Yttrande över betänkandet En ny svensk tullagstiftning (SOU 2015:5)

Regelrådets ställningstagande:

Konsekvensutredningen uppfyller inte kraven

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (unionstullkodexen) trädde ikraft den 30 oktober 2013. Med anledning av att unionstullkodexen blir fullt tillämplig den 1 maj 2016, har svensk tullagstiftning setts över. Förslaget innefattar en ny tullag och en ny tullförordning som ersätter tullagen (2000:1281) respektive tullförordningen (2000:1306). En ny lag respektive förordning om vissa tullbestämmelser införs som ersätter lagen (1994:1548) och förordningen (1994:1606) om vissa tullförfaranden med ekonomisk verkan m.m. Förslaget omfattar även följdändringar i ett tjugotal andra författningar.

Enligt förslaget utformas författningarna så att de i huvudsak följer unionstullkodexens struktur. Enligt utredningen är det endast de bestämmelser som bedöms komplettera unionstullkodexen och som fortfarande bedöms vara relevanta som har förts in i förslaget till ny tullag. Utredningen uppger att den inte har kunnat identifiera några bestämmelser i unionstullkodexen som motiverar några helt nya bestämmelser i den nya tullagen. En ändring föreslås dock i gällande bestämmelserna om kontroll av postförsändelser, så att kontrollen även omfattar försändelser förmedlade via kurirföretag.

Utredningen lämnar också förslag på ändring i 2 kap. 5 § tulldatalagen (2001:185) om utlämnande av uppgift till enskild, så att lagen anpassas till de förutsättningar som gäller enligt unionstullkodexen. Detta innebär, enligt utredningen, att tulldatalagen anpassas på så sätt att samtliga fall av utlämnande som följer av unionstullkodexen innefattas, så att till exempel även ombud för en aktör omfattas.

I övrigt avser ändringarna i de svenska författningarna redaktionella och språkliga ändringar samt omstrukturering av kapitel och dylikt.

Unionstullkodexen är till alla delar bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat. Utredningen har identifierat vissa ändringar i unionstullkodexen som betraktas som väsentliga i sak. Ändringarna avser bland annat det så kallade e-tullbeslutet om elektronisk kommunikation, där kodexen nu inför den rättsliga ramen inom vilken e-tullbeslutet ska genomföras. E-tullbeslutet slår fast att all framtida tullhantering ska vara elektronisk, eftersom det är av grundläggande betydelse för att underlätta handeln och samtidigt sörja för effektiva tullkontroller, vilket förväntas minska företagens kostnader och riskerna för samhället. De nya reglerna kommer, enligt betänkandet, att införas stegvis och arbetet ska vara slutfört i slutet av 2020.

Ändringarna i unionstullkodexen avser vidare centraliserad klarering, som innebär att en person får inge en tulldeklaration till det ansvariga tullkontoret på den ort där personen är etablerad, för varor som anmälts vid ett annat tullkontor. Nuvarande system kommer, enligt betänkandet, att behållas tills de nödvändiga elektroniska systemen för centraliserad klarering har tagits i drift.

Vidare avser ändringarna särskilda förfaranden, vilket, enligt betänkandet, handlar om bestämmelser som syftar till att fastställa gemensamma och enkla regler som kompletteras med en mindre uppsättning regler för varje särskilt förfarande, för att göra det enklare för de ekonomiska aktörerna. En konkret förändring, enligt betänkandet, är att ett enda förfarande för aktiv förädling införs. Slutligen avser förändringarna allmänna ursprungsregler. Unionstullkodexen gör det möjligt att införa produktspecifika ursprungsregler för alla produkter.

Ändringarna i den nationella lagstiftningen föreslås träda ikraft den 1 maj 2016, det vill säga samtidigt som unionstullkodexen blir fullt tillämplig i EU.