Yttrande över förslag till nya föreskrifter om dricksvatten

Remissen innehåller förslag till föreskrifter om dricksvatten (0000:00).

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten (härefter nya dricksvattendirektivet) har som mål att skydda människors hälsa från de skadliga effekterna av alla slags föroreningar av dricksvatten genom att säkerställa att det är hälsosamt och rent samt att förbättra tillgången till dricksvatten. Direktivet fastställer de minimikrav som medlemsstaterna måste vidta, och medlemsstaterna ska senast den 12 januari 2023 anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa det nya dricksvattendirektivet.

Med anledning av det nya dricksvattendirektivet föreslås i remissen att nu gällande föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten upphävs och att nya föreskrifter om dricksvatten beslutas. Genom de nya föreskrifterna ska, utöver det nya dricksvattendirektivet, även rådets direktiv 2013/51/Euratom av den 22 oktober 2013 om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten införlivas i nationell rätt. Föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Den största förändringen i och med det nya dricksvattendirektivet är införandet av en riskbaserad metod för dricksvattensäkerhet. Den riskbaserade metoden består av tre komponenter; tillrinningsområdena för uttagspunkter för dricksvatten, försörjningssystemet och fastighetsinstallationer. Syftet med den riskbaserade metoden är bland annat att bättre kunna förebygga risker och se till att åtgärder i första hand vidtas vid utsläppskällan. De föreslagna föreskrifterna ska endast reglera en del av den riskbaserade metoden, nämligen försörjningssystemet.

Enligt det nya dricksvattendirektivet ska uppgifter om vissa övervakningsresultat och information om dricksvattenrelaterade incidenter rapporteras till EU-kommissionen. 2020 års dricksvattenutredning (N 2020:05) har i betänkandet ”En säker tillgång till dricksvatten av god kvalitet”, SOU 2021:81[1], föreslagit att det ska åligga förslagsställaren att sköta rapporteringen till EU-kommissionen. Det innebär i sin tur att producenter och tillhandahållare av dricksvatten kommer åläggas att rapportera in relevanta uppgifter till förslagsställaren för vidare rapportering till EU-kommissionen.

De nya dricksvattenföreskrifterna gäller den som i genomsnitt producerar eller tillhandahåller minst 10 m³ dricksvatten per dygn eller försörjer minst 50 personer med dricksvatten. Anläggningar som understiger storleksgränsen, dvs. små dricksvattenanläggningar för privat bruk, kommer även fortsättningsvis att undantas från regleringen. Anläggningar som producerar eller tillhandahåller mindre än 10 m³ dricksvatten per dygn eller som försörjer färre än 50 personer med dricksvatten som en del av en offentlig eller kommersiell verksamhet (härefter OKV) omfattas dock av föreskrifterna, men med vissa undantag.

[1] Regelrådet yttrade sig över betänkandet den 23 februari 2022 (RR 2021-352). Konsekvensutredningen bedömdes inte uppfylla kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Förslag på modell för fastställande av kontrollfrekvens för regelbunden riskbaserad offentlig kontroll

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Remissen innehåller inget förslag till författningstext. Remissen omfattas därmed inte av Regelrådets granskning och Regelrådet avstår därför från att yttra sig över förslaget.

Förslag till föreskrifter om livsmedel avsedda för särskilda grupper

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Förslag till föreskrifter om informationssäkerhet för samhällsviktiga tjänster inom sektorn leverans och distribution av dricksvatten m.m.

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Förslag till ändring i föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Livsmedelsverkets modell för fastställande av kontrollfrekvens för regelbunden riskbaserad offentlig kontroll

Livsmedelsverket föreslår införandet av en ny modell för fastställande av kontrollfrekvens för regelbunden riskbaserad offentlig kontroll för livsmedelsanläggningar i leden efter primärproduktion, producenter för snus och tuggtobak samt dricksvattenanläggningar.

Den nya modellen är tänkt att tas i bruk från och med den 1 januari 2024.

Yttrande över Livsmedelsverkets föreskrifter om kontrollfrekvens för riskbaserad offentlig kontroll

Livsmedelsverket föreslår nya föreskrifter och allmänna råd om kontrollfrekvens för riskbaserad offentlig kontroll. Bestämmelserna omfattar regelbunden riskbaserad offentlig kontroll som utförs med stöd av livsmedelslagen (2006:804) och lagen (2009:1424) om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel av sådana verksamheter som omfattas av 23 § första stycket punkterna 1-8 och 11 livsmedelsförordningen (2006:813). De verksamheter som berörs är således livsmedelsanläggningar i leden efter primärproduktion, anläggningar för att tillverka snus och tuggtobak samt anläggningar för dricksvattenförsörjning. Livsmedelsverket och kommunerna är berörda kontrollmyndigheter. Från tillämpningsområdet görs undantag för offentlig kontroll av sådant särskilt slag som inte passar att planera utifrån de förutsättningar som föreslås i föreskrifterna.

