Yttrande över Startlån till förstagångsköpare av bostad (SOU 2022:12)

I remissen ingår förslag till ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och förslag till förordning om statlig kreditgaranti för startlån som lämnas till förstagångsköpare.

I sak anges förslaget innebära bland annat följande. Det ska finnas ett startlån med syfte att få fler förstagångsköpare att klara kontantinsatsen till en ägd bostad. Målgruppen för startlånet föreslås vara de som inte ägt en primär bostad i Sverige de senaste 10 åren och som har behov av att låna mer än 85 procent av bostadens värde för att kunna köpa en första primär bostad. Vidare föreslås att det för startlån till förstagångsköpare ska gälla en statlig garanti som lämnas till bolåneaktörer som beviljar startlån. Den statliga garantin innebär att bolåneaktörer kan bevilja totala bolån som lämnas mot säkerhet i bostaden, inklusive startlån, som överstiger en belåningsgrad på 85 procent. Med det föreslagna startlånet kan belåningsgraden vid förstagångsköpares förvärv av en primär bostad vara upp till 95 procent. Förslaget är att garantin maximalt ska kunna omfatta belåningen mellan 85 och 95 procents belåningsgrad, alltså som mest lån på 10 procent av bostadens värde. Detta anges innebära att den kontantinsats som krävs för ett bostadsköp kan vara mindre än vad som gäller i dag. Ändringen i offentlighets och sekretesslagen innebär att det föreslås införas en ny bestämmelse i denna lag att sekretess gäller i ärenden enligt den föreslagna förordningen om statlig kreditgaranti för startlån som lämnas till förstagångsköpare, för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. I andra ärenden än sådana om nedsättning eller avskrivning till följd av sjukdom gäller sekretessen inte beslut i ärendet. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen enligt förslaget i högst femtio år.

Regelrådets analys fokuserar på de delar av förslag och konsekvensutredning som kan ge effekter av betydelse för företag.

Yttrande över Fondfaktablad och tidsfrist vid delning av en fond (Promemoria)

Promemorian innehåller förslag till ändringar i följande lagar:

  • Lagen (2004:46) om värdepappersfonder
  • Lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder
  • Lagen (2017:317) om faktablad för Priip-produkter

Lagändringarna föreslås med anledning av de ändringar som gjorts i EU:s direktiv om värdepappersfonder (UCITS-direktivet)[1] och att EU:s förordning om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Priip-förordningen)[2] börjar tillämpas på aktörer på fondområdet.

Förslagen innebär i huvudsak att ett faktablad enligt Priip-förordningen ska anses uppfylla kraven på faktablad för värdepappersfonder och för alternativa investeringsfonder. För specialfonder som marknadsförs till professionella investerare i Sverige ska det vara möjligt att ta fram ett faktablad som uppfyller de nuvarande kraven på faktablad eller använda ett faktablad enligt Priip-förordningen.

Promemorian innehåller även förslag om att Finansinspektionen ska få besluta att delning av en värdepappersfond eller en specialfond får genomföras tidigare än den annars gällande tidsfristen om tidigast tre månader från dagen för inspektionens beslut. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

[1] Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper.

[2] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2014 av den 26 november 2014 om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare.

Yttrande över promemorian Stämpelskatt vid förvärv av fast egendom och tomträtter som görs vid delning av aktiebolag genom separation

I remissen föreslås att stämpelskatt ska tas ut vid förvärv av fast egendom eller tomträtter genom den nya bolagsrättsliga delningsformen delning genom separation.

I promemorian föreslås vidare följdändringar i kupongskattelagen (1970:624) och i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter (stämpelskattelagen) med anledning av föreslagna ändringar i aktiebolagslagen (2005:551), förkortad ABL.

Yttrande över EU-kommissionens förslag till rådets direktiv om införandet av ett avdrag för eget kapital och en begränsning av avdrag för räntor i bolagssektorn

Regelrådet har fått möjlighet att yttra sig över rubricerade förslag. Finansdepartementet anger i remissen att regeringen vill ha synpunkter på direktivförslaget. Regelrådet har i uppgift att bistå regelgivare, om dessa begär det, med att granska konsekvensutredningar till förslag från Europeiska unionen som bedöms få stor påverkan för företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla.

