Remissen innehåller förslag till:

• lag (2022:000) om anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar;
• förordning (2022:000) om anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar;
• lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400);
• förordning om ändring i offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641) samt
• förordning om ändring i förordningen (1999:1134) om belastningsregister.

I betänkandet föreslås ett system för anmälan och granskning av utländska direktinvesteringar som kan vara en risk för Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige. Förslaget innebär i korthet att en fysisk eller juridisk person som har för avsikt att investera i viss verksamhet inom vissa särskilt utpekade områden ska anmäla investeringen till Inspektionen för strategiska produkter (ISP). Sedan anmälan gjorts ska ISP enligt förslaget bedöma om investeringen kan lämnas utan åtgärd eller om den bör granskas närmare och därefter antingen godkännas, godkännas med villkor eller förbjudas.

Granskningssystemet ska enligt förslaget kunna tillämpas på alla investeringar i svenska företag som bedriver skyddsvärd verksamhet, oavsett juridisk form. Lagen ska således gälla för investeringar i aktiebolag, handelsbolag, enkla bolag, enskild näringsverksamhet, ekonomiska föreningar och stiftelser med säte i Sverige. Förslaget har utformats med utgångspunkt i principerna om effektivitet, rättssäkerhet, enkelhet och snabbhet.

 Det granskningssystem som föreslås innefattar inte någon löpande tillsynsfunktion. Det är alltså inte aktuellt med någon årlig avgift för att täcka en motprestation i form av tillsyn, Samtidigt föreslås att en sanktionsavgift ska kunna beslutas om investeraren eller investeringsobjektet lämnar oriktiga uppgifter eller inte tillhandahåller granskningsmyndigheten de uppgifter som myndigheten begär. Sanktionsavgiften ska bestämmas till lägst 25 000 kronor och högst 50 miljoner kronor.