Yttrande över Andra chans för krisande företag – En ny lag om företagsrekonstruktion (SOU 2021:12)

Regelrådets ställningstagande:

Konsekvensutredning är ej godtagbar

Innehåll förslaget

I remissen ingår förslag till lag om företagsrekonstruktion och förslag till lag om offentlig skulduppgörelse. Det föreslås också ändring i brottsbalken, ändring i jordabalken och ändring i äktenskapsbalken. Vidare ingår förslag till ändring i lagen (1845:50 s. 1) om handel med lösören, som köparen låter i säljarens vård kvarbliva och ändring i lagen (1934:68) om verkan av konkurs, som inträffat i Danmark, Finland, Island eller Norge. Därutöver föreslås ändring i förmånsrättslagen (1970:979) och i lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister samt i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område. I remissen föreslås även ändring i lagen (1981:6) om konkurs som omfattar egendom i annat nordiskt land, ändring i preskriptionslagen (1981:130), om ändring i lagen (1981:131) om kallelse på okända borgenärer och ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m. Det föreslås också ändring i konkurslagen (1987:672), i köplagen (1990:931), i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument och i lönegarantilagen (1992:497). Vidare föreslås ändring i stiftelselagen (1994:1220), i inkomstskattelagen (1999:1229), i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet och i försäkringsavtalslagen (2005:104). Därutöver föreslås ändring i aktiebolagslagen (2005:551), i lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter och i offentlighets och sekretesslagen (2007:400). Slutligen föreslås ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete, i skuldsaneringslagen (2016:675), i lagen (2016:676) om skuldsanering för företagare och i lagen (2017:473) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning. Det ingår också förordningsförslag. Således föreslås förordning om företagsrekonstruktion och förordning om offentlig skulduppgörelse. Vidare föreslås ändring i aktiebolagsförordningen (2005:559), i förordningen (2016:1333) med instruktion för Kronofogdemyndigheten samt i förordningen (2017:485) med kompletterande bestämmelser till 2015 års insolvensförordning.

I sak anges förslaget innebära bland annat följande. Det föreslås betydande förändringar av de regler som styr hur en företagsrekonstruktion ska genomföras. Den största nyheten anges vara att inte bara den ekonomiska uppgörelsen – ackordet – utan även övriga åtgärder som behövs för att komma till rätta med ett företags ekonomiska problem ska kunna fastställas i en rekonstruktionsplan och därigenom ges bindande verkan. Det föreslås också en lång rad andra förändringar, bl.a. när det gäller vilka som ska få tillgång till förfarandet, vilka regler som ska gälla för gäldenärens avtal under förfarandet och vilka krav som ska ställas på rekonstruktörerna. Utöver nya materiella bestämmelser föreslås dessutom omfattande strukturella och redaktionella förändringar som är så långtgående att förslagsställaren bedömt att den nuvarande företagsrekonstruktionslagen ska upphävas och ersättas med en ny lag. Ett skärpt s.k. livskraftstest föreslås. Enligt förslaget ska en företagsrekonstruktion endast få inledas om det finns skälig anledning att anta att rekonstruktionen kan säkra verksamhetens livskraft[1]. I likhet med vad som gäller i dag ska gäldenären behålla den formella rådigheten över sina tillgångar under en rekonstruktion. Det föreslås emellertid att rekonstruktören måste lämna samtycke för att gäldenären

ska få fullgöra en förpliktelse som inte ingår i verksamhetens dagliga drift och för att fullgöra en förpliktelse som uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion. Därutöver föreslås nya regler som styr gäldenärens avtal under en rekonstruktion. Gäldenären ska ha rätt att begära att ett avtal ska fullföljas medan motparten ska ha rätt att begära att gäldenären lämnar besked om han eller hon avser att fullfölja avtalet. Genom förslaget om att domstolen ska fastställa rekonstruktionsplaner anges det exempelvis bli möjligt att i en sådan plan besluta om nyemission för att få in mer kapital i företaget. Byte av styrelse eller verkställande direktör kan genom rekonstruktionsplanen utgöra ett villkor för ny finansiering. Superförmånsrätten[2] kommer att finnas kvar i det nya förfarandet och kunna omfatta både ny finansiering som syftar till en långsiktig kapitaltillförsel och tillfällig finansiering som syftar till att trygga gäldenärens verksamhet under rekonstruktionen. Den kommer emellertid att begränsas. Om en rekonstruktion avslutas utan att någon rekonstruktionsplan fastställs, ska superförmånsrätten som utgångspunkt upphöra tre månader efter rekonstruktionsavslutet. Om rekonstruktionen i stället avslutas med att en rekonstruktionsplan fastställs, ska villkoren för en eventuell superförmånsrätt framgå av planen. Det föreslås också vissa regler om arbetstagarnas ställning under rekonstruktionsförfarandet. Det anges att enligt rekonstruktions- och insolvensdirektivet ska arbetstagare ha fullständigt arbetsrättsligt skydd under rekonstruktionsförfarandet. En arbetstagare kan ha rätt att frånträda sin anställning utan att iaktta gällande uppsägningstid om arbetsgivaren inte betalar lön. Utöver modellen med en rekonstruktionsplan föreslås också ett alternativt förfarande för de fall där gäldenären endast är i behov av en skulduppgörelse för att få sin verksamhet lönsam igen. Enligt detta förfarande kan en skulduppgörelse fastställas utan att vara del av en rekonstruktionsplan. Vidare föreslås att handläggningen av ärenden om företagsrekonstruktion ska koncentreras till ett färre antal domstolar än i dag. Det föreslås skärpta krav på vem som ska få utses till rekonstruktör. Enligt förslaget ska valet av rekonstruktör som utgångspunkt göras bland de personer som har erfarenhet av att i egenskap av konkursförvaltare driva vidare verksamhet för ett konkursbos räkning. Det ska krävas starka skäl för att utse någon annan än en sådan konkursförvaltare som rekonstruktör. Utredningen föreslår också uttryckliga regler om rekonstruktörens skadeståndsansvar. Därutöver föreslår utredningen att rekonstruktörerna ska ställas under tillsyn. Ansvaret för tillsynen ska ligga på Kronofogdemyndigheten. Tillsynsmyndigheten ska beredas tillfälle att yttra sig innan en rekonstruktör utses och kunna begära att en rekonstruktör avsätts samt att rekonstruktörens ersättningsanspråk prövas av tingsrätten. Tillsynen föreslås finansieras genom tillsynsavgifter. I likhet med vad som gäller vid myndighetens konkurstillsyn bör det tas ut en tillsynsavgift som baserar sig på viss procent av rekonstruktörens arvode.

[1] I dagens bestämmelser är motsvarande krav formulerat som att ett beslut om företagsrekonstruktion inte får meddelas, om det saknas skälig anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan uppnås.
[2] Enligt dagens regler anges en borgenär få s.k. superförmånsrätt för vissa fordringar som uppkommit under ett rekonstruktionsförfarande. Superförmånsrätten gäller för fordringar som grundar sig på avtal som gäldenären ingått under rekonstruktionen med rekonstruktörens samtycke, och ger borgenären en prioriterad rätt till betalning om gäldenären senare skulle gå i konkurs.

Det bakomliggande förslaget

Förslag (pdf 1 MB)