Regelrådet har därför översiktligt granskat EU-kommissionens konsekvensutredning, SWD (2022) 145, och kan, liksom regeringen i sin faktapromemoria (2021/22:FPM96), konstatera att kommissionens analys är mycket övergripande och inte ger några detaljer avseende de enskilda medlemsstaterna samt att det behövs en vidare analys för att se vad förslaget innebär för svenska företag.

Regelrådet stöder planerna på en kompletterande nationell konsekvensanalys och vill uppmuntra till att denna upprättas snarast för att kunna användas och revideras under förhandlingarnas lopp

Yttrande över Rapportering och utbyte av upplysningar om inkomster från digitala plattformar m.m. (promemoria)

I remissen ingår förslag till lag om plattformsoperatörers inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet och förslag till lag om automatiskt utbyte av upplysningar om inkomster från digitala plattformar. Det föreslås också ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.  Vidare föreslås ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och i skatteförfarandelagen (2011:1244). Dessutom föreslås ändring i lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning, ändring i lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och ändring i lagen (2017:182) automatiskt utbyte av land-för-land-rapporter på skatteområdet. Därutöver ingår förslag till förordning om plattformsoperatörers inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet och förslag till förordning om automatiskt utbyte av upplysningar om inkomster från digitala plattformar. Det föreslås även ändring i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet och i skatteförfarandeförordningen (2011:1261). Slutligen föreslås ändring i förordningen (2012:848) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.

I sak anges förslaget innebära bland annat följande. Författningsförslagen behövs för att genomföra rådets direktiv (EU) 2021/514 av den 22 mars 2021 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning. Svenska plattformsoperatörer ska lämna uppgifter om vad de personer tjänar som använder plattformarna för att sälja varor eller tjänster. Uppgifterna ska rapporteras till skattemyndigheten i det land där plattformsoperatören har hemvist. Uppgifterna ska lämnas avseende både säljare som har hemvist i den medlemsstat där uppgifterna ska rapporteras och i andra medlemsstater. Om en operatör i ett land utanför EU bedriver verksamhet med viss anknytning till EU måste den registrera sig i en medlemsstat (exempelvis i Sverige) i EU och lämna uppgifter till den behöriga myndigheten i det landet. Utöver direktivet genomförs även OECD:s motsvarande modellregler som ska tillämpas vid informationsutbyte mellan Sverige och tredjeländer avseende samma typ av uppgifter enligt ett gällande avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av upplysningar om inkomster som erhållits genom digitala plattformar. I Sverige ska plattformsoperatörerna lämna uppgifter om alla rapporteringspliktiga säljare, det vill säga sådana som har hemvist i Sverige, en annan medlemsstat i EU eller ett tredjeland. Uppgifterna ska sedan överföras av Skatteverket till andra medlemsstater och tredjeländer med vilka det finns ett gällande avtal om sådant utbyte. I direktivet anges det vidare finnas bestämmelser som syftar till att ytterligare förbättra det redan väl fungerande administrativa samarbetet på direktskatteområdet mellan medlemsstater. Exempelvis införs en ny form av revision som kan utföras gemensamt mellan myndigheter i olika medlemsstater, så kallade gemensamma revisioner. Det redan befintliga automatiska informationsutbytet utvidgas också till att även, om uppgifter finns, omfatta royaltyer. Det sätts också en miniminivå för vilka kategorier av inkomster och kapital som det måste finnas tillgång till för att utbyte med andra medlemsstater ska ske. Även kvaliteten på uppgifterna och möjligheten att identifiera vem uppgifterna avser ska förbättras genom direktivet, exempelvis genom att det uttryckligen anges att medlemsstaterna ska sträva efter att lämna uppgift om skatteregistreringsnummer för den person som uppgifterna avser. Ytterligare ett exempel på ändringar anges vara att det kommer att bli möjligt att stoppa utflödet av data till medlemsstater eller andra länder som inte kan upprätthålla sekretessen eller informationssäkerheten för de uppgifter som tas emot. Bestämmelserna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2023. Bestämmelserna om gemensamma revisioner föreslås dock träda i kraft först den 1 januari 2024.

En effektivare upphandlingstillsyn (Ds 2022:5)

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Promemorian Rätt till betalkonto i fler banker

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över förslag till undantag från uthyrningsreglerna i förordningarna om stöd för hyresbostäder och bostäder för studerande (promemoria)

Rysslands invasion av Ukraina har lett till att många människor har fördrivits från landet. Som en följd av detta har EU beslutat att aktivera rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (massflyktsdirektivet). I promemorian lämnas förslag till en ny förordning om undantag från vissa bestämmelser om uthyrning i syfte att tillhandahålla boenden för asylsökande och personer med behov av tillfälligt skydd. Genom förordningen införs en tidsbegränsad möjlighet att hyra ut bostäder som anordnats med investeringsstöd enligt förordningen (2016:880) om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla hyresbostäder och bostäder för studerande eller förordningen (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande (tillsammans benämnda investeringsstödsförordningarna) till Migrationsverket eller till en kommun.

