Yttrande över betänkandet Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51)

Regelrådets ställningstagande:

Konsekvensutredning är godtagbar

Innehåll förslaget

Artskyddsutredningen presenterar ett stort antal förslag som rör fridlysningsbestämmelser och artskyddsrelaterad brottslighet. Bland förslagen kan nämnas:

–          Nya brott: olovligt innehav av fågelägg och otillåten handel med nationellt fridlyst art

–          Nya brottsrubriceringar: fridlysningsbrott, olovlig utsättning av art, olovlig hantering av kräftor, CITES-brott (brott mot förordning (EG) 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem)

–          Nationella regler om fridlysning av växter ska inte gälla inom hemfridszon

–          En ny grund för inrättande av biotopskydd, innebärande att området ska omfatta minst 5 hektar och inkludera den skyddszon och utvecklingsmark som behövs för att livsmiljön ska bibehålla sin ekologiska funktion för de fridlysta arter som området avser att bevara. Ersättning ska utgå enligt de bestämmelser som gäller vid inrättande av sådant områdesskydd

–          En ny grund för ersättning som ger rätt till ersättning om ett beslut med stöd av fridlysningsbestämmelserna innebär en inskränkning i pågående markanvändning

–          Krav på att kompensationsåtgärder alltid ska övervägas vid beslut om dispens från fridlysningsbestämmelserna

–          En åtgärd som kan antas påverka fridlysta arter eller deras livsmiljöer och som inte ska prövas i någon annan ordning (tillstånd eller dispens enligt miljöbalken) ska alltid anmälas för samråd

–          Dispenser från fridlysningsbestämmelserna ska prövas av den myndighet som är ansvarig för tillsynen enligt miljötillsynsförordningen

–          Bemyndigande för länsstyrelserna att upphäva inaktuella regionala fridlysningsbeslut

–          Överklagbara beslut som fattats med stöd av 8 kap. miljöbalken får överklagas av ideella föreningar eller andra juridiska personer

–          Krav på Naturvårdsverket m.fl. om samlandet och tillgängliggörande av information samt kunskapsförsörjning

–          Krav på länsstyrelser att ta fram, och vart femte år uppdatera, livsmiljöunderlag som bl.a. ska innehålla en analys av vilka typer av verksamheter som på olika sätt utgör hot mot fridlysta, hotade eller regionalt prioriterade arter och vilka försiktighetsmått som ska vidtas

–          Bestämmelser om naturvårdsavtal mellan berörda parter i gråzoner

–          Om det inte är lämpligt att inrätta ett biotopskyddsområde, och parterna inte kan enas om ett naturvårdsavtal, ska de i uppgörelsen i stället fokusera på att enas om vilken ersättning som ska utgå

–          En bestämmelse som ger domstol möjlighet att frångå rättegångsbalkens huvudregel om att tappande part ska ersätta motparten för dennes rättegångskostnader och därmed använda miljöbalkens särreglering, förutsatt att markägaren eller innehavararen av särskild rätt haft skälig anledning att få sin sak prövad

–          Införandet av ett system innebärande att en verksamhet är skyldig att i rimlig utsträckning övervaka och till tillsynsmyndigheten rapportera oavsiktlig fångst och oavsiktligt dödade av djur av sådana arter som listas i bilaga IV a till livsmiljödirektivet

–          Om en verksamhet med krav på miljökonsekvensbeskrivning kan innebära ett oavsiktligt dödande eller fångade av arter ska miljökonsekvensbeskrivningen innehålla förslag på hur detta ska övervakas

–          Bestämmelser kring artvärdesförverkande, där regeringen ska fastställa vilka belopp som ska gälla och redovisa dessa i listor

–          Utökade krav på tillstånd för handel med vissa skyddade arter

–          Delar av artskyddsförordningen som innebär en dubbelreglering med djurskyddsreglerna tas bort

–          Reglerna om djurparkstillstånd renodlas till att endast behandla parkens uppfyllnad av kravet att bidra till bevarandet av den biologiska mångfalden

–          Ett förbud för djurparker att sälja djur, levande eller döda, till privatpersoner

Bestämmelser relaterade till fridlysning delas upp i olika lagrum beroende på vilket EU-direktiv som genomförs. Ett stort antal bestämmelser flyttas från artskyddsförordningen till miljöbalken, vilket innebär en rad följdändringar. Sammantaget föreslås författningsändringar i ett 20-tal lagar och förordningar som ska träda i kraft den 1 juli 2022. Utredningen föreslår även flera ytterligare utredningsuppdrag.

Taggar:

skydd av arter