Sammantagen bedömning

Förslaget innebär att förutsättningarna för att kunna få så kallad livränta vid en arbetsskada ses över. Förutsättningarna för vad som ska kunna anses vara en arbetsskada utvidgas i vissa avseenden och det föreslås även annan form för indexuppräkning av livräntans nivå. Taket för livränta föreslås också höjas.

Regelrådet finner att konsekvensutredningen är tillräckligt tydlig när det gäller bakgrund och syfte med förslaget, alternativa lösningar och effekter av om ingen reglering kommer till stånd och förslagets överensstämmelse med EU-rätten. Även särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser har beskrivits tillräckligt tydligt. Beskrivningen av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch är inte särskilt tydlig men det går ändå att sluta sig till att företag i princip alla företag kan beröras i något avseende. Att det saknas information om regleringens påverkan på företagen i andra avseenden kan accepteras utifrån förutsättningarna i ärendet.

Däremot är beskrivningen av påverkan på berörda företags tidsåtgång, kostnader och verksamhet alltför otydlig och detsamma gäller för beskrivningen av påverkan på konkurrensförhållanden. Inte heller särskild hänsyn till små företag vid reglernas utformning har beskrivits tillräckligt tydligt. Det grundläggande problemet är att effekterna för företagen beskrivs som små men det finns alltför lite information om vilka kriterier som utredningen använder för att kalla en effekt liten. Regelrådet vill understryka att samma effekt som kan anses begränsad sett ur ett större företags synvinkel kan medföra effekter som är högst kännbara för exempelvis ett mikroföretag. Det är möjligt att utredningens bedömning om att effekterna är begränsade är riktig, men redovisningen möjliggör inte för Regelrådet att göra en självständig bedömning av om så är fallet.

Regelrådet finner därför att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regelrådet noterar att i ett nyligen remitterat ärende om ändrade förutsättningar för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst (se Regelrådets yttrande RR 2023-226), en fråga som i vart fall Regelrådet uppfattar som i viss mån närliggande, var det möjligt att göra exempelberäkningar avseende effekterna för företag. Det är tänkbart att detta slags beräkningar, eller någon annan form av förtydliganden, hade kunnat ge en tillräckligt tydlig beskrivning av konsekvenser för företag.