Regelrådet summerar ett händelserikt år som har innehållit både internt utvecklingsarbete för rådet, internationellt samarbete och förstärkta anslag till Regelrådet.

Regelrådet konstaterar att kvaliteten på de konsekvensutredningar som har granskats under året har försämrats något.

–  Det är oroande att regelgivare inte analyserar på förhand varför man bedömer att ett regelarbete är nödvändigt, säger Regelrådets ordförande Anna-Lena Bohm. Ett sådant arbetssätt leder till en ständigt ökande regelbörda för företagen.

Regelrådet vill vara ett konstruktivt stöd genom att ange vad som skulle förbättra konsekvensutredningens kvalitet. Som ett led i det har Regelrådet under året blivit tydligare med att samtliga delaspekter i en konsekvensutredning ska redovisas – även om påverkan i ett enskilt fall bedöms som liten. Likaså har Regelrådet arbetat vidare med utformningen av den sammantagna bedömningen i yttrandena, där det ska framgå varför avvägningen blir på ett visst sätt.

–  Det är återkommande samma företagsaspekter som regelgivare har svårast att beskriva. Det gäller kostnads-, verksamhets- och konkurrenspåverkan liksom om särskild hänsyn kan tas till de små företagen, fortsätter Anna-Lena. De senaste åren har Regelrådet tyvärr inte kunnat konstatera några förbättringar som också består över tid. Regelrådets arbete är därför fortsatt angeläget, avslutar Anna-Lena.