Regelrådet har i uppgift att bistå regelgivare, om dessa begär det, med att granska konsekvensutredningar till förslag från Europeiska unionen som bedöms få stor påverkan för företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla. Regelrådet har fått möjlighet att yttra sig över rubricerade förslag.

Bifogad remissen var även EU-kommissionens konsekvensutredning. Regelrådet har översiktligt granskat denna och konstaterar att den innehåller utförliga redovisningar och beräkningar av förslagets konsekvenser, bland annat för företag. Det anges att förordningsförslaget är ett ramverk, som kommer att kompletteras med mer produktspecifika regleringar, som i sin tur kommer att åtföljas av mer specifika konsekvensutredningar. Av den befintliga konsekvensutredningen framgår att väldigt många företag kommer att beröras av det nya regelverket, men inte hur marknaden ser ut på nationell nivå och vilka effekter förslaget kan få i enskilda medlemsstater.

Regelrådet noterar emellertid att regeringen i sin faktapromemoria (2021/22:FPM84), efter en övergripande sammanfattning av kommissionens konsekvensutredning, anger att den redan givit uppdrag till svenska myndigheter om genomförande av en nationell konsekvensutredning, vilket Regelrådet ser positivt på. Regelrådet vill understryka vikten av att den kompletterande utredningen utgår från de aspekter som återfinns i 7 § i förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning, samt rekommenderar att den upprättas snarast möjligt, för att vid behov kunna uppdateras under förhandlingarnas gång.