivisera sin verksamhet
• Använda olika försäljningskanaler
• Kunna marknadsföra sina produkter
• Hantera förändringar i produktionskostnader och hur det påverkar företagens möjlighet att justera sina priser i förhållande till konkurrenterna.

Regler som förändrar någon av ovanstående förutsättningar kan därför påverka företagens förmåga att konkurrera.

3. Incitament att konkurrera

Konkurrensen kan påverkas om regler främjar eller hämmar företagens incitament att agera som rivaler till exempel genom följande:

• Krav på offentlig information om företagens villkor och avgifter, produktion, priser, försäljning eller kostnader kan påverka företagens incitament att konkurrera. Till exempel kan ökad pristransparens leda till en ökad konkurrens om kunder använder sig av informationen i syfte att konkurrensutsätta leverantörer. Samtidigt kan pristransparens och annan offentlig informationsdelning även utnyttjas av leverantörer i konkurrensbegränsande syfte. Nettoeffekten på konkurrensen kan variera från fall till fall.
• Ökade kostnader och minskade intäkter kan minska incitamentet för företag med små ekonomiska marginaler att stanna kvar på marknaden. Det kan även påverka deras möjligheter att utveckla verksamheten.
• Förändrad efterfrågan påverkar företagens incitament att vara verksamma på en marknad.
• Regeln skapar en självreglerande eller samreglerad marknad. Självreglering kan vara ett sätt att korrigera marknadsmisslyckanden och då under vissa omständigheter främja sund konkurrens, till exempel vid asymmetrisk information om produktkvalitet; dock kan det finnas en risk att medverkande företag utformar reglerna på ett konkurrensbegränsande och inträdeshämmande sätt.
• Undantag från tillämpningen av konkurrensreglerna för särskilda branscher eller grupper av företag. Läs mer om undantag från förbudet mot samarbeten som begränsar konkurrensen hos Konkurrensverket Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

4. Konsumenters valmöjligheter och beteenden

Välinformerade konsumenter är en förutsättning för en väl fungerande konkurrens. Regler kan på olika sätt påverka konsumenters beteende, tillgång till information och möjlighet att fritt byta mellan olika leverantörer på marknaden. Till exempel:

• Vissa regler syftar till att förändra konsumenters beteende och påverkar således efterfrågan på vissa produkter. Exempel på detta är skatteavdrag för köp av särskilda varor eller tjänster eller andra justeringar av skatten för vissa varor eller tjänster. Sådana regler kan öka efterfrågan på en typ av vara eller tjänst samtidigt som efterfrågan på liknande varor (substitut) minskar.
• Regler som underlättar för kunder att jämföra priser, till exempel genom att specificera hur en räkning ska utformas och vilken information som ska ingå, kan bidra till ökad rörlighet på marknaden.
• Regler som gör det krångligare eller enklare att byta leverantör påverkar också konsumenters rörlighet på marknaden och kan därigenom ha konkurrenseffekter.

Konkurrenspåverkan inom samma bransch

Konkurrenspåverkan inom en bransch kan uppkomma till följd av företagens olika särdrag, såsom storlek, företagsform, plats i värdekedjan eller marknad (producent, grossist, importör eller exportör, till exempel).

Företag av olika storlek träffas ofta av regler på olika sätt, och regler kan vara mer betungande för små än för stora företag. Det kan bero på begränsat ekonomiskt utrymme, färre anställda eller mindre resurser för IT och administration jämfört med stora företag, vilket kan påverka företagens möjligheter att ställa om till nya krav. Läs mer om när särskild hänsyn kan behöva tas till små företag nedan under avsnittet Särskilda hänsyn till små och medelstora företag.

Konkurrenspåverkan mellan branscher

Vissa regler skapas med syfte att påverka konsumtionen av en vara eller tjänst. När efterfrågan förändras påverkas även de företag och branscher som säljer produkten. Även företag i andra branscher kan beröras, till exempel när:

• Varor och tjänster utgör substitut till varandra. När priset på en vara ökar, ökar efterfrågan på dess substitut. Ett exempel är flyg- och tågresor. Om priset på inrikesflyg ökar till följd av en ny skatt är en möjlig effekt att efterfrågan på tågresor ökar. Förmågan för flygbranschen att konkurrera hämmas således, till förmån för tågbranschen.
• Varor och tjänster är komplement till varandra. När priset på en sådan vara ökar, till exempel bensin, kan efterfrågan på både bensin och bensindrivna fordon minska. Bilar och bensin är för varandra kompletterande produkter.
• Regler som påverkar konkurrensen i ett led av värdekedjan kan även påverka konkurrensen upp- eller nedströms från det ledet. Det kan alltså finnas en indirekt påverkan på konkurrensen. Till exempel kan en regel försvaga en leverantörs dominans vilket kan leda till lägre priser och därmed gynnsammare marknadsförhållanden nedströms. Konkurrenspåverkan kan även gå i motsatt riktning, till exempel om en regel leder till mer intensiv konkurrens i ett nedströmsled och ett uppströmsmonopol kan utnyttja det nu mer fragmentiserade nedströmsledets minskade köparmakt.

