Yttrande över förslag till ändrade bestämmelser för vattenmiljö och vattenkraft

Regelrådets ställningstagande:

Konsekvensutredning är ej godtagbar

Innehåll förslaget

Den remitterade promemorian innehåller förslag till ändringar i miljöbalken och ett antal lagar på miljö- och vattenkraftområdet.

 

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars 2018.

 

Enligt promemomorian kan förslagen sammanfattas enligt följande punkter:

Verksamheterna ska ha moderna miljövillkor
Verksamhetsutövaren ansvarar för att hålla miljövillkoren moderna
Prövningarna ska ske med en nationell helhetssyn på behovet av miljöförbättrande åtgärder och behovet av effektiv tillgång till vattenkraftsel
Uppdateringen till moderna miljövillkor får vänta tills det blir dags enligt planen
En branschgemensam finansiering (fond)
Enligt promemorians konsekvensanalys innebär förslagen i huvudsak följande. Alla befintliga vattenverksamheter med koppling till uttag av vattenkraft ska förses med och upprätthålla moderna miljövillkor. Detta ska ske genom omprövning enligt en särskild omprövningsbestämmelse och tillståndsprövning i de fall verksamheterna i dag drivs enbart med stöd av äldre rättigheter. I de sistnämnda fallen är skillnaden mellan omprövning och tillståndsprövning mycket liten eftersom de frågor som behöver prövas för moderna miljövillkor är lika oprövade oavsett om verksamheten anses redan ha ett tillstånd eller inte. Verksamhetsutövaren ansvarar för att omprövning sker och för kostnaderna förknippade med sådan omprövning. Prövningen ska ske utifrån ett nationellt helhetsperspektiv med avvägningar mellan behovet av miljöförbättrande åtgärder och behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. En avvägning på det nationella planet kommer till uttryck i en nationell prövningsplan, som också anger vilka verksamheter som omfattas av planen, vilka verksamheter som bör prövas i ett sammanhang och när prövningen senast bör ha påbörjats. Verk-samheter som i dag drivs med stöd av äldre rättigheter och som efter en anmälan omfattas av den nationella prövningsplanden behöver söka tillstånd först vid den tid som följer av planen. Av energiöverenskommelsen följer att vattenkraftsbranschen fullt ut ska finansiera kostnaderna för arbetet med att säkerställa att verksamheter och anläggningar åtgärdas så att Sverige lever upp till EU-rätten och dess krav på vattenverksamheter och att sådan finansiering ska utgå från en fondlösning, av vattenkraftsbranschen benämnd branschgemensam finansiering eller Vattenkraftsfinansieringen. Arbetet med inrättande av sådan branschgemensam finansiering pågår för närvarande mellan företrädare för de stora vattenkraftsbolagen.

En mer utförlig sammanfattning av förslagen återfinns i promemorian enligt vilken förslagen i huvudsak innebär följande:

Alla vattenverksamheter med koppling till produktion av vattenkraftsel ska förses med och upprätthålla moderna miljövillkor.
För verksamheter med koppling till produktion av vattenkraftsel som redan har ett tillstånd enligt miljöbalken eller enligt motsvarande äldre bestämmelser ska kravet på moderna miljövillkor uppfyllas genom omprövning enligt en särskild omprövningsbestämmelse.
Verksamhetsutövaren ansvarar för att omprövning sker och för kostnaderna förknippade med sådan omprövning.
I fråga om avvägningar mellan behovet av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel och behovet av miljöförbättrande åtgärder ska prövningen ske utifrån ett nationellt helhetsperspektiv som kommer till uttryck i en nationell plan som också anger vilka verksamheter som omfattas av planen, vilka verksamheter som bör prövas i ett sammanhang och när prövningen senast bör ha påbörjats.
Som huvudregel får en verksamhet bedrivas utan att ha moderna miljövillkor till dess det är dags för prövning enligt den nationella planen.
Verksamheter som i dag inte anses ha ett tillstånd enligt miljöbalken eller motsvarande äldre bestämmelser utan drivs med stöd av s.k. äldre rättigheter och som efter en anmälan omfattas av den nationella planen behöver söka tillstånd först vid den tid som följer av planen.
Regeringen får meddela föreskrifter som innebär att även vattenverksamheter som inte har någon koppling till produktion av vattenkraftsel kan få vänta med prövning så att den kan ske samordnat med andra verksamheter.
När en verksamhet med koppling till produktion av vattenkraftsel prövas för att få moderna miljövillkor ansvarar verksamhetsutövaren för att ta fram det prövningsunderlag som behövs, inklusive underlag i frågor som rör miljöförhållanden och frågor om verksamhetens betydelse för olika enskilda och allmänna intressen. Den nationella planens helhetssyn förs in i prövningen genom en sakkunnig som förordnas av domstolen.
Om utredningen i den enskilda prövningen ger anledning anta att det finns förutsättningar för att i fråga om det vatten som påverkas av verksamheten ändra en statusklassificering eller andra miljökvalitetsnormer så att rimliga miljövillkor underlättas, ska domstolen hämta in ett yttrande från vattenmyndigheten som i sin tur ska fatta de beslut om klassificering och miljökvalitetsnormer som utredningen föranleder.
Den nationella planen och dess avvägningar i kombination med de utredningar som tas fram i de enskilda prövningarna möjliggör att verksamheter som påverkar ett och samma vatten kan prövas samordnat och processekonomiskt.
Verksamheter får inte äventyra möjligheterna att uppnå den kvalitet på vattenmiljön som följer av EU-rätten och inte får medföra en försämring av vattenkvaliteten i strid med ett försämringsförbud.
De möjligheter att ställa mindre långtgående krav som följer av EU-rätten till förmån för samhällsviktiga verksamheter får och ska utnyttjas.

Det bakomliggande förslaget

Förslag (pdf 1 MB)