EU-institutioner uppmanas att genomföra fler konsekvensutredningar

Oberoende granskningsorgan uppmanar EU-institutioner att genomföra fler och bättre konsekvensutredningar och utvärderingar. Sedan EU-kommissionen 2015 antog sin strategi för bättre lagstiftning.

Oberoende granskningsorgan uppmanar EU-institutioner att genomföra fler och bättre konsekvensutredningar och utvärderingar. Sedan EU-kommissionen 2015 antog sin strategi för bättre lagstiftning har processen gradvis förbättrats. Det återstår emellertid en del saker för att ytterligare förbättra regelverket på EU-nivå. RegWatchEurope, RWE, presenterar i ett diskussionspapper en rad förslag som kan ge stöd i det arbetet.

RWE konstaterar att en stor andel av regelkostnader för företag, medborgare och myndigheter härrör från EU-lagstiftning. Mot den bakgrunden kan noteras att nästan 40 procent av EU-kommissionens lagförslag inte åtföljs av en konsekvensutredning, utan endast en kortare sammanfattning av bakgrund och syfte och på sin höjd endast en grov uppskattning av översiktliga kostnader (explanatory memorandum). Dessa ger inte den detaljerade och djupgående information som är nödvändig för att till fullo förstå ett förslags konsekvenser. Det är EU-kommissionens generalsekretariat som beslutar huruvida en konsekvensutredning ska genomföras.

RWE föreslår ett utökat mandat för nämnden för lagstiftningskontroll, Regulatory Scrutiny Board, RSB. RSB bör kunna granska generalsekretariatets beslut om behovet av konsekvensutredning och offentligt utfärda en sådan rekommendation. Om generalsekretariatet trots allt inte beslutar att genomföra en konsekvensutredning, ska kommissionen offentligt motivera detta, enligt principen ”comply or explain”. RWE föreslår även införandet av en förenklad konsekvensutredning, som är mer utförlig än en explanatory memorandum och åtminstone innehåller en kvantifiering av direkta kostnader.

Även om intressenter idag inbjuds att lämna synpunkter på kommissionens färdplaner och inledande konsekvensanalyser, föreslår RWE att de även ska få möjlighet att lämna synpunkter på utkast till konsekvensanalyser och att RSB ska ha möjlighet att direkt kontakta intressenter om underliggande antaganden och kostnadsuppskattningar, vilket RSB inte har mandat för idag. RSB bör vidare ges befogenhet och resurser att granska alla ex post-utvärderingar som genomförs av kommissionens olika avdelningar, inte bara ett begränsat urval.

RWE föreslår att RSB även ges mandat att ge stöd till andra EU-institutioner, företrädesvis Europaparlamentet och rådet. För även om EU-kommissionen har kommit ganska långt i sitt regelförbättringsarbete kan inte samma sägas om parlamentet och rådet. Dessa institutioner har i ett interinstitutionellt avtal förbundit sig att genomföra konsekvensutredningar när de lägger betydande ändringsförslag i förhandlingar, men hittills är det endast parlamentet som genomfört några få sådana. RWE uppmanar båda institutioner till att leva upp till sina åtaganden, införa en gemensam metodologi samt att anta egna regelförbättringsstrategier.

RWE presenterar sina förslag i rådets arbetsgrupp för regelförbättring den 14 oktober.

Läs diskussionsunderlaget här. (pdf 1 MB)