Regelrådet har fått möjlighet att yttra sig över rubricerade förslag. Infrastrukturdepartementet anger i remissen att regeringen vill ha synpunkter på förslaget. Regelrådet har i uppgift att bistå regelgivare, om dessa begär det, med att granska konsekvensutredningar till förslag från Europeiska unionen som bedöms få stor påverkan för företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla.
Regelrådet har därför översiktligt granskat EU-kommissionens konsekvensutredning (SWD 2022/35 final) och kan konstatera att denna innehåller relativt utförliga beskrivningar på aggregerad EU-nivå. Det framgår att förslagets olika beståndsdelar kan få stor påverkan på företag, både av positiv och negativ karaktär, vilket beror bland annat på vilken typ av företag det är fråga om. Av EU-kommissionens konsekvensutredning framgår inte hur marknaden ser ut på nationell nivå och vilka effekter förslaget kan få i enskilda medlemsstater. Regelrådet noterat att regeringen i dess faktapromemoria (2021/22:FPM70) inte heller redogör för detta. Det anges i avsnitt 1.4, Budgetära konsekvenser/Konsekvensanalys, att det krävs ytterligare analys för att bedöma den administrativa bördan för berörda myndigheter, men inget om konsekvenser för företag. I avsnitt 2.1, Preliminär svensk ståndpunkt, anges viss inriktning i förhandlingsarbetet, t.ex. att reglerna behöver utgå från proportionalitet och teknikneutralitet, ge utrymme för flexibilitet och anpassning beroende på vilken sektor som omfattas, bygga på rättvisa konkurrensförhållanden, inte verka hindrande för investeringar i exempelvis nya affärsmodeller eller skapa oproportionerligt höga administrativa bördor för företag och myndigheter. Det saknas dock helt beskrivning av den svenska marknaden och närmare beskrivning av i synnerhet de kostnader som är förknippade med de olika förslagen.
Regelrådet noterar att förslaget överlämnades till medlemsstaterna den 25 februari 2022, men skickades i Sverige på nationell remiss först den 5 maj 2022. Regelrådet anser att under denna tid hade regeringen haft möjlighet att upprätta en preliminär, översiktlig konsekvensutredning av förslagets konsekvenser för svenska aktörer. Ett sådant förfarande hade underlättat för remissinstanserna att lämna synpunkter på förslaget, vilket i sin tur hade utgjort ett bättre stöd för regeringen i kommande förhandlingar.
Regelrådet anser således att en kompletterande svensk konsekvensutredning snarast behöver upprättas. En sådan bör innehålla en redovisning av de aspekter som återfinns i 7 § i förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning, med särskilt fokus på berörda svenska företag, vilka kostnader de olika bestämmelserna i kommissionens förslag medför för svenska företag och hur konkurrensförhållanden påverkas, såväl mellan små och stora företag inom Sverige, som mellan svenska företag och företag inom EU och globalt. Denna konsekvensutredning kan vid behov uppdateras under förhandlingarnas gång.