Standardisering och produktnormer

Standardisering av varor och tjänster och produktnormer kan påverka konkurrensförhållandena för berörda företag på olika sätt. Standardisering kan vara konkurrensfrämjande ifall marknadsutvecklingen hämmats av ett koordinationsproblem, det vill säga att tillverkarna inte kan eller vill enas om en standard. Standardisering kan då ha positiv effekt på både efterfrågan och kundrörlighet, samt främja konkurrens för indirekt berörda företag, till exempel i relaterade branscher eller marknader som utvecklar komplementära produkter. Samtidigt kan standardisering och normering i vissa fall hindra innovationer och konkurrens om den bästa standarden, vilket kan innebära en negativ påverkan på konkurrensen. Till exempel kan krav på standardisering av mobilladdning och elbilsladdning innebära att kunder blir mer rörliga vilket gynnar tillverkare av komplementära produkter. Standardisering kan samtidigt leda till att konkurrens och innovation hämmas och det kan bli svårare för nya företag att etablera sig på marknaden.

Internationell konkurrenspåverkan

För en öppen ekonomi som Sverige, som i hög grad är beroende av både export och import, är det angeläget att även beakta hur nya och ändrade regler kan komma att påverka konkurrensförutsättningarna i ett internationellt perspektiv.

Nationella regler

Regler kan påverka företagens möjligheter att konkurrera på den internationella marknaden. Nationella regler som innebär ökade krav för företag baserade i Sverige kan hämma deras förmåga att konkurrera med företag utanför landets gränser som inte träffas av samma krav.

Att bedöma nationella reglers påverkan på konkurrensen i ett internationellt perspektiv kräver kunskap om andra länders regelverk. Sådan information kan vara tidskrävande att införskaffa. Det är därför viktigt att du tänker på att omfattningen av konkurrensanalysen i ett internationellt perspektiv bör stå i proportion till förslagets potentiella effekt på den internationella marknaden.

• Börja med att beakta den berörda branschens karaktärsdrag och bedöm i vilken omfattning företagen på marknaden konkurrerar internationellt.
• Gå vidare med analysen om din bedömning är att förslaget inverkar på företags förutsättningar att konkurrera internationellt.

Införlivande av, och anpassning till, EU-lagstiftning

När EU-rätt ska införlivas med svensk lagstiftning bör du alltid göra en analys av förslagets påverkan på konkurrensen i ett internationellt perspektiv. Detta är särskilt viktigt om EU-lagstiftningen utgör en miniminivå, eller på annat sätt ger nationellt handlingsutrymme, som innebär att medlemsländer kan välja att gå längre i det nationella genomförandet. Om ditt förslag går utöver miniminivån ska du ange skälen till detta. Mer om EU-rätten kan du läsa nedan under avsnittet om Överensstämmelse med EU-rätten och om förslaget går utöver miniminivån. Ur ett konkurrensperspektiv är det viktigt att du reflekterar över konkurrenspåverkan av olika grader av harmonisering. Regler som är anpassade efter nationella förhållanden kan till exempel å ena sidan främja konkurrens och effektivitet på den inhemska marknaden, men kan å andra sidan leda till ökade skillnader mellan medlemsstater, vilket kan hämma framväxten av en enhetlig marknad på europeisk nivå. Det kan i sin tur leda till sämre konkurrens och sämre förutsättningar för svenska företag att konkurrera internationellt.

EU-regler kan slå olika i olika länder

EU-lagstiftning kan påverka konkurrenskraften för företag baserade i Sverige annorlunda jämfört med motsvarande företag i andra EU-länder. Detta beror på vilken typ av krav, och följaktligen vilken typ av effekter, reglerna medför och vilket nationellt handlingsutrymme som EU-lagstiftningen medger. En regel som innebär betydande ökningar av företagens personalkostnader kan till exempel slå hårdare mot företag i länder som Sverige, med högre personalkostnader än vissa andra EU-länder. Hur regler påverkar företag i olika länder kan också bero på skillnader i infrastruktur, kultur och näringslivets struktur.

Geografiska konkurrensförutsättningar inom Sverige

Lokal och regional konkurrenspåverkan

Företagens förutsättningar att verka och utvecklas i olika delar av landet kan skilja sig åt beroende på en rad faktorer, såsom:

• demografi och socioekonomi (befolkningens storlek och dess sammansättning i form av ålder, utbildnings- och inkomstnivå),
• det geografiska läget och kundernas mobilitet/geografiska tillgänghet,
• strukturen på näringslivet,
• kapaciteten hos offentliga aktörer, med mera.

Dessa faktorer kan på ett betydande sätt påverka utfallet av olika statliga insatser, varför det är viktigt att du beaktar dessa i konkurrensanalysen.

Checklista

Antal företag

Medför reglerna:

• Monopol för ett företag eller att flera företag får ensamrätt att tillhandahålla varor eller tjänster?
• Krav på avgift, tillstånd eller licens för att få bedriva verksamhet?
• Krav som begränsar förutsättningar för vissa företag att vara med i framtida upphandlingar?
• Krav som skapar geografiska hinder för att sälja varor och tjänster eller tillgodose sitt behov av varor, tjänster eller arbetskraft?
• Krav på särskilda system och rutiner, produktions- eller produktspecifikationer eller krav på specifik kunskap?

Företagens förmåga

Påverkar reglerna företagens möjligheter att:

• Självständigt sätta sina priser?
• Fritt utforma och erbjuda produkter och tjänster av olika kvalitet och karaktär?
• Välja sina produktionsprocesser?
• Använda olika försäljningskanaler?
• Kunna göra reklam och marknadsföra sina produkter?
• Hantera förändringar i produktionskostnader utan att justera priset i förhållande till konkurrenterna?

