Förslaget syftar till att uppnå EU:s mål om minskade nettoutsläpp av växthusgaser och klimatneutralitet, att säkra ett motståndskraftigt energisystem och att öka EU:s konkurrenskraft. Det handlar om att på olika sätt främja teknik som bidrar till utfasning av fossila bränslen, såsom solceller och solvärme, land- och havsbaserad vindenergi, batterier och lagring, värmepumpar och geotermisk energi, elektrolysanläggningar och bränsleceller, biogas/biometan, avskiljning, användning och lagring av koldioxid, nätteknik, teknik för hållbara alternativa bränslen, avancerad teknik för produktion av energi från kärnprocesser samt små modulära reaktorer.

Kommissionen anger mer specifikt att förordningsförslaget bland annat syftar till att minska de administrativa bördorna genom förenklade och förkortade tillståndsprocesser. Det införs bindande tidsgränser, 12 månader för projekt med en årlig effekt på mindre än 1 GW och 18 månader för mer än 1 GW eller de projekt som inte mäts i GW. Även miljökonsekvensanalyser ska påskyndas. Det införs krav på en samordnad tillståndsprövning genom s.k. one-stop-shops. Vissa s.k. strategiska nettonollprojekt ska prioriteras ytterligare genom förenklade processer. Marknadstillträde ska underlättas och efterfrågan stimuleras genom särskilt gynnsamma villkor vid offentlig upphandling och auktioner.

Med hänvisning till ett mycket brådskande behov av snabba åtgärder anger kommissionen att ingen formell konsekvensanalys och inget digitalt offentligt samråd genomförts. Det anges dock att analys och underlag kommer att publiceras i form att ett arbetsdokument senast tre månader efter att förslaget publicerats, d.v.s. senast i mitten av juni. Det anges även att vissa samråd med medlemsstater och branschföreträdare har skett och det hänvisas till flera tidigare studier och rapporter som rör nettonollteknologier som genomförts de senaste åren.

Läs yttrandet i sin helhet i pdf nedan.