Ett avtal om uthyrning enligt den föreslagna förordningen måste ingås före den 1 juni 2023 och får löpa under högst tre år. En förutsättning för sådan uthyrning är att en kopia av hyresavtalet lämnas till länsstyrelsen inom två veckor från att det har ingåtts. De övriga villkor som gäller för investeringsstöden ska alltjämt följas, till exempel vad gäller vilken hyra som hyresvärden får ta ut.

Enligt förslagsställaren bör förordningen träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 21 juli 2022.

Yttrande över Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2005/29/EG och 2011/83/EU vad gäller mer konsumentmakt i den gröna omställningen genom bättre skydd mot otillbörliga affärsmetoder och bättre information

Regelrådet har fått möjlighet att yttra sig över rubricerade förslag. Finansdepartementet anger i remissen att regeringen vill ha synpunkter på direktivförslaget. Regelrådet har i uppgift att bistå regelgivare, om dessa begär det, med att granska konsekvensutredningar till förslag från Europeiska unionen som bedöms få stor påverkan för företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla.

Regelrådet har därför översiktligt granskat EU-kommissionens konsekvensutredning (SWD 2022/85 final). De totala kostnaderna för företagen beräknas uppgå till 9,1 – 10,4 miljarder euro under perioden 2025 – 2040. Per företag innebär detta 556 – 568 euro i engångskostnad och därefter 64 – 79 euro årligen. Små och medelstora företag bedöms i genomsnitt få en engångskostnad på 525 – 536 euro och 52 – 62 euro i årliga kostnader under resten av perioden, medan motsvarande siffror för stora företag är 13 301 – 13 656 euro respektive 4 919 – 6 965 euro.

Yttrande över promemorian Retroaktivt sänkt skatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk

I promemorian finns förslag till att nedsättningen av koldioxidskatt för diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet ska utökas till 2 262 kronor per kubikmeter för diesel som används under tiden från och med den 1 januari 2022 till och med den 30 april 2022.

För sådan dieselanvändning under tidsperioden anges att även en nedsättning av energiskatten ska medges med 2 478 kronor per kubikmeter.

För diesel som används för sådana ändamål under tiden från och med den 1 maj 2022 till och med den 30 juni 2022 föreslås nedsättningen av koldioxidskatten utökas till 2 292 kronor per kubikmeter. I promemorian anges även att det för sådan dieselanvändning under tidsperioden föreslås en nedsättning av energiskatten med 1 061 kronor per kubikmeter.

Förslagen uppges innebära ändringar i 6 a kap. 2 a § lagen (1994:1776) om skatt på energi och föreslås träda i kraft den 1 juli men ska enligt förslaget gälla från och med den 1 januari 2022. Äldre bestämmelser uppges dock fortfarande gälla för förbrukning som skett före den 1 januari 2022.

I lagen om skatt på energi föreslås även införandet av en ny tillfällig bestämmelse som innebär att skattebefrielse aldrig kan medges med högre belopp än de skattesatser som gäller då skattskyldigheten inträder för det bränsle som har förbrukats. Ändringen träder i kraft den 1 oktober 2022 och upphör att gälla den 30 juni 2023.

Yttrande över Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2005/29/EG och 2011/83/EU vad gäller mer konsumentmakt i den gröna omställningen genom bättre skydd mot otillbörliga affärsmetoder och bättre information

Regelrådet har därför översiktligt granskat EU-kommissionens konsekvensutredning (SWD 2022/85 final). De totala kostnaderna för företagen beräknas uppgå till 9,1 – 10,4 miljarder euro under perioden 2025 – 2040. Per företag innebär detta 556 – 568 euro i engångskostnad och därefter 64 – 79 euro årligen. Små och medelstora företag bedöms i genomsnitt få en engångskostnad på 525 – 536 euro och 52 – 62 euro i årliga kostnader under resten av perioden, medan motsvarande siffror för stora företag är 13 301 – 13 656 euro respektive 4 919 – 6 965 euro. Regelrådet kan således konstatera att förslaget förväntas medföra betydande effekter för företag och anser därför att en kompletterande svensk konsekvensutredning behöver upprättas snarast. En sådan bör innehålla en redovisning av de aspekter som återfinns i 7 § i förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning, med särskilt fokus på vilka kostnader de olika bestämmelserna i kommissionens förslag medför för svenska företag och hur konkurrensen påverkas. Stöd till regelgivare finns i Tillväxtverkets handledning för konsekvensutredning.