Incitament

Medför reglerna:

• Krav på offentlig information om företagens villkor och avgifter, produktion, priser, försäljning eller kostnader?
• Ökade kostnader?
• Förändrad efterfrågan?
• En självreglerande eller sam-reglerad marknad?
• Att särskilda branscher eller grupper av företag undantas från tillämpningen av konkurrensreglerna?

Konsumenters valmöjligheter

Påverkar reglerna konsumenters:

• Möjligheter att jämföra priser?
• Möjligheter att byta leverantör?
• Beteende?

Konkurrens

Påverkas konkurrensen:

• Inom en bransch?
• Mellan branscher?
• Mellan företag i Sverige och företag i andra länder?

Särskilda hänsyn till små och medelstora företag

Företag av olika storlek påverkas ofta av regler på olika sätt. Regler tenderar att vara mer betungande för små och medelstora företag jämfört med större företag.

Små och medelstora företag har ofta ett mer begränsat ekonomiskt utrymme, färre anställda eller mindre resurser för it och administration än stora företag. De resurser som krävs för att efterleva regelkrav kan därför vara svårare att få fram för små och medelstora företag och särskilt för mikroföretag. Sårbarheten för förändringar, särskilt snabba förändringar, är vanligtvis större för dessa företag.

Det är därför viktigt att du analyserar hur ett förslag påverkar företag av olika storlek. Först när du har gjort denna grundläggande analys kan det avgöras om det finns anledning att utforma reglerna på ett annat sätt eller att helt eller delvis undanta små och medelstora företag från de bestämmelser du föreslår.

Tips

Tänk småskaligt först. Det kan vara en fördel att utgå från de mindre företagens förutsättningar när förslag på nya eller ändrade regler tas fram. Det som fungerar bra för små företag fungerar oftast också bra för stora företag, men inte tvärtom.

Vanligen definieras företag med 0–49 anställda som små företag. Inom denna grupp finns företag med 0–9 anställda som klassas som mikroföretag. Företag med 50–249 anställda klassas som medelstora företag. Det är viktigt att du tänker på att det inte alltid är antalet anställda som avgör om ett företag kan klassas som ett mikroföretag eller ett medelstort företag. Se avsnittet om Berörda företag ovan för utförligare information om hur företagen kan delas in efter olika kriterier.

Det här ska du göra

För att kunna bedöma om det finns ett behov av att ta särskild hänsyn till små och medelstora företag vid reglernas utformning behöver du:

1. Ta fram information om hur berörda branscher ser ut. Hur många företag är verksamma i branschen? Hur ser storleksfördelningen ut?
2. Uppskatta hur mycket tid det tar att sätta sig in i det nya regelverket samt att efterleva kraven. Till exempel, vilka personalresurser, IT-system och administrativa resurser kommer att behövas?
3. Beräkna omfattningen av kostnaderna som regelförslagen väntas medföra för företagen. Är kostnaden densamma för de företag som berörs oberoende av storlek? Hur ser kostnaden ut i relation till företagens ekonomiska förutsättningar och övriga resurser?
4. Bedöma om små och medelstora företags konkurrensmöjligheter kan komma att påverkas.
5. Överväga alternativa lösningar som kan underlätta för små och medelstora företag.

Om bedömningen är att ingen särskild hänsyn behöver eller kan tas till små och medelstora företag ska detta motiveras.

Tänk på att det också kan vara en stor skillnad på hur förslaget påverkar mikroföretag och medelstora företag. Ett mikroföretag med enbart ett fåtal anställda kan påverkas hårdare än ett medelstort företag med mer än 50 anställda. Samtidigt kan ett stort företag ha lättare att ställa om till nya regler än ett medelstort företag. Just därför är det viktigt att du gör en noggrann analys av vilka företag som berörs, samt att du i analysen av hur förslaget påverkar företagens kostnader, intäkter och konkurrenssituation på marknaden analyserar och beräknar effekterna utifrån företagens storlek i så stor utsträckning som möjligt. Förslagets effekter för olika företag blir då tydliga vilket gör att det blir enklare för dig att bedöma om särskilda hänsyn behöver tas till små och medelstora företag.

Om du behöver ta särskild hänsyn till små företag och medelstora företag

Om analysen visar att det är motiverat att ta särskild hänsyn till små och medelstora företag kan följande frågor vara till hjälp:

• Kan små och medelstora företag helt eller delvis undantas från regelkraven?
• Behöver små och medelstora företag lämna lika omfattande uppgifter som stora företag? Behöver uppgifterna lämnas lika ofta?
• Kan avgifter vara lägre för små och medelstora företag?
• Finns det alternativ som kräver mindre investeringar och mindre personalresurser i företagen?
• Finns det anledning att anpassa stöd, informationsinsatser och tid för ikraftträdande särskilt till små och medelstora företag?

Tänk på att i vissa fall kan hela den berörda gruppen vara små och medelstora företag. I sådana fall kan det vara relevant att också särskilt beakta mikroföretag, eller små företag, i större utsträckning än till exempel medelstora företag.

Om ingen särskild hänsyn till små företag behövs

Om din bedömning är att ingen särskild hänsyn behöver eller kan tas till små och medelstora företag ska detta motiveras i konsekvensutredningen. Redogör för hur du kommer fram till bedömningen och vilka skäl som ligger bakom.

