Uppdraget består av två delar: dels att överväga en ansvarsfördelning vid automatiserad körning, dels att överväga regler i syfte att främja en ökad användning av geostaket för vägfordon.
Utredningen konstaterar att dess överväganden och förslag avseende ansvar vid automatiserad körning inte avviker från huvudlinjerna i den föreslagna lagen om automatiserad fordonstrafik i Vägen till självkörande fordon – introduktion (SOU 2018:16). Dock görs i promemorian vissa anpassningar för att ta hänsyn till de synpunkter som remissinstanserna lämnat och den utveckling som skett internationellt. Bland annat föreslås vissa anpassningar av de i betänkandet föreslagna definitionerna avseende den nya tekniken. Dessutom föreslås vissa justeringar vad gäller förarrollen under automatiserad körning. En ny benämning införs – förare i beredskap – tillsammans med en definition av vad som avses. Vidare klargörs vilket ansvar som följer med denna nya förarroll. Det rör sig i huvudsak om samma uppgifter och ansvar som föreslogs i betänkandet, men med vissa justeringar och förtydliganden. Vidare görs en analys av i vilka fall det är motiverat med straffbestämmelser. Fordonsägaren ska i första hand vara ansvarig för att trafikregler följs under automatiserad körning. Vid överträdelser av de aktuella reglerna ska som utgångspunkt en sanktionsavgift tas ut av ägaren. Förslaget i SOU 2018:16 föreslås anpassas på så sätt att någon avgift inte ska tas ut om överträdelsen beror på ett fel i det automatiserade körsystemet utanför ägarens kontroll. Det föreslås också en anpassning av trafikbrottslagen, som innebär att den i tillämpliga delar ska gälla även för den som fullgör uppgift som förare i beredskap. Därutöver görs justeringar när det gäller användning av handhållen mobiltelefon och skyldigheter vid viltolycka.
Det konstateras att eftersom förslagen i promemorian i huvudsak innebär förtydliganden och inte ändringar i sak i förhållande till förslagen i SOU 2018:16 är konsekvensbeskrivningarna i betänkandet i mycket stor utsträckning fortfarande relevanta. Därför hänvisas i allt väsentligt till konsekvensanalysen i SOU 2018:16. Detta betänkande bereddes Regelrådet inte möjlighet att yttra sig över, då det inte remitterades till rådet.
Ett geostaket för vägfordon upprättas genom att i en digital karta inhägna (avgränsa) ett geografiskt område och bestämma de villkor som ska gälla där. Det finns i dag inte någon juridisk definition av begreppet geostaket. Därför föreslås i promemorian att definitioner för geostaket och geostakettillämpningar införs i 2 § förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner. Vidare föreslås att det införs ett bemyndigande som ska kunna användas som grund för lokala främjandeåtgärder. Bemyndigandet innebär att kommuner får medge avvikelse från förbud mot fordonstrafik för fordon som använder automatiska geostakettillämpningar. Det blir sedan upp till kommunerna själva att avgöra i vilken utsträckning de önskar använda denna möjlighet. I promemorian behandlas även vissa ansvarsfrågor vid användning av geostakettillämpningar, dels i förhållande till de nya regler som föreslås i promemorian, dels mer övergripande utifrån att geostakettillämpningar i vissa fall påverkar hur ett fordon framförs på liknande sätt som ett förarstöd.
Promemorian innehåller förslag till lag om ändring i lagen (2019:000) om automatiserad fordonstrafik, förslag till lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, förslag till lag om ändring i lagen (1976:1090) om alkoholutandningsprov, förslag till lag om ändring i lagen (1999:216) om ögonundersökning vid misstanke om vissa brott i trafiken, förslag till lag om ändring i lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner, förslag till förordning om ändring i jaktförordningen (1987:905), förslag till förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276) och förslag till förordning om ändring i förordningen (2001:651) om vägtrafikdefinitioner.
