Yttrande över betänkandet En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Förslaget till ny lag – tjänstepensionsrörlighetslagen – gör det möjligt att bilda nya tjänstepensionsinstitut, vilket sedan upphävandet av den nuvarande regleringen – lagen om understödsföreningar (UFL) – den 1 april 2011, inte varit möjligt. Vissa bestämmelser i UFL gäller under en övergångsperiod till den 31 december 2017.

Förslaget till regler för tjänstepensionsföretag reglerar enbart tjänstepensionsinstitut som står risk, vilket innebär att verksamheten uteslutande är inriktad på tillhandahållande av tjänstepensionsförmåner som har sin grund i överenskommelser på arbetsmarknaden. Detta utgör en skillnad från tidigare lagstiftning, där vissa regler även har tillämpats på tjänstepensionsverksamhet hos livförsäkringsföretag, oavsett om företaget enbart meddelat tjänstepensionsförsäkringar eller om företaget också meddelat andra försäkringar.

Tjänstepensionskassorna kan, med de nya reglerna, välja att omvandlas till tjänstepensionsföretag, alternativt välja att omvandlas till försäkringspensionsföretag, medan försäkringsföretagen kan välja mellan att kvarstå som försäkringsföretag och fortsätta med eventuell verksamhet kring tjänstepensioner, alternativt omvandlas till tjänstepensionsföretag. Enligt den nya regleringen ska tjänstepensionsföretagens verksamhet inte avse någonting annat än tillhandahållande av tjänstepensionsförmåner. Omvandling ska, enligt förslaget, vara möjlig under en period av fyra år. Utredningen föreslår att övergångsregler och bestämmelser kring ikraftträdande samlas i en särskild lag om ikraftträdande. De försäkringsföretag som väljer att fortsätta sin verksamhet som tidigare, kommer att lyda under försäkringslagstiftningen.

Tjänstepensionsföretag ska, enligt den nya regleringen, kunna bildas i form av tjänstepensionsaktiebolag, ömsesidiga tjänstepensionsbolag eller tjänstepensionsföreningar.

Utredningen föreslår en särskild skyddsreglering, en så kallad solvensreglering, för de ersättningsberättigade, som går längre än skyddsregleringen i EU:s tjänstepensionsdirektiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut). Det handlar bland annat om krav på ett riskkänsligt kapital. I betänkandet föreslås att Finansinspektionen ges i uppdrag att genomföra nödvändiga förstudier, innan beslut tas om den slutliga detaljutformningen av kapitalkravet.

Därutöver föreslås att den förstärkta reglering kring företagsstyrning och riskhantering, som kommissionen har lämnat i sitt förslag till omarbetat tjänstepensionsdirektiv (IORP II-direktivet), införs i förväg.

Kompletterande nationella regler föreslås även gällande bokföring, årsredovisning och skatt.

Förslaget är, enligt utredningen, utformat med utgångspunkt i den struktur och terminologi som finns i tjänstepensionsdirektivet samt modern associationsrätt.

Den nya lagen träder ikraft den 1 januari 2016.

Betänkandet innefattar även följdändringar i nio andra lagar.

Det bakomliggande förslaget

Remiss ()