Risk för mer komplicerade regelverk?

Fragmentering av regelverk, det vill säga att olika regler gäller för olika grupper av företag, kan leda till mer komplicerade regelverk. Det är därför viktigt att göra en avvägning mellan olika intressen: å ena sidan att underlätta för grupper som kan ha svårare att hantera reglerna, å andra sidan att få till regelverk som är enkla att förstå och efterleva.

Fundera på följande:

• Leder ett fragmenterat regelverk som särbehandlar mindre företag till att det tar längre tid att sätta sig in i regelverket? Är det trots det bättre för de små och medelstora företagen att helt eller delvis undantas från reglerna?
• Är riskerna att företag gör fel och bryter mot reglerna till följd av det mer komplicerade regelverket större än fördelarna av att en särskild grupp undantas?
• Kan små och medelstora företag få konkurrensnackdelar om de undantas från reglerna eller om till exempel kraven i regelverket differentieras utifrån företagsstorlek?

Var får jag tag på nödvändig information?

• Statistik: Ofta kan information om den berörda branschen hämtas från den myndighet som har ett särskilt ansvar för den aktuella branschen. SCB och branschorganisationer tillhandahåller också företagsdata.
• Samråd: Du kan också ofta få närmare detaljer om hur små och medelstora företag kan komma att påverkas av regleringen genom kontakt med branschorganisationer eller genom direktkontakt med de berörda företagen.

SME-test

Till din hjälp kan du även använda Europeiska kommissionens SME-test SME Test - European Commission Länk till annan webbplats.). SME-testet är ett verktyg för att identifiera konsekvenserna för små och medelstora företag, samt för att utforska möjligheter att ta särskilda hänsyn till små och medelstora företag vid reglernas utformning. SME-testet består av fyra steg som kan hjälpa dig i arbetet:

• Identifiera vilka företag som påverkas av förslaget.
• Samråd med små och medelstora företag.
• Uppskatta förslagets påverkan på små och medelstora företag.
• Utforska vilka åtgärder som kan minska negativa effekter för små och medelstora företag.

Åtgärder för att begränsa kostnader och andra negativa effekter

Ett förslag till reglering eller andra bestämmelser kan innebära en påverkan på företagens kostnader och kan även skapa begränsningar för företagens verksamhet. Det är därför viktigt att du i konsekvensutredningen redogör för vilka åtgärder som har vidtagits för att förslaget inte ska medföra mer långtgående kostnader eller begränsningar än vad som bedöms vara nödvändigt för att uppnå förslagets syfte.

Det här ska du göra

• Beskriv vilka åtgärder som har vidtagits för att förslaget inte ska medföra mer långtgående kostnader eller begränsningar än vad som bedöms nödvändigt för att uppnå syftet med förslaget.
• Beskrivningen kan vara kvalitativ och/eller kvantitativ beroende på vilka, om några, åtgärder som har vidtagits.
• Om inga sådana åtgärder har vidtagits, till exempel på grund av begränsat handlingsutrymme, behöver du beskriva och motivera varför.

Beskrivningen har kopplingar till förslagets syfte och alternativa lösningar

För att kunna förstå och analysera de åtgärder som har vidtagits är det viktigt med en tydlig beskrivning av förslagets syfte. Om det finns flera alternativa lösningar till att uppnå förslaget syfte så kanske du som förslagsställare väljer att gå vidare med det alternativ som innebär minsta möjliga negativa påverkan på berörda företag. I dessa fall kan du genom en tydlig beskrivning av alternativa lösningar visa att det valda alternativet i sig innebär att mer långtgående kostnader eller begränsningar har undvikits. Samtidigt kan det också finnas ytterligare åtgärder som kan vidtas för att begränsa ett förslags kostnader eller andra effekter. Exempel på sådana åtgärder finns i listan nedan.

I vissa fall är det, av olika skäl, inte det alternativ till lösning som innebär minst begränsningar eller lägst påverkan på företagens kostnader som du som förslagsställare väljer att gå vidare med. Ibland kan det vara så att det saknas alternativa lösningar på grund av att handlingsutrymmet är begränsat eller så kanske du anser att de kostnader och begränsningar som uppstår är nödvändiga för att uppnå förslagets syfte. Om så är fallet är det viktigt att du tydligt beskriver vilket handlingsutrymme som finns och motiverar varför inga sådana åtgärder vidtas.

Exempel på åtgärder

Nedan följer några exempel på åtgärder för att förslaget inte ska medföra mer långtgående kostnader eller begränsningar än nödvändigt.

• Undantag

Undantag från vissa bestämmelser kan vara ett sätt att begränsa förslagets effekter för en specifik målgrupp.

• Ersättningar och stöd

Ersättningar och stöd kan underlätta för företag som behöver ställa om till nya regelkrav.

• Förenklade processer (standardisering, mallar för rapportering)

Förenklade processer i form av till exempel standardiserad rapportering och förenklade/automatiserade ansökningsförfaranden kan förenkla och påskynda genomförandet och efterlevnaden av nya regelkrav.

• Övergångsbestämmelser och tidpunkt för ikraftträdande

Särskilda övergångsbestämmelser och valet av tidpunkt för ikraftträdande kan ge tid åt företag att anpassa sin verksamhet till nya regelkrav.

