Sammantagen bedömning

Regelrådet finner beskrivningen av förslagets bakgrund och syfte, tidpunkt för ikraftträdande, berörda företag utifrån bransch, påverkan på företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet, regleringens påverkan på företagen i andra avseenden godtagbar. Regelrådet finner beskrivningen av förslagets alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd, förslagets överensstämmelse med EU-rätten, behov av speciella informationsinsatser, berörda företag utifrån antal och storlek, påverkan på konkurrensförhållandena för berörda företag och särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning bristfällig.

Vad gäller betänkandet ”Åtgärder för tryggare bostadsområden” så är konsekvensutredningen i flera delar väl utvecklad och innehåller tydliga beskrivningar av förslagets förväntade effekter. Regelrådet konstaterar att förslaget har potential att underlätta för hyresvärdar och stärka deras möjligheter att bedriva sin verksamhet. Regelrådet konstaterar vidare att konsekvensutredningen innehåller en noggrann beskrivning av förslagets förväntade påverkan på berörda företags kostnader, tidsåtgång och verksamhet. Det är dock flera delaspekter som saknas i konsekvensutredningen, till exempel särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning och alternativa lösningar.

Gällande promemorian ”Stärkt hyresrättsligt skydd för våldsutsatta kvinnor” så konstaterar Regelrådet att förslagsställaren bedömer att förslagen kan leda till att stärka berörda individers möjlighet till stärkt hyresrättsligt skydd. Regelrådet konstaterar att utredaren inte kvantifierar förslagets kostnader för företagen, men konstaterar också att det finns vissa utmaningar i att beräkna förslagets effekter och att utredaren på annat sätt både beskriver och resonerar kring de kostnader som kan uppstå. Även i denna konsekvensutredning så är det dock så att flera delaspekter saknas, till exempel alternativa lösningar, effekter av om ingen reglering kommer till stånd och behov av speciella informationsinsatser. Även om det är så att dessa delaspekter skulle kunna vara av mindre relevans för helhetsbedömningen, utifrån hur förslaget ser ut, så är Regelrådets uppfattning att det sannolikt inte hade krävts någon större arbetsinsats från utredaren att beskriva dessa delaspekter eller att i annat fall ange och motivera varför konsekvensutredningen inte innehåller några sådana beskrivningar.

Regelrådet finner därför att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Stöd till regelgivare i konsekvensutredningsarbetet finns i Tillväxtverkets handledning för konsekvensutredning.