Sammantagen bedömning
Förslaget innebär bland annat att det sker en utvidgning i vilka slags uppgifter som rapporteras av fastighetsägare. Det ska anges vilka lägenheter som är hyresrätter och det ska anges vilka som är hyresgäster i första hand, med en viss periodicitet.
Regelrådet finner att bakgrund och syfte med förslaget har beskrivits tillräckligt väl. Även redovisningen av alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd håller tillräcklig kvalitet. Båda dessa aspekter har allmänt sett redovisats utförligt och tydligt även om det sett ur de aspekter som Regelrådet har att bevaka hade haft ett värde om något mer hade angetts om eventuella för- och nackdelar för företag med de alternativ som väljs bort. Redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten, särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser är utförlig och tydlig. Beskrivningen av berörda företag utifrån antal storlek och bransch håller tillräcklig kvalitet även om Regelrådet gärna hade sett ännu tydligare information än den befintliga om hur många av fastighetsägarna som mer strikt sett är att se som företag. Att det saknas information om regleringens påverkan på företagen i andra avseenden är godtagbart utifrån förutsättningarna i ärendet.
När det gäller beskrivningen av påverkan på företagens tidsåtgång, kostnader och verksamhet, påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag och särskild hänsyn till små företag är emellertid redovisningen inte tillräckligt tydlig. Mot bakgrund att det är tydligt att det kommer att bli en kostnadspåverkan, att det inte kan uteslutas att det blir påverkan på konkurrensförhållandena och att det finns ett stort antal små företag som berörs har detta betydelse. Regelrådet noterar det som positivt att tidsåtgång för uppgiftslämnande i några fall har kvantifierats men när en sådan kvantifiering är gjord borde det också ha varit möjligt att uppskatta en kostnadsförändring för tidsåtgången, utifrån uppskattade lönekostnader. Om det finns särskilda hinder för att göra en sådan uppskattning i detta fall hade detta i så fall kunnat anges och förklaras. Såvitt Regelrådet kan förstå är det också möjligt att det kan finnas fler kostnadsförändringar, framför allt it-relaterade, som skulle kunna bli aktuella för de företag som ska lämna uppgifter. Detta borde också ha kommenterats. Även för det fall att påverkan för företag i något eller flera av de nämnda avseendena skulle vara liten eller en engångsföreteelse så behöver den beskrivas tydligare för att Regelrådet ska kunna göra en bedömning.
Regelrådet finner därför att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.
