Remissen innehåller följande författningsförslag. För det första föreslås en ny mervärdesskattelag och
mervärdesskatteförordning. För det andra lämnas en rad ändringsförslag, såsom ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter, i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. och i lagen (1994:1563) om
tobaksskatt. Det föreslås också ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi, ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor, ändring i lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg och i inkomstskattelagen (1999:1229). Vidare föreslås ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund, i skatteförfarandelagen (2011:1244) och i tullagen (2016:253). Därutöver föreslås ändring i lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter, i lagen (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter och i lagen (2018:1277) om elektroniska fakturor till följd av offentlig upphandling. Slutligen föreslås ändring i förordning (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m., i förordning (1994:224) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar m.fl., i rättshjälpsförordningen (1997:404), i förordning (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, i förordning (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt samt i skatteförfarandeförordningen (2011:1261).
I sak anges förslaget bl.a. innebära följande. Det föreslås en ny mervärdesskattelag, förkortad NML. Det föreslås att lagen delas upp i 24 kapitel som i huvudsak är disponerade i samma ordning som mervärdesskattedirektivets avdelningar och kapitel. I syfte att ytterligare anpassa mervärdesskattelagstiftningens struktur till direktivet, föreslår utredningen också att de särskilda ordningarna i lagen (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster, inklusive de särskilda ordningar som införs i denna lag genom prop. 2019/20:122, flyttas till NML. Därmed kommer dessa ordningar samlas i slutet av lagen tillsammans med de övriga särskilda ordningarna som redan i dag finns i mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML. I syfte att uppnå utredningens målsättning att NML i högre grad ska stå i överensstämmelse med mervärdesskattedirektivet, föreslår utredningen flera systematiska anpassningar av NML till mervärdesskattedirektivet samt att flera av ML:s begrepp ska slopas och ersättas med mervärdesskattedirektivets begrepp. Utredningen föreslår att ML:s begrepp ”skattskyldig” slopas eftersom det inte finns något motsvarande begrepp i mervärdesskattedirektivet. I stället används direktivets begrepp ”beskattningsbar person” och ”betalningsskyldig”. Begreppet ”skattskyldighetens inträde” ersätts med direktivets begrepp ”beskattningsgrundande händelse” och ML:s begrepp ”frivillig skattskyldighet” ersätts med ”frivillig beskattning”. I samband med att begreppet skattskyldighet slopas, föreslår utredningen också att specialbestämmelserna i 1 kap. 2 a och 2 b §§ ML om undantag från skattskyldighet för upphovsmans eller upphovsmannens dödsbos omsättning av konstverk slopas, då utredningen anser att dessa bestämmelser saknar stöd i mervärdesskattedirektivet. Vidare slopas ML:s begrepp ”omsättning” då detta begrepp inte används i mervärdesskattedirektivet.
Regelrådet granskning fokuserar på de delar av förslaget som kan ge konsekvenser för företag.