• Åtgärder som gör det lätt att göra rätt

Vägledningar och utbildningar är exempel på åtgärder som kan underlätta för företag att göra rätt från början.

• Utvärdering och inhämtning av synpunkter från berörda aktörer

Samrådsförfaranden och andra processer som kan fånga upp företagens (och andra berörda aktörers) förslag till hur frågan ska hanteras kan bidra till att reglerna utformas på ett sätt som minskar kostnader eller undviker onödiga begränsningar. Att utvärdera och följa upp reglerna efter att de har trätt i kraft kan också fånga upp företagspåverkan och bidra till bättre utformade regler. Se mer om detta nedan under avsnittet Hur och när konsekvenserna kan utvärderas.

Goda exempel i konsekvensutredningar

I yttrandet över förslag till ändringar i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2023:19) om djurhälsopersonal, dnr RR 2025–144, bedömde Regelrådet att redovisningen av de åtgärder som har vidtagits för att förslaget inte ska medföra mer långtgående kostnader eller begränsningar än vad som bedöms vara nödvändigt för att uppnå dess syfte var väl beskriven.

Länk till remissen och Regelrådets yttrande: Yttrande över förslag till ändringar i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2023:19) om djurhälsopersonal - Regelrådet Länk till annan webbplats.

Särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser

Ett av de sista momenten i arbetet med konsekvensutredningen är att bedöma om särskild hänsyn behöver tas till tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser.

I konsekvensutredningen ska du ange den planerade tidpunkten för ikraftträdandet och även motivera ditt val av tidpunkt. Du ska också redovisa om det har funnits särskilda hänsyn att ta vid valet av tiden och om det finns behov av speciella informationsinsatser i anslutning till att de nya eller ändrade reglerna träder i kraft.

Det här ska du göra

• Ange det planerade datumet för förslagets ikraftträdande.
• Motivera valet av datum och om du har behövt ta särskilda hänsyn till ditt val, till exempel om berörda aktörer behöver tid att ställa om sin verksamhet till de förändringar som föreslås.
• Redovisa om det finns behov av speciella informationsinsatser inför förslagets ikraftträdande.
• Redovisa vilka eventuella informationsinsatser som gjorts eller som planeras i framtiden.
• Om inga informationsinsatser gjorts eller planeras, motivera varför.

Så här kan du resonera

Samråd med berörda aktörer

Det är viktigt att du försöker föreställa dig vilka åtgärder som berörda företag kan behöva vidta för att anpassa sig till ett nytt eller förändrat regelverk och hur lång tid företagen behöver för att göra dessa anpassningar. Det kan också finnas andra aktörer, som till exempel kommuner, vars handläggningstider kan komma att påverkas av förslaget och vilket i förlängningen kan ha betydelse för företag. Tänk på att ett samråd med berörda branschorganisationer, kommuner och andra aktörer kan ge dig en bra bild av hur lång tid som behövs för att ställa om till de regler du föreslår. Läs mer om samråd med berörda aktörer.

Övergångsbestämmelser kan underlätta

Ibland kan det finnas skäl att överväga övergångsbestämmelser, särskilt om du efter samråd med berörda aktörer kommit fram till att ditt förslag leder till att berörda företag behöver göra stora anpassningar till de nya reglerna. Att i ett sådant fall föreslå övergångsbestämmelser kan vara av stor praktisk och ekonomisk betydelse för berörda företag. Kostnader för exempelvis investeringar, utbildning och inlärning kan minska om det finns tillräckligt med tid att genomföra åtgärderna i väl planerad ordning.

Informera med eftertanke

Fundera också på hur du bäst kan informera de som berörs om de nya reglerna. Vilka informationskanaler behöver du använda? Kan du ta hjälp av andra aktörer? Behöver de företag som påverkas av förslaget samma typ av information? I checklistan nedan finns några frågor som du kan använda dig av.

Det är inte tillräckligt att skriva att det ankommer på exempelvis ansvariga myndigheter att informera om de kommande reglerna. Som regelgivare behöver du oavsett ansvarsfördelningen göra en bedömning av hur du som regelgivare ser på informationsbehovet och om det finns behov av speciella insatser. Om du bedömer att det inte behövs några speciella informationsinsatser ska du ange att en sådan bedömning har gjorts och motivera varför. Även om samråd med berörda aktörer i processen med att ta fram ett förslag innebär att dessa aktörer blir informerade om att en reglering är på gång, behöver du ta ställning till om det finns behov av speciella informationsinsatser i samband med att förslaget träder i kraft och motivera detta i din konsekvensutredning. Det kan finnas en överlappning mellan den information som sprids i ett samråd och informationsinsatser vid ikraftträdandet, men det är också vanligt att det görs justeringar i förslaget efter samrådet som det kan finnas ett behov av att informera om.

Checklista

Som regelgivare bör du fundera över följande:

• Finns det berörda företag som behöver särskild tid för att anpassa sig till de nya eller ändrade reglerna?
• Finns det omständigheter som till exempel ikraftträdande av andra regler att ta hänsyn till?
• Finns det anledning att överväga ett tidigt ikraftträdande till exempel vid regler som medför positiva konsekvenser för berörda företag?
• Kan ett tidigt ikraftträdande kräva särskilda informationsinsatser?
• Är det relevant med övergångsbestämmelser?
• Finns det behov av speciella informationsinsatser?
• Har alla berörda samma behov av information eller finns det grupper som har särskilda behov?
• Tänk på att ett förslag kan beröra företag indirekt, även om det riktar sig främst till exempelvis myndigheter. Om ett förslag påverkar handläggningstiderna på en myndighet kan det även påverka företag.