De föreslagna bestämmelserna innebär att kontrollmyndigheten ska fastställa en kontrollfrekvens[1] för varje berörd verksamhet som myndigheten kontrollerar. Kontrollfrekvensen ska fastställas utifrån en bedömning av vilket kontrollbehov som föreligger vid verksamheten med hänsyn till de risker som är förknippade med verksamheten och den förväntade efterlevnaden av livsmedelslagstiftningen. Vidare regleras när kontrollfrekvensen ska fastställas första gången för nya verksamheter och vad som gäller i detta avseende för redan befintliga verksamheter då föreskrifterna träder i kraft. En ny kontrollfrekvens ska därutöver enligt förslaget fastställas när det uppstår behov av det.

Bestämmelserna innebär vidare att vissa grundprinciper föreslås gälla vid kontrollmyndighetens bedömning av vilket kontrollbehov som föreligger vid en verksamhet utifrån de risker som är förknippade med verksamheten. Dessa grundprinciper anges vara att hänsyn ska tas till de aktiviteter som bedrivs i en verksamhet, de produktgrupper som förekommer och verksamhetens omfattning. Det föreslås även bestämmelser som innebär att en verksamhet ska få lägre kontrollfrekvens vid god efterlevnad av livsmedelslagstiftningen eller om verksamheten är certifierad under vissa angivna förutsättningar.

Slutligen föreslås att verksamhetsutövare ska få en skyldighet att bistå kontrollmyndigheten med de uppgifter som kontrollmyndigheten efterfrågar för att kontrollmyndigheten ska kunna bedöma kontrollbehovet och fastställa en lämplig kontrollfrekvens.

Remissen innehåller även förslag till allmänna råd, vilka inte omfattas av Regelrådets granskning.

Föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 januari 2024.

[1] På sida 5 i föreliggande remiss ger förslagsställaren en förklaring av innebörden av ”kontrollfrekvens” som lyder: ”Med kontrollfrekvens avses antalet kontrolltillfällen under en period av fem år. Här avses inte kalenderår, utan en femårsperiod som löper från att dess att beslutet om kontrollfrekvens fattas.”

Yttrande över förslag till föreskrifter om kontroll av ekologisk produktion

Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2016:1) om kontroll av ekologisk produktion anpassas till EU:s förordning 2018/848 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EG) nr 834/2007 samt till gjorda ändringar i lagen (2013:363) respektive förordningen (2013:1059) om kontroll av ekologisk produktion.

De föreslagna ändringarna i förordning (LIVSFS 2016:1) om kontroll av ekologisk produktion innebär bland annat att Livsmedelsverkets möjlighet att delegera uppgifter till kontrollorgan utvidgas. Ändringarna i lagen (2013:363) medför att Livsmedelsverket, avseende kontrollorgans beslut, intar partsställning i domstol och ges klagorätt över länsstyrelsens beslut.

I övrigt avser ändringarna följande:

En anmälan till certifieringssystemet ska ske till Livsmedelsverket istället för till ett kontrollorgan.

För att undvika dubbelreglering (i nationella föreskrifter och i EU:s förordning) tas nuvarande reglering bort gällande bland annat skyldigheten för aktörer att anmäla sig till certifierings-systemet. En upplysningsbestämmelse om anmälningsplikten i artikel 34.1 förordningen (EU) 2018/848 införs. En ny upplysningsbestämmelse förslås också om undantag från anmälningsplikt och skyldighet att inneha ett certifikat för aktörer som säljer färdigpackade ekologiska produkter direkt till slutkonsument. Upplysningsbestämmelsen om krav på ackreditering och standard för kontrollorgan tas bort, då det framgår direkt av EU:s förordning 2018/848.

Kontrollorgan som vill utföra kontrolluppgifter inom ekologisk livsmedelsproduktion ska ansöka hos Livsmedelsverket om att få kontrolluppgifter delegerade till sig avseende en eller flera av de produktkategorier som framgår av del I i bilaga VI till förordning (EU) 2018/848.

Ett kontrollorgan ska låta samtliga prover som tas i kontrollen analyseras av ett laboratorium som Livsmedelsverket har utsett enligt artikel 37.1 i förordning (EU) 2017/625. Nuvarande bestämmelser om ackrediterade laboratorier tas bort.

Ett kontrollorgans skyldighet att omedelbart meddela den ansvariga kontrollmyndigheten när kontrollorganet upptäcker allvarlig överträdelse eller en överträdelse med långvarig verkan tas bort.

