Yttrande över Att förstå och bli förstådd – ett reformerat regelverk för tolkar i talande språk (SOU 2018:33)

Regelrådets ställningstagande:

Konsekvensutredning är godtagbar

Innehåll förslaget

Remissen innehåller förslag till tolklag och tolkförordning samt ändringar i rättegångsbalken, förvaltningsprocesslagen (1971:291), förvaltningslagen (2017:900), förordningen (1985:613) om auktorisation av tolkar och översättare, förordningen (2007:824) med instruktion till Kammarkollegiet och förordningen (2012:140) om statsbidrag för viss utbildning som rör tolkning och teckenspråk. Vidare föreslås att förordningen (1984:140) om allmän tolk upphävs och att förordningen (1985:613) om auktorisation av tolkar och översättare från den 1 januari 2020 endast ska gälla i fråga om tolkar i det svenska teckenspråket och auktoriserade translatorer, och inte tolkning i talade språk.

Det föreslås bestämmelser om att från 2024 ska tolkning i statliga verksamheter förutsätta auktorisation eller godkänd tolkutbildning, om kvalificerad tolk finns att tillgå. Vidare föreslås bestämmelser som rör tolkutbildning, auktorisation, kompetens och kvalitet samt reglering och tillsyn av tolkförmedlingar och tolkar. Det föreslås också bestämmelser som rör styrning av och samverkan kring tolktjänster.

Förslagen som rör tolkutbildning, auktorisation, kompetens och kvalitet innebär bland annat att

– cirka 1 500 nya utbildningsplatser tillförs fram till 2024,

– högskolans tolkutbildning förlängs, fördjupas och förläggs till ytterligare lärosäten,

– Universitetskanslersämbetet får i uppdrag att fastställa en särskild yrkesexamen med inriktning mot tolkning i talade språk vilken ska ge den kunskap och förmåga som krävs för att kunna arbeta kvalificerat och självständigt som auktoriserad tolk,

– arbetsmarknadsutbildningen till tolk bör avvecklas från 2019,

– ytterligare resurser tillförs för validering inom folkbildningen,

– auktorisationsprov för tolkar med annan utbildning än högskolans yrkesexamen ska utvecklas.

Förslagen som rör reglering och tillsyn av tolkförmedlingar och tolkar innebär bland annat att

– förbudet mot att använda barn som tolkar förtydligas,

– avgifter införs vid registrering av tolkar med godkänd utbildning,

– lägre avgifter ska tas ut vid förnyelse av auktorisation och registrering som utbildad tolk,

– register över tolkförmedlingar som godkänns för att arbeta mot offentlig sektor ska upprättas,

– tolkförmedlingar som ansöker om registrering ska betala avgift,

– länsstyrelser ansvarar för tillsyn över registrerade tolkförmedlingar som arbetar mot offentlig sektor,

– Kammarkollegiet ansvarar för tillsyn över auktoriserade tolkar och tolkar med godkänd utbildning,

– tillsyn av tolkar och tolkförmedlingar ska ske med stöd av särskilda tillsynsplaner,

– tillsyn ska bygga på system för egenkontroll, kompletterat med systematisk tillsyn,

– tillsynsavgifter ska inte tas ut.

Förslagen som rör styrning och samverkan innebär bland annat att

– en enhetlig statlig tolkportal för samordning och beställning av statens tolktjänster ska utvecklas,

– Statens servicecenter ska pröva förutsättningarna att utveckla en statlig tolkresurs med anställda eller avtalade tolkar för att möta behovet av tolktjänster inom de mest efterfrågade tolkspråken,

– Språkrådet ska ansvara för ett samlat strategiskt terminologiarbete.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Det bakomliggande förslaget

Förslag (pdf 6 MB)