• Vilken typ av insatser behövs? Krävs det utbildningsinsatser, informationsmöten, tryckt material eller räcker det att informera på exempelvis en webbplats?
• Kan organisationer, föreningar eller liknande vara till hjälp för att sprida information?

Tänk på att såväl tidpunkt för ikraftträdande som behovet av informationsinsatser är något som kan diskuteras under ett tidigt samråd med branschkontakter.

Motivera dina val

Som regelgivare måste du motivera dina val i konsekvensutredningen. Ibland kan det vara så att du inte råder över besluten själv och till exempel har svårt att styra över tidpunkten för ikraftträdandet. Oavsett om det gäller valet av tidpunkt, valet av informationsinsatser eller om du föreslår att inga informationsinsatser behövs ska du alltid motivera det du föreslår.

Utgå inte från att läsaren av din konsekvensutredning har samma kunskap som du själv om förhållandena som rör din redovisning. Även det självklara kan behöva motiveras.

Hur och när konsekvenserna kan utvärderas

Regler för företag ska vara ändamålsenliga och lätta att förstå och följa. För att nå dit är det viktigt att regelgivare följer upp och utvärderar sina regler.

Förutom att kontrollera att regler är ändamålsenliga är en utvärdering också framåtsyftande då den ger underlag för att utveckla och förbättra reglerna. Det finns ett grundläggande värde i att bedöma en regels effektivitet när den har trätt i kraft, och det är först en tid efter genomförandet som effekterna och konsekvenserna av en regel kan bedömas fullt ut. Det finns därför ett behov av regelbundna uppföljningar och utvärderingar för att se till att reglerna fortfarande är nödvändiga, relevanta och anpassade för ändamålet.

Det är viktigt att du i konsekvensutredningen redovisar hur och när förslaget eller beslutet kan utvärderas och motiverar den valda tidpunkten och metoden. Utöver detta kan du ange vem som bör genomföra utvärderingen och hur omfattande du bedömer att en sådan utvärdering bör vara.

Hur kan reglerna utvärderas?

Att kunna följa upp regler bygger på att det finns tydliga mål för vad regeln ska uppnå. Frågan om hur en regel ska utvärderas kopplar därmed till problembeskrivningen och syftet med förslaget, vilket också bör återspeglas i konsekvensutredningen. Om det inte finns en tydlig beskrivning av problemet och vilka förändringar som eftersträvas kan det bli svårt att utvärdera om förslaget har fått den tänkta effekten. Du som förslagsställare bör i största möjliga utsträckning utarbeta kriterier eller mätetal för hur du ska utvärdera hur målsättningen med regelverket uppnås med de förslag som läggs fram. Även om den övergripande målsättningen med regelverket inte riktar sig till företag, bör du alltid beskriva konsekvenserna för företag och även hur förslagens konsekvenser för dessa företag kan följas upp och utvärderas.

Prioriteringar

Om regelverket syftar till att uppnå flera mål, eller om målen i sig är komplexa, bör du i konsekvensutredningen tydliggöra om du behöver prioritera vilken eller vilka regler som ska utvärderas samt varför du har gjort dessa val. Olika prioriteringar kan vara aktuella för olika regelgivare. En stor regelgivare (som EU) kan behöva ha tydligare riktlinjer vad gäller prioriteringar medan den som utarbetar ett mindre omfattande förslag sannolikt inte har samma behov av att prioritera hur regler ska utvärderas. Regelrådets utgångspunkt är att om ett förslag ger effekter av betydelse för företag är det alltid prioriterat att beskriva konsekvenserna för dessa företag, även om det kan variera från fall till fall hur detaljerad en sådan beskrivning behöver vara.

Nollalternativet

Konsekvensutredningen är i sig en stor hjälp i beskrivningen av hur en regel ska utvärderas. Förutom att utvärderingen kan kopplas till problembeskrivning och syfte så kan utvärderingen också utgå från de konsekvenser man ser kan uppstå om ingen åtgärd vidtas.

Utvärdering genom dialog

Att samla in synpunkter och förbättringsförslag från relevanta aktörer är viktigt för regelgivare. Metoden kan beskrivas som samråd, hearings, fokusgrupper m.m. och kan ske både externt och internt.

Samordning eller externa utvärderingar

Finns det anledning att samordna uppföljningen med andra aktörer eller i andra sammanhang? Det kan finnas anledning att utvärdera regler i ett större sammanhang, vilket då bör motiveras av dig som förslagsställare. Det kan även vara motiverat att en utvärdering görs av en extern part och att utformningen av hur utvärderingen ska ske görs av denna part. Om så är fallet bör du motivera och förklara dina val i konsekvensutredningen.

Det är också viktigt att resultatet av utvärderingen följs upp. Därför rekommenderas att du som förslagsställare har en plan för hur de problem som identifieras vid en utvärdering kan lyftas vidare i regelgivningsprocessen.