Enligt nu gällande föreskrifter ska ett kontrollorgan årligen lämna ett antal uppgifter till Livsmedelsverket. De statistiska uppgifter som ska lämnas om ekologisk produktion regleras i en bilaga till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/723 om tillämpnings-föreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 vad gäller den standardiserade förlaga som ska användas i medlemsstaternas årliga rapporter. Livsmedelsverket behöver också få in uppgifter om ekologisk industriell produktion fördelad på typ av verksamhet. Föreskriften ändras därför så att ett kontrollorgan årligen till Livsmedelsverket ska lämna uppgifter om ekologisk industriell produktion fördelad på typ av verksamhet och de uppgifter som anges i bilagan till genomförandeförordning (EU) 2019/723. Ett kontrollorgan ska därutöver på begäran av Livsmedelsverket lämna de ytterligare uppgifter som myndigheten efterfrågar för att kunna slutföra sammanställningen.

Nuvarande föreskrifter innebär att Livsmedelsverket får delegera offentlig kontroll till kontrollorganen. Förordning (EU) 2018/848 uppställer dock striktare krav vid delegation, vilket innefattar att Livsmedelsverket minst en gång per år ska genomföra revision av kontroll-organen. Det regleras därför att ett kontrollorgan ska lämna de uppgifter och handlingar som Livsmedelsverket efterfrågar vid genomförande av revision av ett kontrollorgan.

Till följd av ändring i lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion föreslås att ett kontrollorgan ska lämna de uppgifter och handlingar som Livsmedelsverket efterfrågar vid överklagande av beslut enligt 30 § andra stycket lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion och i egenskap av motpart enligt 30 § tredje stycket i samma lag.

Enligt förordning (EU) 2018/848 får endast aktörer som säljer färdigförpackade ekologiska produkter direkt till slutkonsument undantas från anmälningsplikt och från skyldighet att inneha ett certifikat. En reglering införs i enlighet med artikel 35.8 i förordning (EU) 2018/848 så att aktörer som i en mindre omfattning säljer oförpackade livsmedel direkt till slutkonsument inte behöver inneha ett certifikat.

Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till föreskrifter om planering av besiktning före och efter slakt

Förslagsställaren har tidigare, för att kunna styra planeringen kring den kontroll som sker vid slakt och för att på bästa sätt kunna utnyttja sina resurser, tagit fram föreskrifter om planering av besiktning före och efter slakt. Föreskrifterna behöver nu ändras dels med anledning av att förslagsställaren kommer att övergå till ett nytt avgiftssystem för kontrollen vid slakterier och vilthanteringsanläggningar, dels önskemål utifrån praktiska erfarenheter av tillämpningen av föreskrifterna. Trots att merparten av reglerna i sak kvarstår oförändrade, anser förslagsställaren att nya föreskrifter bör beslutas.

Det föreslås att alla slakterier och vilthanteringsanläggningar ska ha ett slaktschema fastställt för kalenderår. Vidare föreslås att mindre anläggningar, med maximalt tio slakttillfällen per år, ska
få lättnader i slaktschemats utformning och när besiktning vid slakt ska anmälas. Avgiften vid
sena ändringar och avbokningar tas bort tillfälligt. Därutöver föreslås att vilthanteringsanläggningar ska få möjlighet att göra tillfälliga ändringar i sin slaktplanering. Slutligen föreslås en mindre justering kring ändringar och avbokningar för att tydliggöra gällande regler.

Föreskrifterna föreslås träda i kraft den 16 augusti 2021.

Yttrande över förslag till ändring Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2014:4) om livsmedelsinformation

Remissen avser förslag om att restauranger och andra storhushåll ska lämna konsumenterna information om ursprungsland för färskt, kylt, fryst och malet kött av nöt, svin, får, get och fjäderfä som används som ingrediens i de måltider som serveras. Med ursprungsland avses uppfödningsland för det djur som köttet kommer från. Förslaget innebär att uppgifterna kan tillhandahållas skriftligt eller muntligt.

Bestämmelserna om obligatorisk ursprungsinformation för kött som serveras på restauranger och i andra storhushåll föreslås införas i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2014:4) om livsmedelsinformation och gälla under två år.

Förslag till ändring i föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten

Rubricerade ärende, ert diarienummer 2020/03988, har remitterats till Regelrådet.

 

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Förslag till ändring av övergångsbestämmelser vad gäller modersmjölksersättning och tillskottsnäring

Rubricerade ärende, ert diarienummer 2021/00630, har remitterats till Regelrådet.

