Yttrande över betänkandet Stärkta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (SOU 2021:42)

Regelrådets ställningstagande:

Konsekvensutredning är ej godtagbar

Innehåll förslaget

Betänkandet innehåller förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism samt förslag till lag om ändring i lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän.

Utredningens övergripande uppdrag är att göra en analys av vilka åtgärder som kan vidtas för att stärka arbetet mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Uppdraget består av tre delar. Inom ramen för den första delen, som går ut på att analysera Finansinspektionens

förutsättningar att utöva tillsyn inom området för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, föreslår utredningen att myndighetens arbete mot penningtvätt och finansiering av terrorism knyts tydligare till dess hållbarhetsuppdrag. Utredningen föreslår också att myndighetens tillsyn av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism tillförs ytterligare resurser, bland annat för att kunna göra utredningar inom fler sektorer av finansmarknaden.

Den andra delen av uppdraget handlar om förutsättningarna för kreditinstitut, Finanspolisen och andra brottsbekämpande myndigheter att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism, inbegripet former för informationsdelning. I denna del har utredningen valt att inkludera samtliga verksamhetsutövare och även andra än brottsbekämpande myndigheter i övervägandena. Utredningen föreslår att det ska införas en reglering avseende särskilt beslutad samverkan för att vidta åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. De myndigheter som ingår i Samordningsfunktionen mot penningtvätt och finansiering av terrorism, Sveriges advokatsamfund och verksamhetsutövare enligt definitionen i penningtvättslagen ska kunna ingå i en sådan samverkan. Inom ramen för en samverkan ska det råda en uppgiftsskyldighet gentemot en annan aktör som deltar. Vidare föreslår utredningen vissa utvidgningar av undantaget från tystnadsplikten i 4 kap.9 § penningtvättslagen så att verksamhetsutövare i större utsträckning ska kunna utbyta uppgifter rörande transaktioner. Vidare föreslås också att det införs en underrättelse- respektive uppgiftsskyldighet för vissa aktörer som inte är verksamhetsutövare enligt penningtvättslagen.

Den tredje delen av uppdraget tar sikte på en analys av befintlig tillsynsstruktur och samarbete. Utredningen ska, utifrån en genomgripande analys av den befintliga tillsynsstrukturen och med utgångspunkt i denna, lämna de författningsförslag som krävs för att förbättra penningtvättslagens funktionssätt. I denna del lämnar utredningen ett par förslag som rör den tillsyn som länsstyrelserna bedriver. Utredningen föreslår i detta avseende att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om skyldighet för verksamhetsutövare som står under länsstyrelsernas tillsyn att periodiskt eller på begäran lämna dels vissa uppgifter som är nödvändiga för att tillsynsmyndigheterna ska kunna bedöma den risk som kan förknippas med verksamhetsutövaren, dels uppgifter om den som har ett kvalificerat innehav av andelar i den juridiska personen. Vidare lämnar utredningen några förslag som syftar till att bland annat förbättra kvaliteten i Bolagsverkets register över verkliga huvudmän. Det handlar om att en anmälan av uppgifter om verklig huvudman i regel ska göras samtidigt som en anmälan om registrering av en juridisk person. Vidare föreslår utredningen att det ska införas en skyldighet att årligen bekräfta uppgifter i registret över verkliga huvudmän. Slutligen föreslås att det ska klargöras att det vid anmälan till Bolagsverket av misstanke om felaktiga uppgifter i registret över verkliga huvudmän ska lämnas nödvändiga uppgifter om de omständigheter som ligger till grund för anmälan.

Det bakomliggande förslaget

Förslag ()

Taggar:

peningtvätt