Regelrådet har fått möjlighet att yttra sig över rubricerat förslag. Regelrådet har i uppgift att bistå regelgivare, om dessa begär det, med att granska konsekvensutredningar till förslag från Europeiska unionen som bedöms få stor påverkan för företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla. Regelrådet har därför översiktligt granskat EU-kommissionens konsekvensutredning SWD (2022) 436 (final).
I remissen anges att det finns tre syften med förslaget: (1) att åtgärda brister vad gäller identifiering och klassificering av farliga kemikalier, (2) att förenkla och tydliggöra informationen till både producenter och användare samt (3) att säkerställa att reglerna efterlevs och tillämpas på samma sätt i hela EU. I sak innebär förslaget bland annat att nya faroklasser introduceras, att reglerna för klassificering blir mer harmoniserade, att flera nya krav avseende märkning införs och att reglerna för internetförsäljning förtydligas. Kommissionen beskriver i sin konsekvensutredning att en lista med ett stort antal potentiella åtgärder upprättades i ett första skede. Efter en initial genomgång identifierades 22 åtgärder för en mer ingående analys, varav 17 återfinns i det föreliggande förslaget. Av remissen framgår även att flera allmänna och riktade samråd har ägt rum och att totalt 22 intervjuer har genomförts med olika intressenter.
Kommissionen bedömer i sin konsekvensutredning att förslaget kommer att medföra betydande kostnader för producenter av kemikalier, såväl årliga administrativa kostnader (28,47 miljoner euro) som anpassningskostnader i termer av frivillig substitution mot bakgrund av att fler ämnen kommer att ingå i de nya faroklasserna (26,4 miljoner euro). Kostnaderna för små och medelstora företag bedöms bli högre i relativa termer, eftersom de inte kan dra nytta av stordriftsfördelar samtidigt som de inte har samma möjligheter att absorbera fasta kostnader som större företag har.
Sammantaget innehåller konsekvensutredningen, såvitt Regelrådet kan se, inga analyser som tydliggör vad konsekvenserna av förslaget skulle bli för svenska företag. Regelrådet kan emellertid konstatera att förslaget kommer att medföra betydande effekter för berörda företag och anser därför att en kompletterande svensk konsekvensutredning behöver upprättas snarast. En sådan bör innehålla en redovisning av de aspekter som återfinns i 7 § i förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning, med särskilt fokus på vilka kostnader de olika bestämmelserna i kommissionens förslag medför för svenska företag samt hur konkurrensen och situationen för de små och medelstora företagen påverkas.
