Den 31 maj anordnade EU-kommissionens nämnd för lagstiftningskontroll (Regulatory Scrutiny Board, RSB) sin 5:e årliga granskningskonferens.
Huvudfokus för årets konferens var slutsatserna i RSB:s rapport för 2022, som publicerades dagarna innan konferensen. I rapporten konstaterar nämnden bl.a. att analysen av effekter ofta var den svagaste delen av kommissionens utkast till konsekvensutredningar då de remitteras för första gången till RSB. Bristerna beror enligt RSB ofta på att man att förslagsställaren uteslutit vissa aspekter från analysen, avsaknad eller beroendet av en enda beviskälla, obalanserad redovisning av synpunkter från berörda parter och avsaknad av djupanalyser. Dessa brister anges vidare korrelera med svagheter i problemdefinitionen och jämförelsen av alternativa lösningar, d.v.s. interventionslogiken.
I 2022 års rapport läggs särskilt fokus på kostnadsnyttoanalys, då denna typ av analys i Kommissionens konsekvensutredningar ofta bedöms bristfälliga. RSB anger att konsekvensutredningar ska identifiera alla relevanta kostnader och nyttor för varje alternativ. Likaså bör analysen omfatta alla relevanta aktörer och vara tydlig på vilka sätt dessa påverkas. Analyser ska likaså innehålla bedömningar av risken att nyttorna inte realiseras fullt ut eller att kostnaderna kan vara underskattade.
RSB konstaterar vidare att analyserna i större utsträckning bör skilja mellan olika kategorier av kostnader och nyttor. Är de av administrativ eller annan karaktär, av engångskaraktär eller återkommande, direkta eller indirekta o.s.v.? I sina utlåtanden rekommenderar RSB ofta att kommissionen bättre bör förklara metoder för uppskattningar och vilka antaganden och begränsningar metoderna har. RSB rekommenderar även ofta att kommissionen i större utsträckning använder sig av resultaten av analyserna för att bättre kunna förklara valet och proportionaliteten av de valda alternativa lösningarna.
Rapporten redovisar även i årets rapport för första gången de nya kraven på kommissionens konsekvensutredning, såsom redovisning av OIOO, överensstämmelse med EU:s klimatakt, ”do no significant harm”- och ”digital by default”-principerna.
Trots många kvarstående brister menar RSB att trenden går mot bättre konsekvensutredningar och att RSB har bidragit till detta, vilket visar sig i ständiga förbättringar mellan utkast till konsekvensutredningar och de slutliga versionerna.
RegWatchEurope deltog i båda konferenspanelerna. Leila Kostiainen, ordförande för finska regelrådet, och Marijke van Hees, ordförande för den nederländska motsvarigheten, betonade vikten av konsekvensutredningar av hög kvalitet på EU-nivå, inte minst för att underlätta framtagandet sådana på nationell nivå.
RSB:s rapport
Program, presentationer m.m. från konferensen
