Regelrådets årsrapport överlämnad till regeringen

Idag lämnade Regelrådets ordförande Anna-Lena Bohm över årsrapporten för 2023 till statssekreterare Sara Modig på Klimat- och näringsdepartementet.

I rapporten framgår det att kvaliteten på regelgivares konsekvensutredningar har försämrats något jämfört med 2022. Totalt uppgår andelen konsekvensutredningar som bedömts uppfylla kraven till 61 procent.

Regelrådet framhåller att det är särskilt viktigt att departementen har ett väl fungerande konsekvensutredningsarbete eftersom de kommer tidigt i författningskedjan med förslag till regler som ofta medför betydande effekter för företag. Regelrådet ser inte sällan att man såväl i kommittébetänkanden som i departementspromemorior vill skjuta sådana utredningar framför sig, till ett senare skede i processen. När det är dags för ansvarig myndighet att genomföra konsekvensutredningar till sina föreskriftsförslag är samtliga effekter fram till dess outredda, vilket sätter myndigheten i ett svårt läge.

I årsrapporten resonerar Regelrådet även kring de olika aspekterna i konsekvensutredningsförordningen (KUF) och hur de bör beskrivas, liksom reflektioner kring tillämpligt regelverk och en framåtblick.

Vid mötet med statssekreteraren diskuterades resultaten och reflektioner i årsrapporten, men även regeringens initiativ på regelförbättringsområdet. I detta sammanhang lyftes Regelrådets, Förenklingsrådets och Implementeringsrådets olika roller och mandat samt gränssnitten mellan de olika råden. Vikten av att påbörja det nationella konsekvensutredningsarbetet tidigare än idag, exempelvis när EU-kommissionen presenterar ett lagstiftningsförslag, underströks, liksom att konsekvensutredningarnas kvalitet överlag måste förbättras.

Läs årsrapporten här
Läs tabellbilagan här