Mer än hälften av alla konsekvensutredningar som passerar Regelrådets granskning får underkänt. Den vanligaste förekommande bristen i utredningarna är att förslagens ekonomiska effekter för företag är otillräckligt beskrivna.

– I vår granskning ser vi ofta att konsekvensutredningarna saknar en beskrivning av förslagens ekonomiska effekter för näringslivet i siffror. Det saknas beloppsmässiga beräkningar av administrativa kostnader men kanske särskilt hur förslagen i övrigt påverkar företagen. Sådana beräkningar kan vara svåra att göra, särskilt om Tillväxtverkets webbaserade hjälpverktyg ”Regelräknaren” inte går att använda. Om det är svårt eller omöjligt att ange konsekvenserna i exakta siffror bör regelgivaren hellre göra mer överslagsmässiga uppskattningar än att avstå helt från att beräkna kostnaderna. – Det är uppenbart att den som har arbetat fram förslaget också är den som kan göra den bästa gissningen, menar Regelrådets ordförande Stig von Bahr.