Nu har Regelrådet lämnat sin årsrapport 2022 till Klimat- och näringslivsdepartementet. I rapporten finns det omfattande statistik gällande kvaliteten på regelgivares konsekvensutredningar, samt Regelrådets rekommendationer för det fortsatta arbetet med dessa.
Resultatet avseende konsekvensutredningarnas kvalitet har förbättrats totalt sett, men det finns fortsatt skillnader mellan olika regelgivare. Av årets statistik framgår att myndigheterna presterar ett resultat där fler än tre av fyra konsekvensutredningar uppfyller kraven. Regeringskansliet internt har ett resultat där nästan två av tre konsekvensutredningar uppfyller kraven.
Kommittébetänkanden visar ett resultat där varannan konsekvensutredning har bedömts som godtagbar. I kategorin myndighetsrapporter har fyra av tio konsekvensutredningar bedömts som godtagbara. Regelrådet konstaterar att både kommittébetänkanden och myndighetsrapporter har ett sämre resultat än Regeringskansliets internt framställda promemorior och myndighetsföreskrifter. Regelrådet påminner därför om vikten av att departementen är tydliga i sina beställningar – dels i kommittédirektiv, dels i de direktiv som man lämnar till myndigheter om vilka förväntningar man har på de utredningar, beskrivningar och beräkningar som ska göras i anslutning till uppdraget. Med tydligare beställningar och rimliga tidsramar finns det en större möjlighet att leveranserna tillbaka till departementen håller en hög kvalitet.
Regelrådet ser positivt på att frågor som rör konsekvensutredningsarbetet diskuteras mer, och att det har lämnats förslag som kan förbättra möjligheterna till mer välutredda regler. Regelrådet har genom åren också framfört egna förslag och rekommendationer och följer upp dem kvalitativt över tid. Regelrådet vidhåller sina rekommendationer och kan konstatera att till dess att de förslag som har lämnats, av Regelrådet och av andra, också har omhändertagits och genomförts, så kvarstår samma utmaningar som idag.