Några exempel på hur du i konsekvensutredningen kan ange hur utvärderingen kan ske är genom beskrivning av beräkningsmetoder, vilka indikatorer som bör användas, vilka kompetenser (t.ex. juridisk, företagsekonomisk) som behövs för att följa upp regeln och/eller en utblick till hur andra länder tillämpat regeln.

När kan reglerna utvärderas?

Det är viktigt att du tydligt beskriver och motiverar vilken tidpunkt, eller vilka tidpunkter, du har valt för utvärderingen. Om du inte kan ange en tidpunkt för när utvärderingen kan ske ska du motivera varför. Om du anser att förslaget bäst utvärderas inom en annan kontext än inom ramen för det förslag som remitterats, bör du beskriva och motivera ditt val. Det är dock önskvärt att du ändå gör en bedömning eller rekommendation om när utvärderingen bör ske.

Goda exempel i konsekvensutredningar

I yttrandet över förslag till ändring av föreskrifter till skogsvårdslagen bedömde Regelrådet att redovisningen av hur och när konsekvenserna av förslaget kan utvärderas var särskilt väl beskriven. Det fanns en redogörelse för hur, när och av vem utvärderingen skulle genomföras, men även vilka konsekvenser som var särskilt viktiga att utvärdera.

Länk till remissen och Regelrådets yttrande: Yttrande över förslag till ändring av föreskrifter till skogsvårdslagen - Regelrådet Länk till annan webbplats.

Överensstämmelse med EU-rätten och om förslaget går utöver minimikraven

Konsekvensutredningen ska innehålla en bedömning av om förslaget överensstämmer med eller går utöver de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. Om förslaget innehåller bestämmelser som går utöver miniminivån i den berörda EU-rättsakten, till exempel vid implementeringen av ett direktiv i svensk rätt, ska skälen till detta anges. Konsekvensutredningen ska även innehålla uppgifter om hur förslaget förhåller sig till annan internationell rätt.

En tydlig beskrivning av EU-rätten och hur förslaget förhåller sig till denna är av betydelse ur ett företagsperspektiv. Om EU-lagstiftningen utgör en miniminivå, eller om den på annat sätt ger utrymme för nationell flexibilitet i genomförandet av lagstiftningen, kan svenska företags konkurrenskraft påverkas olika beroende på hur lagstiftningen utformas på nationell nivå. För att få en förståelse av företagspåverkan är det därför viktigt med en tydlig beskrivning av EU-rätten samt hur förslaget förhåller sig till denna.

Det här ska du göra

• Redovisa om förslaget överensstämmer med EU-rätt och annan internationell rätt.
• Om förslaget inte följer av EU-rätt eller annan internationell rätt, tydliggör att förslaget är ett nationellt initiativ och om det är förenligt med EU-rättsliga principer.
• Om förslaget följer av EU-rätt eller annan internationell rätt, redovisa om och i vilken utsträckning det finns utrymme för nationella särbestämmelser. Tydliggör särskilt i vilka delar av förslaget ett sådant utrymme finns. Ange också om det inte finns något utrymme.
• Om förslaget går utöver den EU-rättsliga miniminivån, redovisa hur den EU-rättsliga miniminivån ser ut, hur förslaget förhåller sig till denna samt skälen till att regleringen går utöver miniminivån.

Så här kan du resonera

Om förslaget följer av EU-rätt och/eller annan internationell rätt

Om förslaget avser ett område där det finns EU-rätt eller annan internationell rätt ska överensstämmelsen redovisas.

Redovisa om förslaget syftar till att implementera EU-rätt (ofta direktiv) och i så fall vilken, eller om förslaget utgör en komplettering till direktverkande EU-rätt (ofta förordningar), i så fall vilka. Redovisa också om förslaget avser anpassning till EU-rätt som medför att tidigare nationell reglering upphävs eller ändras.

Det räcker inte med att ange att det finns en beröring med EU-rätt eller annan internationell rätt. Du ska redovisa i vilka delar av förslaget och på vilket sätt EU-rätt eller annan internationell rätt berörs eller genomförs samt om och i vilken utsträckning det finns utrymme för nationella särbestämmelser. Ange vilka rättsakter och artiklar som berörs och redovisa överensstämmelsen med dessa i detalj.

Om förslaget inte följer av EU-rätt eller annan internationell rätt

• Om förslaget avser ett område som inte är reglerat på EU-nivå eller inom annan internationell rätt ska du redovisa det. Tänk på att du även måste redovisa detta vid förslag där det för dig kan vara uppenbart att det saknas EU-rätt och/eller annan internationell rätt. Detta är viktigt eftersom det inte är säkert att läsaren känner till vad som är reglerat internationellt.
• Även nationell reglering som inte härrör från en EU-rättsakt måste vara förenlig med EU-rätten och de friheter och rättigheter som följer av denna. Kom ihåg att det också kan finnas principer inom EU-rätten som indirekt kan påverka förslaget.
• Kan de regler som föreslås vara diskriminerande mot personer eller företag från andra medlemsstater, eller på annat sätt begränsa den fria rörligheten inom EU?
• Kan reglerna i så fall motiveras utifrån enligt EU-rätten legitima skyddsintressen såsom skyddet för människors liv och hälsa, miljö- eller konsumentskydd?
• Om ett sådant skyddsintresse finns, är kravet proportionerligt? Det vill säga, har det minst restriktiva alternativet för den fria rörligheten valts för att uppnå detta skyddsintresse?

