Utredningens uppdrag har varit att lämna förslag till hur svensk rätt ska genomföra bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU, det s.k. Seveso III-direktivet. De huvudsakliga förändringarna i förhållande till det tidigare direktivet gäller dels dess anpassning till EU:s förordning nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, den s.k. CLP-förordningen, dels de ändringar som gjorts för att uppfylla kraven i Århuskonventionen. Regelrådet har tidigare yttrat sig över betänkandet Utredningen om en effektiv Seveso-lagstiftning, SOU 2013:14, vårt diarienummer N 2008:5/2013/151.

Utredningen föreslår en ny Sevesoförordning, förordning (2015:XX) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Den nya förordningen syftar till att underlätta för de som har att tillämpa reglerna genom att samla dessa i en förordning. Förslaget innebär även att lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, den s.k. Sevesolagen, kompletteras med elva nya paragrafer. Ändringar föreslås även i miljöbalken, lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor samt i miljötillsynsförordningen (2011:13). Av direktivet följer en höjning av ambitionsnivån gällande tillsynsbesök. Förslaget innebär därmed en ökning av antalet tillsynsbesök. För företag på den högre kravnivån innebär det en fördubbling av antalet tillsynsbesök. Vidare innebär förslaget att företagens handlingsprogram ska innehålla uppgifter om verksamhetens säkerhetsledningssystem samt en redogörelse för det samråd som ska krävas enligt nya bestämmelser i Sevesolagen.