Regelrådet

Den 11-12 april höll OECD:s regelkommitté (Regulary Policy Committee, RPC) sin 26:e session, ett hybridmöte där ungefär hälften av medlemsländerna träffades fysiskt i OECD:s högkvarter i Paris. Vi fick en pratstund med Christiane Arndt-Bascle, som bland annat ansvarar för genomförandet av de regelbundna mätningar av ländernas kapacitet vad avser konsekvensutredningar, samråd och utvärdering av lagstiftning i regelkommitténs sekretariat. Resultaten av mätningarna publiceras vart tredje år i en rapport, Regulatory Policy Outlook (RPO).

”Sverige borde ha högre ambitioner”
Christiane konstaterar att Sverige inte rört sig nämnvärt i rankningen sedan mätningarna startade och att vi i flera avseenden befinner oss under OECD-genomsnittet. Sverige har förutsättningarna att ha högre ambitioner än vad som är fallet idag, menar hon.  Rekommendationerna till Sverige i den senaste rapporten fokuserar på en mer interaktiv samrådsprocess och en förstärkt och mer systematisk process för utvärdering. Christiane säger att rekommendationerna är ganska allmänt hållna. För att kunna ge mer skräddarsydda råd behövs fördjupade landspecifika översyner (country reviews). Förutom att ge stöd till landet som genomgår en översyn, ger en sådan även OECD och experter i andra länder en djupare förståelse för hur olika nationella strukturer fungerar i praktiken och utgör en källa till inspiration. Christiane anger att exempelvis Nederländerna har betydligt förbättrat sitt system med stöd av OECD.

”All lagstiftning är experiment”
Christiane förvånas över hur begränsade resurser många länder avsätter för regelförbättringsverktyg såsom konsekvensutredning och samråd. Vikten av konsekvensanalys kan inte underskattas, menar hon. Att utreda alternativa lösningar och effekter i arbetet med utformning av regler och att samråda med intressenter är nyckeln till framgångsrik lagstiftning. De samhälleliga kostnaderna av dåliga regelverk överträffar vida de kostnader som behövs för att säkerställa att beslutsfattare har tillräckligt faktaunderlag för att fatta välgrundade beslut och ändamålsenliga regler. Den senaste pandemin lärde oss också att för krisåtgärder finns inget tidsutrymme för misstag. Det är vidare centralt med ett perspektiv som omfattar hela policycykeln, fortsätter Christiane. Alltså att systematisk utvärdering är minst lika viktigt som konsekvensutredning och samråd. Fungerar reglerna väl i praktiken? Finns behov av finjusteringar? Vilka regler är obsoleta eller kanske t o m kontraproduktiva? Christiane säger sig uppskatta det faktum att frågor om bättre lagstiftning omfattar hela det politiska spektrumet. Partier har därför också att vinna på att använda dessa verktyg och ta del av utvärderingsresultat för att inspirera till reform.

Vikten av återkoppling
Christiane betonar vikten av tillit till såväl lagstiftning som lagstiftare, för vilket starka och systematiska samrådsprocesser är centrala. De flesta kan acceptera regler – och kostnader förknippade med dessa – om de förstår syftet med dem och hur deras synpunkter framförda genom samråd omhändertagits. Existensen och frekvent användning av återkopplingsmekanismer är bra verktyg för att främja tillit och regelefterlevnad.

Framtidens möjligheter och utmaningar
Christiane konstaterar att den snabba teknikutvecklingen ger upphov till såväl utmaningar som möjligheter. Artificiell intelligens kan exempelvis användas som stöd i en översyn av regelverksmassan. Hon understryker behovet av att inkludera ett brett spektrum av aspekter I konsekvensutredningar och utvärderingar, inte minst effekter på innovation och klimatförändring. Hon betonar behovet av strategiskt framåtblickande, riskproportionalitet och internationellt regelsamarbete, liksom rollen granskningsorgan har för att bidra till lagstiftning av hög kvalitet. Världen förändras snabbt och lagstiftare måste agera mer agilt i framtiden. OECD:s nya rekommendation, Recommendation of the Council for Agile Regulatory Governance to Harness Innovation, syftar till att hjälpa länder med detta. För att möta dessa utmaningar och nyttja möjligheterna behövs ökad kunskap, både inom regeringar och granskningsorgan, avslutar hon.

För mer information

OECD Regulatory Policy Committee, RPC
OECD:s regelkommitté inrättades 2009 för att bistå länder, medlemmar och icke-medlemmar, i reformarbete kopplat till lagstiftningsprocessen. Detta omfattar att främja strategiska, evidensbaserade, effektiva och innovativa regelverk. Fokusområden är konsekvensutredning, samråd och utvärdering.
Läs mer

Regulatory Policy Outlook
Publikationen kartlägger, mäter och rankar hur väl medlemsländer lever upp till OECD:s rekommendationer från 2012. Den ges ut vart tredje år och innehåller allmänna och landsspecifika rekommendationer samt beskriver trender och exempel på bästa praxis.
Läs senaste rapporten

Nu har Regelrådet lämnat sin årsrapport för 2021 till Näringsdepartementet. I rapporten framgår att resultatet avseende konsekvensutredningarnas kvalitet har förbättrats totalt sett, från en andel godtagbara konsekvensutredningar på 53 procent år 2020 till en andel på 58 procent år 2021. Resultatet varierar dock mycket mellan olika regelgivare.

Läs rapporten här (pdf 1 MB)