 

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet som inkom till Regelrådet den 29 januari 2021 med angiven svarstid den 8 februari 2021 och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Yttrande över förslag till föreskrifter om jägares leveranser av små mängder vildsvin och kött av vildsvin

Livsmedelsverket föreslår nya föreskrifter innebärande att det, till skillnad från i dag, ska bli möjligt för jägare att leverera små mängder vildsvin och kött av vildsvin direkt till slutkonsumenter och till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar direkt till slutkonsumenter. För att en jägare ska få leverera direkt till slutkonsument föreslås krav på att jägaren genomgått en särskild utbildning och beviljats tillstånd av länsstyrelsen. En jägare med tillstånd föreslås få leverera 10 vildsvin samt kött av 10 vildsvin direkt till slutkonsumenter. Jägare utan sådant tillstånd föreslås få leverera 75 vildsvin till lokala
detaljhandelsanläggningar som levererar direkt till slutkonsumenter. Innan vildsvin eller kött av vildsvin får levereras till slutkonsumenter måste vildsvinet ha provtagits och analyserats för trikiner och har det nedlagts i Västmanlands, Uppsala eller Gävleborgs län ska det även ha provtagits och analyserats för cesium-137. Vidare föreslås krav på spårbarhet och information till slutkonsumenter samt vissa krav på dokumentation. Alla separata delar av vildsvinets slaktkropp ska vara märkta med såväl vildsvinets löpnummer som jägarens unika kod, eller i förekommande fall den lokala detaljhandelsanläggningens unika kod. Jägaren ska tilldelas en unik kod i samband med beviljande av tillstånd att leverera vildsvin och kött av vildsvin direkt till slutkonsumenter. De lokala detaljhandelsanläggningarna ska tilldelas en unik kod i samband med att de anmäler verksamheten till kontrollmyndigheten. I samband med leverans ska leverantören ge slutkonsumenten tillgång till de analysresultaten för trikiner och cesium-137.
Jägaren ska bevara dokumentation om vildsvinet levererats som primärprodukt eller kött, löpnummer, län för nedläggning av vildsvinet samt analysresultat för trikiner och, i förekommande fall, cesium-137 i tre år, liksom de lokala detaljhandelsanläggningar som tar emot leveranser som dessutom ska bevara uppgifter om datum för mottagandet och jägarens namn och kontaktuppgifter. Länsstyrelsen föreslås som kontrollmyndighet. Följdändringar föreslås i Livsmedelverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien.

Förslag till ändring i föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien

Rubricerade ärende, ert diarienummer 2019/04035, har remitterats till Regelrådet.

 

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Förslag till ändring i föreskrifter (2014:4) om livsmedelsinformation

Rubricerade ärende, ert diarienummer 2020/01503, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Förslag till föreskrifter om planering av besiktning före och efter slakt

Rubricerade ärende, ert diarienummer 2020/01436, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Förslag till ändring av Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2008:2) om modersmjölksersättning och tillskottsnäring, samt (LIVSFS 2019:1) om livsmedel avsedda för särskilda grupper

Rubricerade ärende, ert diarienummer 2020/01043, har remitterats till Regelrådet.

 

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Yttrande över förslag till föreskrifter om kosttillskott

Förslaget avser införande av nya föreskrifter om kosttillskott som upphäver LIVSFS 2003:9 om kosttillskott.

Det införs maximivärden för följande vitaminer och mineraler i kosttillskott:
Vitamin A, Betakaroten, Vitamin D, Vitamin E, Nikotinsyra, Nikotinamid, Vitamin B6, Folsyra, Vitamin C, Kalcium, Magnesium, Järn, Koppar, Jod, Zink, Mangan, Kalium, Selen, Krom, Molybden, Fluorid, Fosfor och Bor.

Det föreslås inte något maximivärde för vitamin K, tiamin/vitamin B1, riboflavin/vitamin B2, pantotensyra, vitamin B12, biotin, natrium, klorid eller kisel, eftersom det saknas vetenskapliga underlag som visar på hälsomässiga risker med ett högt intag.

Det ska vara möjligt att ansöka om dispens från maximivärdena om det kan visas att det kosttillskott som ansökan gäller för är säkert trots överskridande av maximivärdet. En avgift för att söka dispens som ska täcka kostnaderna för att hantera och bedöma ansökan kommer att tas på 20 000 kronor.

Det införs även bestämmelser om att den rekommenderade dagliga dosen varken får sättas så lågt att den inte har någon näringsmässigt eller fysiologisk verkan eller så högt att den inte är motiverad.

Förslag till ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2003:18) om fruktjuice och fruktnektar

Rubricerade ärende, ert diarienummer 2020/0107, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Förslag till föreskrifter om informationssäkerhet för samhällsviktiga tjänster inom leverans och distribution av dricksvatten samt förslag till ändring i föreskrifter (LIVSFS 2008:13) om åtgärder mot sabotage och annan skadegörelse riktad mot dricksvattenanläggningar

Rubricerade ärende, ert diarienummer 2020/00702, har remitterats till Regelrådet.

 

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Alla nyheter