Det räcker inte att bara konstatera att förslaget överensstämmer med Sveriges förpliktelser som medlem i EU eller liknande. Du ska i stället redogöra för på vilket sätt de regler som föreslås är förenliga med EU-rätten.

Om förslaget följer av EU-rätt eller annan internationell rätt och det finns nationellt handlingsutrymme

Ofta ger exempelvis EU-direktiv medlemsstaterna visst utrymme att själva utforma de nationella regler som genomför direktivet. Om det nationella handlingsutrymmet nyttjas och regelförslaget till exempel går utöver eventuella minimiregler, ska du ange på vilket sätt och skälen till att förslaget till nationell reglering går utöver EU-rättsaktens miniminivå. Tänk på att det inte bara är implementering av EU-direktiv som kan aktualisera en sådan beskrivning. Det kan även finnas nationellt handlingsutrymme i exempelvis förordningar, genomförandeakter eller delegerade akter. Det kan till exempel finnas möjligheter till undantag från vissa krav. Om möjligheten till undantag inte omfattasav förslaget till genomförande, kan det anses gå utöver den EU-rättsliga miniminivån.

Att det finns en möjlighet till nationell flexibilitet är dock inte nödvändigtvis samma sak som att EU-regleringen anger en viss miniminivå. Till exempel kan det i en EU-förordning finnas flera olika valbara åtgärder eller medel som en medlemsstat kan använda sig av för att uppnå förordningens mål. Beroende på vilken åtgärd som väljs kan företagseffekterna se olika ut, vilket då också bör beskrivas i avsnittet om alternativa lösningar. Det är dock inte alltid säkert att något av alternativen kan anses utgöra en miniminivå. Av den anledningen är det viktigt att du tydligt beskriver det nationella handlingsutrymmet. Tänk också på att du behöver motivera på vilket sätt reglerna är förenliga med EU-rätten (se punkterna ovan) och redovisa konsekvenserna av den reglering som går utöver EU-rätten.

Ange också om och varför du väljer att inte utnyttja möjligheten till att föreslå nationell särreglering. Om det finns konkurrensmässiga skäl ska du redovisa detta i avsnittet Påverkan på konkurrens.

Om nationellt handlingsutrymme saknas

När det inte finns något utrymme för nationella särbestämmelser, utan förslaget genomför det som föreskrivs i EU-rätt eller en internationell rättsakt, ska du redovisa det. Det ska framgå i vilka delar av förslaget det gäller eller om det gäller för hela förslaget. Det räcker inte med att ange att det handlar om en EU-förordning, ett fullharmoniseringsdirektiv, ett genomförandebeslut från EU-kommissionen eller liknande, och det gäller även när du kan anta att läsaren vet att det saknas handlingsutrymme. Ange i stället tydligt att reglerna följer direkt av överordnad EU-rätt eller annan internationell rätt (rättsakterna ska anges) och att ett nationellt handlingsutrymme därför saknas. Fundera också på om det går att språkligt utforma förslaget så att det blir enkelt att förstå och att följa regleringen. Observera att förslagets effekter ska utredas och beskrivas i konsekvensutredningen, även om nationellt handlingsutrymme saknas.

Om EU-rätt eller annan internationell rätt begränsar valet av alternativa lösningar

I den del av konsekvensutredningen som beskriver vilka alternativa lösningar som övervägts, bör du redovisa om EU-rätt och annan internationell rätt begränsar möjligheterna till alternativa lösningar. Redovisa på vilket sätt och i vilka delar aktuell EU-rätt eller internationell rätt begränsar dina handlingsalternativ.

Anmälningsplikt för tekniska regler och krav på tjänsteverksamhet m.m.

Om de föreslagna reglerna utgör en teknisk föreskrift, om de exempelvis innehåller krav på produkters egenskaper, förpackning, märkning och villkor för användning, kan dessa krav anses vara anmälningspliktiga till Europeiska kommissionen enligt förordning (1994:2029) om tekniska regler, samt till TBT-sekretariatet enligt WTO:s avtal om tekniska handelshinder (TBT-avtalet).

Om de föreslagna reglerna innehåller krav som berör tjänsteverksamhet kan det medföra anmälningsplikt enligt 2 § förordningen om tjänster på den inre marknaden (2009:1078). Anmälningsplikten omfattar krav som ställs för att överhuvudtaget få utöva en viss tjänsteverksamhet (till exempel krav på tillstånd eller registrering), eller krav som ställs på den verksamhet som sedan bedrivs (till exempel krav gällande tjänstens utövande, dokumentation eller egenkontrollprogram). Regler som berör tjänsteverksamhet, i synnerhet nya eller ändrade tillståndskrav eller villkor för att erhålla dessa, kan dessutom medföra att den så kallade kontaktpunkten för tjänster behöver uppdateras. Detta sker genom att informera Tillväxtverket enligt 6 § i nämnda förordning.

Om de föreslagna reglerna innehåller krav på viss utbildning för att få utöva en verksamhet kan den regelgivande myndigheten behöva underrätta Universitets- och Högskolerådet om detta enligt 9 kap. 4 § förordningen om erkännande av yrkeskvalifikationer (2016:157).

Om anmälan till Europeiska kommissionen på Kommerskollegiums webbplats. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Informationsguide: Anmälningsproceduren för tekniska föreskrifter och e-tjänster. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kommerskollegium om regelgivning om tjänster på den inre marknaden. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.