I remissen ingår såväl delbetänkandet En lag om tilläggsskatt för företag i stora koncerner (SOU 2023:6) som promemorian Kompletteringar till delbetänkandet En lag om tilläggsskatt för företag i stora koncerner (SOU 2023:6).

I delbetänkandet lämnas förslag till lag om tilläggsskatt och förslag till ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

I promemorian lämnas förslag till lag om tilläggsskatt och ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar med mera. Det föreslås också ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor och ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Förslagen berör i grunden samma lagstiftningsärende, nämligen att i svensk rätt genomföra direktivet om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen (EU) 2022/2523 (ST/8778/2022/INIT), nedan kallat minimibeskattningsdirektivet. Direktivet innehåller regler som ska säkerställa att intäkter hos företag som ingår i stora koncerner ska beskattas med minst 15 procent. Endast stora koncerner där de ingående företagens sammantagna årliga intäkter uppgår till ett gränsbelopp om minst 750 miljoner euro ska omfattas av reglerna. I delbetänkandet föreslås att direktivets regler tas in i en särskild lag – lagen om tilläggsskatt. Lagförslaget i delbetänkandet innehåller såväl de materiella bestämmelserna som de processuella. Det anges att tilläggsskatt skiljer sig från inkomstskatt. Det finns inte en traditionell skattebas eller skattesats och det är inte bara de egna inkomsterna som en koncernenhet ska beskattas för. I stället kan en koncernenhet bli skyldig att betala tilläggsskatt om en annan koncernenhet någonstans i världen är lågbeskattad. Förenklat anges systemet innebära att tilläggsskatt beräknas genom att jämföra koncernens totala justerade intäkter och skattekostnader i varje stat. Minimibeskattningsdirektivet anges ge alla koncernenheter en mycket omfattande skyldighet att lämna information om enheten själv och även om alla andra enheter i koncernen. Enligt utredningens förslag ska dessa skyldigheter fullgöras genom att det lämnas en tilläggsskatterapport. Skyldigheten finns hos den enskilda koncernenheten, men det finns regler som innebär möjlighet till gemensamt uppgiftslämnande i koncernen. Delbetänkandet innehöll inte förslag till genomförande av alla artiklar som ingår i direktivet och de förslag som lämnas i den kompletterande promemorian avses genomföra de delar som inte hanterades i delbetänkandet. Detta anges bland annat innebära att förslag lämnas avseende bestämmelser om fördelning av medräknade skatter, omorganisationer, joint ventures, moderföretag som omfattas av regler om avdragsgill utdelning samt berättigade utdelningsskattesystem. Förslag lämnas också vad gäller en tillfällig s.k. safe harbour-regel, om beloppsgränser och valuta samt om definitionen av koncern. Med safe harbour avses möjligheter till undantag från bestämmelser i direktivet för företag som befinner sig i det som benämns lågriskjurisdiktioner, det vill säga platser där risken för att koncernenheter inte skulle betala minimiskatt är låg. Den tillfälliga safe harbour-regel som föreslås i promemorian anges innebära att koncernen inte behöver göra en fullständig beräkning av eventuell tilläggsskatt om koncernen kan visa att den, baserat på data som huvudsakligen finns i land-för-landrapporten, uppfyller kriterierna för ett eller flera framtagna test. (Det anges att permanenta safe harbourregler kommer att bli aktuella i ett senare skede). I promemorian lämnas även förslag på bestämmelser om förfarandet som krävs för att skatten ska kunna administreras. Till skillnad från delbetänkandets förslag, som var att förfarandet ska regleras i lagen om tilläggsskatt, föreslås i promemorian att förfarandet regleras i skatteförfarandelagen (2011:1244). Det föreslås också kompletterande bestämmelser i förhållande till delbetänkandet avseende uppgifts- och betalningsskyldig koncernenhet för kompletterande tilläggsskatt, om beslut om nationell tilläggsskatt samt bestämmelser om betalning, avräkning, ränta och anstånd med betalning av skatt eller avgift. Det föreslås därutöver en särskild tidpunkt för preskription av fordran som avser nationell tilläggsskatt. Därtill innebär författningsförslaget i promemorian att det ska vara möjligt att ansöka om förhandsbesked i frågor om tilläggsskatt.