Yttrande över Ett stärkt skydd mot bedrägerier vid betalningar online (Promemoria)

Promemorian innehåller förslag till ändringar i lagen (2010:751) om betaltjänster, konsumentkreditlagen (2010:1846) och lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter.

I promemorian förslås ett utökat krav på stark kundautentisering. Kravet innebär att en betaltjänstleverantör eller ett konsumentkreditinstitut ska tillämpa stark kundautentisering när en konsument använder ett betalningssätt som innebär betalningsanstånd vid ett köp av varor eller tjänster online. Därutöver föreslås att den näringsrättsliga tillsynen över att konsumentkreditinstituten följer konsumentkreditlagen flyttas från Konsumentverket till Finansinspektionen.

Yttrande över Nya regler för viss gräsrotsfinansiering (promemoria)

I remissen ingår förslag till lag om vissa plattformar för förmedling av finansiering. Vidare föreslås ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. och ändring i lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet. Det finns också förslag till ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål och ändring i aktiebolagslagen (2005:551). Därutöver ingår förslag till ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och förslag till ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Vidare föreslås ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846) och i lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter. Slutligen föreslås ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och ändring i spellagen (2018:1138).

I sak anges förslaget innebära bland annat följande. Några typer av gräsrotsfinansiering regleras i EU:s förordning om gräsrotsfinansiering och den lag som kompletterar denna rättsakt. För vissa typer av andels- och lånebaserad gräsrotsfinansiering anges det saknas ändamålsenliga regler. Dessa träffas av förslaget till ny lag i vilken det införs bestämmelser om bl.a. tillstånd, tillsyn och ingripanden av Finansinspektionen, hur verksamheten ska organiseras och bedrivas, krav när det gäller uppförande och skydd för investerare, tillämpningen av aktiebolagslagens s.k. spridningsförbud i vissa fall, och skydd för låntagande konsumenter. I promemorian föreslås även att plattformar för yrkesmässig belönings och donationsbaserad gräsrotsfinansiering ska kräva registrering och omfattas av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Den nya lagen och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Boverkets rapport (2021:25) Elektroniska original och långtidsbevarande av digitala detaljplaner

Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över En enklare och tydligare kemikalieskatt (promemoria)

Remissen innehåller förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik.

I sak föreslås flera förenklingar av skatten på kemikalier i viss elektronik. Avdragssystemet förenklas så att rätten till avdrag enbart påverkas av om varan innehåller brom, klor eller fosfor. Om ett ämne är additivt eller reaktivt tillsatt påverkar inte avdragsrätten. Varor som inte innehåller brom eller klor medges avdrag med 50 procent. Varor som dessutom inte innehåller fosfor medges avdrag med 95 procent. Skatt ska betalas med 11 kr per kilogram av den skattepliktiga varans nettovikt för vitvaror och med 154 kr per kilogram för övrig elektronik. Skatt ska inte betalas med högre belopp än 470 kr per skattepliktig vara.

Vidare föreslås att den generella regeln om undantag från skattskyldighetens inträde ändras så att skattskyldighet inte inträder för varor som i Sverige tidigare har ägts av någon annan än en lagerhållare, tagits till ett försäljningsställe för detaljförsäljning eller tagits i anspråk för annat ändamål än försäljning. Reglerna samordnas med möjligheterna till återbetalning i vissa fall. Det införs ett generellt undantag från beskattning för varor som är tillverkade före den 1 juli 2017.

Ett system med schablonbeskattning införs för import och otillåten införsel då det inte av tulldeklarationen går att utläsa en varas nettovikt. Schablonbeloppen ska baseras på de tyngsta varor som normalt förekommer på marknaden inom varje kategori. Om beskattning har skett enligt schablon kan en skattskyldig inom två månader skriftligen inkomma till Tullverket med uppgifter om vikt för att få skatten beräknad enligt ordinarie regler.

