Sommarhälsning från Regelrådet!

Det är dags för sommarsemester och tid att samla krafter inför fortsatt arbete med konsekvensutredningar och regelförenkling.

Regelrådets första  sammanträde efter sommaruppehåll är den 16 augusti.

Kansliet är bemannat hela sommaren så tveka inte att kontakta oss via mail regelradet@regelradet.se , vi återkopplar vi till er så snart som möjligt.

Glad sommar bild

Intervju med Kristina Alsér, särskild utredare för mikroföretagarutredningen och styrelseordförande för Tillväxtverket

Fotograf: Jenny Unnegård

Kristina Alsér har i många olika roller – som företagare, landshövding, styrelseledamot, särskild utredare m.m. – verkat för att främja goda förutsättningar och ständiga förbättringar för företag. Vi fick ett samtal med henne om regeringens mål för förenklingspolitiken, förslagen i mikroföretagarutredningen, Regelrådets och Tillväxtverkets olika roller samt regelförbättringsarbetet i stort.

Regeringens mål måste konkretiseras och tidsättas
Kristina anser att problembilden som beskrivs i regeringens skrivelse om de förenklingspolitiska målen visar på en relativt god förståelse om de brister som finns i den befintliga regelprocessen och de svårigheter som företag möter i sin vardag. Det är bland annat fråga om krångliga regelverk, långa handläggningstider, undermåliga konsekvensanalyser i beredningsstadiet och avsaknad av systematisk utvärdering i efterhand. Hon konstaterar att de övergripande målen om att regelverk ska främja tillväxt, konkurrenskraft och innovation, att företagens kostnader för regelefterlevnad ska minska och bättre myndighetsservice är tämligen okontroversiella, men också att de är väldigt generella och behöver konkretiseras med mer specifika mål och verktyg. Kristina konstaterar att det saknas en tidtabell för arbetet och att arbetet måste fortsätta och snabbas på.

Förslagen i Mikroföretagarutredningen
Kristina utsågs till särskild utredare för den s.k. Mikroföretagarutredningen, som överlämnade sitt betänkande (SOU 2021:60) i juni 2021. Det innehåller flera sektorsspecifika förslag, såsom förändrade regler kring bokföring, hotell- och pensionatrörelse, plan- och byggverksamhet, kör- och vilotider, revision, alternativa organisationsnummer, kapitalbrist, tobaks- och alkoholtillsyn och danstillstånd, varav en del författningsförslag. Stor vikt läggs även på förslag till en förbättrad regelprocess. Bland de senare förslagen kan nämnas inrättandet av ett samordningsorgan för förenklingspolitiken inom Regeringskansliet, bättre styrning av och fler krav på myndigheter vad avser förenklingsarbetet och en process för systematisk utvärdering av regler. Det föreslås även nya krav på regelgivare i konsekvensutredningsförordningen, såsom att de ska motivera eventuell överimplementering av EU-rätt och redovisa samrådsförfaranden. Det föreslås även återremitteringsrätt och ökade resurser för Regelrådet. Kristina säger att det finns en stor samsyn om flertalet av förslagen, att de inte är politiskt känsliga och att de därför ganska omgående skulle kunna genomföras.

Begränsade mandat och resurser för utredningsarbetet
Vi undrar varför utredningen inte lämnat några författningsförslag i styrnings- och processdelarna, som skulle kunna ha snabbat på arbetet inom Regeringskansliet och på myndigheterna. Kristina säger att det hade varit önskvärt, men att det helt enkelt varken fanns tid, juridisk kompetens eller budget för detta under den korta utredningstiden. Beslut om att tillsätta en utredning togs i april 2020 och enligt kommittédirektivet skulle uppdraget redovisas senast 30 september samma år. Utredningen förlängdes visserligen – två gånger efter stark press inte minst från näringslivsorganisationer – först till februari 2021, sedan till juni 2021, men sekreterare och experter utnämndes inte förrän under hösten 2020. Kristina säger att det var bra att utredningen tillsattes, men mot bakgrund av den ursprungliga utredningstiden och processen i övrigt kan man undra hur viktiga regeringen egentligen anser att dessa frågor är. Uppdraget var vidare mycket omfattande och generellt, genom skrivningar om att utreda och lämna förenklingsförslag för mikroföretag, men också specifikt, t.ex. genom uppdraget att lämna förslag på en förenklad och moderniserad bokföringslag. Samtidigt var mandatet starkt begränsat. Exempelvis fick utredningen inte lämna förslag på förbättringar inom de sakområden som företag faktiskt anser är de mest problematiska. Flera av dessa områden var uttryckligen undantagna i kommittédirektivet. Kristina berättar att det förekom diskussioner i utredningen om hur slaviskt man skulle förhålla sig till direktivet och vilka förslag som skulle ge bäst genomslagskraft för förenklingsarbetet. Förutom att plocka några lågt hängande frukter inom ett antal sektorer, valde utredningen att fokusera på en förändrad regelprocess, trots att detta inte uttryckligen nämndes i direktivet. Resultatet blev ett starkt fokus på en sammanhållen process genom hela policycykeln för att säkra att regler är proportionerliga, samhällsekonomiskt effektiva och motsvarar målen för förenklingspolitiken. Det kan konstateras att det är de förslag som också vunnit allra mest generellt stöd och genomslag i debatten.

