Regelrådet anser att granskning av konsekvensutredningars kvalitet utifrån 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning (KUF) fungerar väl liksom att dessa bestämmelser är tydligare utformade än den nu föreslagna författningstexten i ny förordning. Regelrådet ser positivt på delar av förslaget men har också reservationer för andra delar.
Förslag till ny konsekvensförordning (KF) inkluderar, utöver befintliga krav enligt KUF om än med lägre detaljeringsgrad rörande företagskonsekvenser, även beskrivning av kostnader och intäkter för stat, regioner, kommuner och andra enskilda. Vidare föreslås att beslutets effekter av betydelse för minskade eller ökade utsläpp eller upptag av växthusgaser i Sverige respektive i utlandet, liksom att jämställdheten mellan kvinnor och män, ska beskrivas och beräknas.
Om nya och utökade krav ska införas i konsekvensutredningarna förutsätter detta enligt Regelrådets uppfattning att det finns tydliga och för förslagsställaren praktiskt användbara parametrar, beräkningsmetoder och hjälpmedel. Detta torde inte minst gälla de nu föreslagna kraven på beskrivning och beräkning av ett besluts effekter av betydelse för minskade eller ökade utsläpp eller upptag av växthusgaser i Sverige respektive i utlandet, liksom för jämställdheten mellan kvinnor och män. Dessa krav förefaller Regelrådet i många fall vara ytterst svåra att beskriva och rimligen än svårare att beräkna. Någon närmare precisering eller vägledning ger inte de föreslagna reglerna. Utan stöd för att bedöma och beräkna sådana konsekvenser anser Regelrådet att det finns uppenbar risk att sådana tillkommande krav inte kan uppfyllas av förslagsställarna och att beslutsfattare och remissinstanser därmed inte heller kommer att få något användbart underlag i dessa avseenden. Av samma skäl kan det förväntas innebära betydande utmaningar att tillförlitligt kvalitetsgranska konsekvensutredningar utifrån sådana aspekter vilket då också kommer kräva särskild kompetens.
Trots den tydlighet som finns i KUF är det enligt Regelrådets mångåriga erfarenhet av att granska konsekvensutredningar vanligt förekommande att alla relevanta uppgifter inte redovisas. Detta gäller särskilt de mer företagsspecifika delarna. Ibland är det tydligt att ansträngningar har gjorts för att kunna redovisa i enlighet med KUF och på ett transparent sätt, utan att detta lyckas, vilket Regelrådet beaktar vid bedömning av konsekvensutredningar trots att relevanta uppgifter då helt saknas eller är ofullständiga. I vissa fall utelämnas beskrivningar med förklaring att konsekvenserna bedöms bli begränsade, vilket inte alltid motiveras på ett tydligt sätt, och detta baseras på bristande förståelse för förslagets praktiska konsekvenser. I andra fall utelämnas redovisning mer eller mindre utan försök till förklaring av skälet till detta, vilket innebär att läsaren själv helt kan behöva göra sin egen analys av förslagens påverkan. Givet de svårigheter många förslagsställare har idag ser Regelrådet risk att föreslagna utökade krav skulle kunna innebära en förskjutning av tid och kraft vilket kan få negativa konsekvenser för utredning av konsekvenser för företag.
Regelrådet vill erinra att konsekvensutredning i första hand är en arbetsmetod för utredningsprocess vid framtagande av regelförslag. Genom att löpande utreda, allsidigt identifiera och om möjligt kvantifiera förväntade konsekvenser kan dessa beaktas och därmed påverka regelförslag så att de blir så ändamålsenligt utformade som möjligt. Enligt Regelrådet bör därför alla instanser som är involverade i regelutveckling löpande arbeta med konsekvensutredning på detta sätt för att i praktiken få så välfungerande regler som möjligt. Det ger också bra förutsättningar för både beslutsfattare och andra intressenter att få tillräckligt underlag för förståelse både av innebörden av förslag och val av utformning av regelförslag.
Sammantaget utifrån remitterat förslag tillstyrker Regelrådet:
- Fördelar respektive nackdelar med olika alternativ för att uppnå efterfrågad förändring (KF 7 § 3 p.), eftersom det stämmer bättre överens med den praktiska hanteringen av nu gällande 6 § 5 p. KUF.
- Hur det har säkerställts att förslagets utformning inte medför mer långtgående kostnader eller begränsningar än nödvändigt (8 § 3 p. KF), vilket inte framgår av KUF men har varit en politisk prioritering sedan många år tillbaka.
- Hur och när konsekvenserna av förslaget kan utvärderas (8 § 5 p. KF). Tillämpningen av detta behöver dock också säkerställas då både nationell och internationell erfarenhet visar på påtagliga förbättringsmöjligheter. Regelrådet vill också poängtera att det är först genom utvärdering som de praktiska konsekvenser av reglers påverkan blir tydlig, liksom att resultat bör användas för fortsatt metodutveckling rörande konsekvensutredning ex ante.
- Skälen för att ett förslag till genomförande av ett EU-direktiv i nationell rätt går utöver direktivets miniminivå (11 § KF). Regelrådet vill dock erinra om att det har blivit vanligare med EU-förordningar och delegerade akter och mindre vanligt med EU-direktiv, vilka också kan medge vissa möjligheter för nationell för regelutformning.
