I remissen ingår förslag till ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) och förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Dessa förslag till ändrad lagstiftning är utredningens huvudförslag. Utredningen föreslår också ett alternativt förslag, som innebär (delvis annorlunda) ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229).

I sak anges huvudförslaget innebära följande. Expansionsfonden avskaffas och ersätts med en utökad möjlighet att göra avsättning till periodiseringsfond. Andelen av årets resultat som får sättas av till periodiseringsfond ökas från dagens 30 procent till 40 procent, samtidigt som tiden som avsättningarna

får behållas förlängs från dagens sex år till tio år. Tidigare gjorda avsättningar till expansionsfond föreslås enligt en övergångsbestämmelse återföras med minst en tiondel per år under tio år. Återföringen görs före avsättning till periodiseringsfond och räntefördelning, och anges därmed såväl kunna räntefördelas som sättas av till den utökade periodiseringsfonden. Ordningen för resultatberäkningen och företagssparande föreslås ändras. Räntefördelningen flyttas så att den görs efter avsättning och återföring av periodiseringsfond. Belopp som återförs från periodiseringsfond

(och expansionsfond under avvecklingsperioden) kan genom förslaget räntefördelas, vilket innebär att det beskattas som kapitalinkomst i stället för inkomst av näringsverksamhet. Återföringen av periodiseringsfond flyttas så att den görs efter årets avsättning, i stället för före avsättningen. Nya avsättningar kan därigenom inte längre göras på återförda belopp. Vidare anges huvudförslaget innebära att beräkningen av kapitalunderlaget för räntefördelning förändras och förenklas på flera sätt. Värderingstidpunkten för tillgångar och skulder flyttas från värdena vid årets ingång till värdena vid

årets utgång. Periodiseringsfond, ersättningsfond, den obeskattade delen av expansionsfond och skattedelen (hälften) av skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto ska inte längre räknas av från kapitalunderlaget. Ränteuppräkningen av sparade fördelningsbelopp sänks till statslåneräntan. Övergångspost och särskild post slopas. Gränsen på 50 000 kronor i kapitalunderlag för när positiv räntefördelning får göras slopas och negativ räntefördelning slopas.

Det alternativa förslaget anges i sak innebära mindre långtgående förenklingar. Expansionsfonden och periodiseringsfonden behåller sin nuvarande utformning. I likhet med huvudförslaget ändras ordningen

för resultatberäkningen och företagssparande genom att räntefördelningen flyttas sist och att avsättning till periodiseringsfond ska göras före återföring av sådan fond. Kapitalunderlaget för räntefördelning och expansionsfond förenklas på samma sätt som i huvudförslaget, med undantag för att särskild post behålls. Negativ räntefördelning behålls men tillämpningsgränsen justeras för den allmänna inkomstutvecklingen som skett sedan reglerna infördes, vilket medför en sänkning från dagens -50 000 kronor till -100 000 kronor[1].

[1] Detta innebär att ett underskott beräknat enligt gällande bestämmelser måste vara 100000 kr eller mer, i stället för 50000 kr eller mer, för att det ska vara obligatoriskt för företaget att göra en räntefördelning.