I remissen föreslås en ny lag (2014:000) om näringsförbud och en ny förordning (2014:000) om näringsförbud liksom följdändring i flera lagar samt en förordning. Syftet med förslaget är att stärka och modernisera lagstiftningen liksom att förbättra effektiviteten vid tillsynen över näringsförbud.

I remissen föreslås att var och en som faktiskt utövar ledningen över en näringsverksamhet som en juridisk person bedriver kan meddelas näringsförbud. Det innebär att den som utövar ledning över en näringsverksamhet som exempelvis en stiftelse eller en ideell förening bedriver kommer att kunna meddelas näringsförbud. Bevislättnadsregeln föreslås även omfatta vissa företrädare för stiftelser och utländska filialer, dock inte formella företrädare för ideella föreningar. Vidare föreslås att revisorers agerandeplikt vid misstanke om brott utvidgas till att även avse misstanke om överträdelser av näringsförbud som har skett inom ramen för bolagets verksamhet. Kronofogden föreslås få begära uppgift om inkomst- och anställningsförhållanden samt om övriga omständigheter av betydelse för tillsyn av den som har näringsförbud. Syftet är att Kronofogden ska få tillgång till korrekta uppgifter om hur en person försörjer sig. Tredje man, ex. banker, föreslås därför vara skyldiga att till Kronofogdemyndigheten lämna uppgifter om ekonomiska mellanhavanden med den person som har näringsförbud vilket bl.a. innebär att banksekretessen sätts åt sidan. Föreläggande om att lämna uppgifter till Kronofogdemyndigheten föreslås kunna förenas med vite.