Yttrande över Avgifter vid ansökningar om licens eller tillstånd enligt spellagen (promemoria)

Remissen innehåller förslag till förordning om ändring i spelförordningen (2018:1475).

 

I sak lämnas förslag till avgifter med anledning av det föreslagna tillståndskravet för spelprogramvara och vid ansökningar om förnyelse av spellicens. Avgiften vid en ansökan om förnyelse av licens för både kommersiellt onlinespel och vadhållning föreslås höjas från

300 000 kronor till 600 000 kronor. Avgiften vid en ansökan om tillstånd för spelprogramvara föreslås uppgå till 120 000 kronor, medan avgiften vid ändring av ett sådant tillstånd föreslås uppgå till 30 000 kronor. Avgiften vid ändring av en fysisk representant för den som har tillstånd för spelprogramvara föreslås vidare uppgå till 800 kronor.

Det föreslås även vissa andra ändringar i spelförordningen (2018:1475) till följd av det nya kravet på tillstånd för spelprogramvara. Det föreslås att ett krav införs för den som har tillstånd för spelprogramvara att spara uppgifter så länge som det behövs för att Spelinspektionen ska kunna utöva sin tillsyn. Spelinspektionen föreslås vidare få ta ut en avgift av en tillståndshavare för den tillsyn som myndigheten utövar. Slutligen föreslås att Spelinspektionen ska få meddela föreskrifter om vilken information om tillståndshavarens verksamhet som tillståndshavaren ska ge Spelinspektionen för dess tillsynsverksamhet.

Yttrande över Leveranser av bränsle till havs i vissa fall (promemoria)

I remissen ingår förslag till ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi och i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Det föreslås också ändring i lagen (2022:000) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi och i lagen (2022:000) om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

I sak anges förslaget innebära att det införs vissa särskilda bestämmelser om flyttningar av beskattat bränsle för proviantering till havs. Förslaget anges även innebära att den som får ett godkännande av Skatteverket även fortsättningsvis kan få återbetalning av skatt vid leveranser av vissa bränslen med fartyg för förbrukning i skepp utanför Sverige på motsvarande grunder som enligt nuvarande bestämmelser. Det föreslås vidare en möjlighet att i dessa fall inte använda förfarandet för beskattade varor. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023 vad gäller ansökan om godkännande och i övrigt den 13 februari 2023.

Yttrande över Ändrad beskattning av inlösen- och återköpsförfaranden (promemoria)

Remissen innehåller förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) och förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624).

I promemorian föreslås att inlösenaktier, inlösenrätter och säljrätter som tilldelas i inlösen- och återköpsförfaranden behandlas som utdelning vid tilldelningen. Förslaget ska gälla både obegränsat och begränsat skattskyldiga personer. Begränsat skattskyldiga personer kan i och med förslaget inte längre undgå kupongskatt genom att avyttra inlösenaktier, inlösenrätter och säljrätter. De skattemässiga skillnaderna mellan kontant utdelning, inlösen- och återköpsförfaranden undanröjs därmed. Inlösen och återköp som sker utan att inlösenaktier, inlösenrätter och säljrätter tilldelas omfattas inte av förslagen i promemorian.  För att inköpsrätter ska behandlas på samma sätt som inlösenaktier, inlösenrätter och säljrätter föreslås att även inköpsrätter behandlas som utdelning vid tilldelningen. Anskaffningsutgiften för sådana inlösenaktier, inlösenrätter, säljrätter och inköpsrätter som har tilldelats motsvarar det belopp som ska tas upp som utdelning.

Yttrande över Tillfälligt sänkt skatt på bensin och diesel (promemoria)

I remissen ingår förslag till lag om ändring i lagen (2022:000) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi och förslag till ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

I sak anges förslaget innebära att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt ska sänkas med 1 krona och 5 öre per liter under perioden den 1 maj–30 september 2022. Ändringarna ska träda i kraft den 1 maj 2022.

Yttrande över promemorian Sänkt skatt på jordbruksdiesel

I promemorian föreslås en tillfällig höjning av skattenedsättningen för diesel som används i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet. Skattenedsättningen föreslås utökas med 2 000 kronor per kubikmeter till en sammanlagd nedsättning av energi- och koldioxidskatt på 3 930 kronor per kubikmeter från 1 juli 2022 till och med 30 juni 2023.

Förslaget medför ändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi som föreslås träda i kraft den 1 juli 2022 och upphöra vid utgången av juni 2023.

Alla nyheter