Regelrådets och Tillväxtverkets olika roller i regelprocessen
Regelrådet har i idag i uppgift att granska och bedöma kvaliteten på regelgivares konsekvensutredningar och Tillväxtverket har i uppgift att ge stöd i regelgivares konsekvensutredningsarbete samt flera andra uppdrag kopplat till förenkling för företag. Det förekommer i betänkandet några missförstånd vad avser Regelrådets och Tillväxtverkets respektive roller i regelprocessen och vi ville därför få förtydliganden om de resonemang som fördes inom utredningen låg till grund för de förslag som i praktiken skulle leda till en del ombytta roller för Regelrådet respektive Tillväxtverket jämfört idag. Kristina förklarar att det p g a tidsbristen kunde förekomma vissa brister i utredningen, men menar att avsikten inte hade varit att i grunden förändra Regelrådets respektive Tillväxtverkets roller, på någons bekostnad, utan snarare att förstärka de olika uppgifterna. Det viktigaste är inte vilken organisation som gör vad utan att det faktiskt görs.

Regelrådet bör granska kvaliteten på utvärderingar
Vi konstaterar att betänkandet för resonemang kring den kontinuerligt bristande kvaliteten i regelgivares konsekvensutredningar i samband med att författningsförslag presenteras – inte minst författningsförslag från kommittéer och departement. Utredningen lägger fram en del förslag som ska stärka den delen i regelkedjan, med ökade krav på såväl regelgivare som Regelrådet. Utredningen visar dock att den senare delen av processen, utvärdering av befintliga regelverk, har ännu fler brister och föreslår flera åtgärder för en mer systematisk ex postutvärdering. I detta sammanhang konstaterar vi att det i betänkandet finns förslag på en roll för Regelrådet, men inte beträffande granskning av kvaliteteten på genomförda utvärderingar. Då oberoende granskning av såväl konsekvensutredningar som utvärderingar förekommer både inom EU-kommissionen och i vissa andra länder av oberoende granskningsorgan frågar vi Kristina om det hade förekommit diskussioner eller resonemang kring detta i utredningen. Hon säger att det faktiskt inte förts sådana diskussioner, men ställer sig positiv till att Regelrådet även skulle få i uppgift att göra sådan granskning.

Regeringskansliet behöver förbättra styrning och samordning
Kristina understryker flera gånger under vårt samtal vikten av en helhetssyn och att inte fastna i detaljer, även om detaljer naturligtvis också är viktiga. För att en sådan helhetssyn ska komma till stånd måste samordningen inom Regeringskansliet förbättras markant, menar hon och fortsätter att det tillsätts och presenteras många olika bra utredningar och förslag, men att de inte alltid synkar – inte ens beträffande uppdrag till myndigheter under samma departement. Ännu värre är det mellan olika departement. I sammanhanget konstaterar hon att myndigheter generellt sett lägger mest krut på de uppdrag de har uttryckliga återrapporteringskrav på och att det därför är viktigt att förenklingsuppdrag uttryckligen nämns i instruktioner och regleringsbrev. Vi konstaterar att alla länsstyrelser nu har förenklingsuppdrag i sina instruktioner och att det förekommer flera, både generella och sektorsvisa, skrivningar om att förenkla för företag i länsstyrelsernas regleringsbrev för 2022.

Myndigheter behöver öka sin förståelse för företagens behov
Myndigheter, såväl kommunala som statliga, behöver reflektera mer över vilka man egentligen är till för, anser Kristina. Företagare är sällan emot regler i sig, så länge de är tydliga och ändamålsenliga och inte medför onödigt krångel eller onödiga kostnader. Det är jätteviktigt att myndigheter kan sätta sig in i medborgares och företagares behov och behöver arbeta mer med attityd, bemötande och service. Kristina berättar om länsstyrelsernas samordningsuppdrag, ett regeringsuppdrag för arbetet med att förenkla för företag. Bland annat lät hon myndighetshandläggare låtsas vara företag och provade på att fylla i ansökningar till de olika egna tillstånden liksom att ha dialog med ”myndighetshandläggare”, som utgjordes av agerande skådespelare. Syftet var att få en bättre förståelse för de handläggarna faktiskt var till för. Det hade varit en insiktsfull och lärande process som varmt kan rekommenderas. Det är vidare viktigt att göra skillnad mellan svåra och enkla regelverk, mindre och enklare ärenden ska inte behöva ta lång tid att handlägga. Det är också viktigt att regelverk tillämpas enhetligt av kommunala och statliga myndigheter. Det är dessvärre mycket vanligt att olika individer på samma myndighet gör olika tolkningar av samma lagstiftning, vilket är ett stort problem för företagare. Transparens och kommunikation mellan myndigheter och företag är oerhört viktigt, understryker Kristina.

Initiala investeringar i regelförenkling kommer att ge avkastning
Hon säger avslutningsvis att covidpandemin visade att ekonomins konkurrenskraft och tillväxt är beroende av ett modigt entreprenörskap, men också att det finns politisk handlingskraft när det verkligen behövs. Denna handlingskraft borde synas även under mer normala omständigheter, menar hon, och det finns ingen anledning att vänta med att genomföra förslag till en förbättrad regelprocess. Det kommer inledningsvis att medföra vissa investeringskostnader, men de är små i förhållande till de effektivitets- och förtroendevinster som de kommer att ge upphov till.

Läs mer
Mikroföretagarutredningens betänkande

Regelrådets yttrande

Tillväxtverkets yttrande 

Regeringens skrivelse om mål för förenklingspolitiken 

Riksdagens betänkande

Gör rätt från början

Regler ska vara lätta att förstå och följa. Bättre konsekvensutredningar ger bättre regler. Tillväxtverket ger därför stöd till regelgivare när regler för företag ska tas fram eller ändras. Stöd som ger bättre konsekvensutredningar.

Innehållet är inte tillgängligt.
Vänligen tillåt cookies genom att klicka på ”Godkänn” i bannern
Alla nyheter